Header

Jag tror inte en endaste människa har missat vad som hände igår..7 April-2017 blev Stockholm omskakat om man ska säga det så.
Det var fredag eftermiddag, jag och syrran hade precis åkt in till T-centralen för att ta nått att käka innan vi skulle vidare till Gullmarsplan för att jag skulle tatuera mig. Från att vi satt och garva på donken till att vi gick ner till tuben så vart allt helt plötsligt annorlunda. Jag får en bild skickad från min kompis att en lastbil åkt in i Åhléns, men jag tänkte inte mer på det.
Jag och min bonussyrra blir stoppade vid tuben där vi ser poliser med västar,hjälmar och vapen. Ett larm går igång på Tc, men stängs av lika fort. Meddelanden på mobilen börjar dyka upp "hör av er till alla era nära och kära och kolla så allt är bra". Jag och syrran förstod fortfarande inte allvaret i detta, så vi tar oss upp till pendeln igen för att ta en omväg till Gullmarsplan.
Det var just där allt började, vakterna kliver in på tåget och ber alla lämna station. Helt plötsligt börjar man se folk springa,gråta,skrika och hålla fast varandra hårt i händerna. Varken jag eller syrran visste inte riktigt vad vi skulle göra. När vi kommer ut från station och upp vid city terminalen så var det folkmassor överallt och man var helt infångad där.

Jag och syrran bestämde oss för att gå in till Cityterminalen då vi behövde ladda min mobil för att kunna få tag i folk. Jag ber mina vänner i stan försöka röra sig till oss då det var väldigt lugnt där. Bara några få minuter senare börjar alla människor springa för sitt liv. Det enda jag får i tanken är "min syster ska inte dö"..jag sliter tag i hennes jacka och i princip drar med henne in i städskrubben på fiket vi satt på. Vi stod där som råttor i en liten bur ich gömde oss. Jag tror vi var ungefär 10pers där inne i det lilla rummet. Jag ser hur alla står med panik, hur killarna har tårar i ögonen, men som vägrar gråta för att hålla tjejerna lugna. Jag minns att min mamma ringde mig precis efter och jag minns att jag hade den tanken i mitt huvud att "detta är kanske sista gången jag hör min mammas röst".
Jag ville säga att jag älskar henne, men jag ville inte göra henne mer orolig än vad hon redan var.

Hädanefter vart vi utslängda från fiket för dom skulle stänga. Jag och syrran börjar helt enkelt promenera den vägen som en vakt bad oss gå. På vägen ser man mer poliser och ambulanser en vad jag nånsin sett. Vi fortsätter en lång bit tills vi möter på ett par poliser som stör och hjälper folk. Vi frågar direkt hur vi kan ta oss till gullmarsplan, men det vart alldeles för långt att gå dit.
Jag stannade upp och kolla mig runt...alla stod med mobilerna i handen. Jag har aldrig sett så många människor prata i telefon samtidigt. Folk stod och hade panikattacker, dom grät,dom skrek,dom kramades osv..

"Jag måste få min syster till säkerhet" var den enda tanken jag hade i mitt huvud. Jag och syrran gick runt och runt och hamnade tillslut på ett fik. Efter drygt en timme när allt började lugna ner sig litegrann så gick vi vidare till en restaurang för att käka. Bortsett från det så hade vi letat efter ett sätt att ta oss hem i flera timmar. Jag hinner ta ungefär fem tuggor av min mat innan jag får ett samtal av min brors flickväns bästavän. Hon hade fixat skjuts. Det var bara att lämna maten och promenera.
Dagen var lång och efter 7 och en halv timmar så var vi äntligen hemma och oskadda.

VIKTIGT MEDDELANDE: Idag kl: 20:00 så hålls det en tyst minut för händelsen igår,för personerna som omkom och för dom anhöriga. Det finns ingen specifik plats, utan man håller denna tysta minut vart man än vill. Om du så vill ha den ensam eller dela denna minut med andra är upp till dig.
Jag hoppas alla är med på detta.

Ta hand om er!❤

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Lördag idag och det innebär helg för många. För mig är det jobb som gäller, men det är inget jag gnäller över. Det är sjukt fint väder ute och jag vaknade på rätt sida idag. Gick upp i rimlig tid och duscha. Sedan gjorde jag en otroligt god frukost med ägg, jätte gott bakat bröd från pulsen med en massa frön i och ett litet glas oboy.
Har nu fixat klart mig och sitter i sängen med min lunch framför mig, smoothie som innehåller avokado,spenat,grönkål,mango,banan,turkisk yoghurt och en liten sked honung. Svinbra för att få lite energi för jobbpasset.
Imorgon kommer det upp ett inlägg om hur jag tränar rumpa och ben, så missa inte det.

Ha det bäst!

Likes

Comments

Tjena allihopa!
Hur är det med er? Med mig är det bara bra.
Jag har varit borta något otroligt länge från bloggen, men denna gång har jag verkligen känt att jag inte vill komma tillbaka om jag inte är redo för att gå 100% all in. Jag har haft två otroligt jobbiga år, med mitt humör som svängt upp och ner. Det berodde mycket på vilka jag umgicks med, men dessutom min diagnos(skrivit om det i förra inlägget). Jag gjorde liksom inte det bästa för min diagnos. Jag mådde inte bra alls och jag var verkligen inte mig själv.

Vad hände?
Jo jag tog tillslut tag i mitt liv. Jag insåg att jag inte kunde fortsätta leva på det viset. Jag ställde båda fötterna på jorden och jobba mig sakta men säkert upp till ytan igen. Jag lämna all dålig energi i mitt liv, jag la all fokus på mig och mitt mående.

Hur ser mitt liv ut idag ?

Jag mår super och har ett riktigt bra liv skulle jag faktiskt påstå. Jag är väldigt nära med min familj igen och jag vet dessutom vilka mina vänner är. Jag har inte alls lika många vänner som jag hade förut, men jag har absolut inte en massa "falska" vänner runt om mig. Jag tränar fyra dagar i veckan vilket får mig att må så mycket bättre och mitt mål är dessutom att bli riktigt fit. Jag jobbar heltid och har dessutom ett annat jobb så sidan om där jag säljer produkter för skönhet och hälsa (mer info om det kommer sen).
Jag har tid för att en dag i veckan gå ut med ett par underbara hundar som är en riktig terapi för mig. Att en dag i veckan i en timme ta en lång promenad med ett utav mina favorit djur och dessutom tjäna en slant på det.
En av mina drömmar är väldigt nära på att slå in, men det är en bit kvar. Något jag inte kommer prata om så värst mycket här på bloggen. Det kommer när drömmen väl slagit in.
Mitt boende är annorlunda idag också. Jag flyttade ifrån själva Märsta och bor idag i fina Sigtuna hos två riktigt fina människor. Jag bor nämligen inneboende hos min "bonus syrra" och hennes pappa. Jag kallar henne bonus syrra då hon verkligen är som den lillasyster jag aldrig fick. Jag trivs riktigt bra där, då det är väldigt fridfullt i Sigtuna och dessutom har jag i princip alltid ett leende på läpparna när jag går och lägger mig tack vare min bonus syrra som alltid får mig att skratta om dagarna.

Vad kommer ni få se av mig i år?
I år ligger allt mitt fokus på mina drömmar. Jag jobbar för fullt för att tjäna ihop så mycket pengar jag kan. bloggen kommer få ett antal inlägg om företaget jag jobbar för. Så ni där ute också kan ta del av det.
Träningstips som jag själv tycker fungerar kommer komma ut, likaså med kosten. Träningen för mig är väldigt viktig och jag vill gärna dela med mig utav det.
Mycket bilder kommer komma ut och kanske videoklipp(men inget som är säkert).
Ni kommer få se hur jag arbetar mig framåt till att nå mina mål och vad jag helt enkelt gör om dagarna.

Jag hoppas ni vill följa med mig på denna resa!
Ni kan som vanligt nå mig på min mail: beccasblogg@hotmail.com

Ha det bäst!



Likes

Comments

Hej allesammans!
Nu var det ett tag sen jag skrev här på min blogg. Jag tänkte redan gå direkt på sak! Jag är ganska velig när det gäller min blogg som ni märkt, men jag har insett att det handlar inte om bloggen...Jag har insett att jag som person är väldigt velig.
Det kommer dom dagarna då jag känner för att ge upp. Jag kan känna att livet är värdelöst och att jag har helt enkelt ingenting att leva för. Det kommer dom kvällarna jag gråter mig till sömns för att jag bråkat med killen jag älskar. Det kommer dom mornarna när jag känner att jag verkligen inte vill gå upp ur sängen.
Jag har mina dagar då jag endast vill stänga in mig själv och försvinna från verkligheten.
Sedan har vi också dom där andra dagarna..dom där mornarna då jag går upp tidigt på morgonen och fångar dagens utmaningar. Det kommer dom där kvällarna jag skrattar mig till sömns med killen jag älskar..nätterna jag dansar loss med mina vänner.
Dagarna då jag känner att jag vill bli något och besanna mina drömmar.

Mitt humör svänger upp och ner runt 5 till 20 gånger per dag. Jag vill berätta en sak för er och det är att jag har diagnosen bipolär.
Jag kämpar mig igenom varje dag med mina tre diagnoser bärandes på ryggen. Jag lever med bipolär, adhd och aggressionsproblem. Vissa dagar är bra, men vissa kan verkligen vara åt helvete.
Jag har aldrig riktigt förstått mig på diagnoser och jag tycker inte om folk som klagar på deras diagnos..MEN jag har insett att alla dessa diagnoser är bara ett namn för ett speciellt beteende man besväras med.
Jag jobbar varje dag med att bli bättre.

Det jag egentligen vill komma till är att jag är den där tjejen som alla inte förstår sig på. Jag är knepig, jag är velig och jag kan vara väldigt förvirrande. Jag blir lätt arg eller ledsen och när det väl händer så kokar det liksom upp i mitt huvud, det blir extremt satt säga. Men jag är också omtänksam och bryr mig om folk. När jag älskar någon och bryr mig om någon blir det extremt på ett annat sett. Jag har inget mittemellan..jag är alltid högst upp eller längst ner.
Min blogg väljer jag att använda som min dagbok, min offentliga dagbok där alla kan läsa hur mina dagar ser ut.
Min blogg är till för att jag ska kunna skriva av mig, för att folk med samma problem inte ska behöva känna sig ensamma eller för folk som helt enkelt är intresserade att följa mina dagar.

Idag mår jag inte bra, men jag känner en lättnad efter att ha skrivit detta inlägg.
Ha en fortsatt trevlig dag!


Likes

Comments

Hej! Mitt namn är Rebecca och många av er vet nog redan det. Många av er vet vem jag är osv..,men låt inte mig lura er!. Under en lång period har jag ljugit för alla och speciellt mig själv och det är slut på det.

Detta är jag....
Jag är en 18årig tjej som just nu inte gör någonting egentligen. Jag går inte i skola och jag har inget jobb. Jag bor hemma fortfarande, men som sagt jag är bara 18år. Jag lider utav ångest och är på gång med utredning för adhd och bipolär. Varje dag vaknar jag upp och frågar mig själv "vad kommer hända idag?".. Varje dag går mitt humör upp och ner. Ena stunden är jag super glad till arg och sedan ledsen. Varje dag ser det ut såhär och det pendlar fram och tillbaka hela tiden. Varje dag oroar jag mig över saker som egentligen jag inte behöver för att min hjärna är i högvarv. Jag kan inte sluta övertänka saker..

I alla mina år har jag varit tyst, jag har varit ärlig, men feg. Många kallade mig modig under en tid, för jag stod upp för mig själv.
Jag har blivit mobbad och utstött, alltid fått snea blickar och levt med en hel del rykten som tisslar och tasslar bakom min rygg. Jag var inte normal! Jag var konstig och det var fel på mig.
Så jag ändrade mig!!
Jag blev en annan person, någon som jag inte ens känner igen. Jag hade vissa biter kvar, men en stor del försvann.

Under en tid försvann allt och jag visste inte längre vem jag var. Det blev för mycket och jag sårade inte bara mig själv utan fler i min omgivning, inklusive personen som jag gillar.
När jag börja inse mina misstag så ville jag inte leva. Det var där ångesten började..jag tappade allt, men jag behövde fortsätta leka någon annan så jag inte behövde bli ensam igen.
Jag fortsatte och fortsatte och tillslut så insåg jag att det går inte. Jag sårar folk i min närhet och jag sårar främst av allt mig själv.
Att hitta sig själv är inte något som bara tar en dag. Det gäller att hitta den man är, ta svåra beslut och inse fakta. Det var svårt, för varje dag så var jag rädd att bli den ensamma tjejen som går i korridoren själv eller som ständigt sitter i sitt rum utan några som helst som hör av sig.
DET HÄNDE!!!. Det var jobbigt, det sög..jag kände bara "vad är det för fel på mig?"..

MEN sedan får jag höra av en riktigt viktigt person till mig att hen vill veta vem jag är, vad jag döljt och helt enkelt vem Rebecca Bergvall är. Hen fick mig att inse att jag ska inte vara rädd. Vill folk vara med mig, älskar dom mig och bryr dom sig om mig så ska det inte vara några problem. Folk som inte kan acceptera den jag är kan helt enkelt jag inte ha i min närvaro.

Jag är en väldigt upp och ner person. Jag går igenom en hel del just nu, men är det nått jag lärt mig så är det att aldrig skämmas. Jag skriver detta för att ni ska förstå varför jag kan vara så sjukt glad och sedan gå till otroligt ledsen eller arg. Jag vill att ni där ute som varit som mig eller är som mig inte ska känna er ensamma. Det är en kamp varje dag att försöka hitta den rätta jag, men det är en kamp jag är villig att ta.
Alla är vi olika, alla vi ska bli respekterade för den vi är!

Det var allt för mig denna kväll, hoppas ni alla sover gott.
Puss!

Likes

Comments

Hallåå allesammans, hur mår ni?
Själv äre bra,tack!

Idag är det en sån där bra söndag. Solen skiner och träning står på schemat idag. Har precis käkat lite brunch innan jag ska gå till gymmet.
Efter gymmet blir det plugg,plugg och ännu mer plugg.
Hoppas ni får en toppen bra söndag😘

Likes

Comments

Här ligger jag i sängen, jätte seg i hela kroppen och rätt så trött faktiskt. Vilket är bra för jag måste verkligen gå och lägga mig i tid för jag har en massa att göra imorn. Så det är nog inte så bra för mig att sova bort halva dagen som jag gjort dom senaste dagarna..

Måste komma upp i tid för jag ska hinna städa hela mitt rum, kolla så jag har allt till halloween till lördag. Jag måste gå till banken för att beställa ett nytt bankkort så jag kan beställa från en viss sida. Sedan blir det direkt hem för att plugga och efter det ska jag möta upp Sandra för att hon måste lämna sina saker hos mig. På det ska man laga nått att käka också.
Vanligtvis brukar mina vardagar se ut ungefär så, men under dom tre sista veckorna har jag varit så trött och i princip nästan bara legat i min säng och chillat. Så jag hoppas jag kommer upp imorn och hinner med allt. Skulle behöva åka till Eurostop dessutom men vet ej om jag kan ta mig dit på nått sett..jaja

Natti natti på er!

Likes

Comments

Nu har det varit alldeles för mycket dödsbesked sista tiden för mig och jag trodde inte man kunde förlora såhär många på så kort tid. Det känns bara tommare och tommare och jag går varje dag och är rädd för att få ännu ett samtal om att nån av mina nära och kära gott bort.

Den 10e november sker ännu en begravning och det är tufft för varje gång jag går på en begravning så är det som man öppnar upp allt. Jag är ingen person som är duktig på att säga adjö och jag kan inte släppa taget om folk. Begravningar för mig är jävligt jobbigt då jag tycker det är jobbigt att må dåligt framför mycket folk och det slutar oftast i panikattacker. Jag har intalat mig själv att jag ska klara denna begravning.

Jag kommer för evigt ångra att jag inte gick på min låtsas morfars begravning, men jag kände att jag får inte glömma bort mig själv och jag kände verkligen att jag inte klara det. Den människan har en stor plats i mitt hjärta och är en person jag aldrig någonsin vill säga adjö till.

Jag skriver inte så mycket här på bloggen och det beror väldigt mycket på att det har hänt nått oändligt mycket under den sista tiden. Jag vill inte att denna blogg bara ska handla om tragiska saker. Ibland blir det så, men vill inte att det ska vara fullspäckat med sånt. Därför är min blogg väldigt seg just nu, men jag kan lova er att det kommer uppdateras bättre så fort jag börjar må lite bättre igen.
Ni får ha det så jätte bra, godnatt❤️

Likes

Comments