Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Halloj !


Nu var det ett bra tag sen jag bloggade men jag har faktiskt inte orkat.

Jag var ju på ultraljudet som jag sa sist och wow va häftigt det va att se sån skillnad på den lilla grodan där inne på bara några veckor. Tänkte att jag lägger upp bilden sen så får ni också se.


Nu är jag inne i vecka 13 !!! :D (12 + 3)

Känns jätte bra faktiskt för nu är det inte många kvar som ska få ta del av detta innan vi går ut med det officiellt :)

LÄNGTAR !!

Den sista veckan och lite av slutet på förra har jag känt mig otroligt låg och dålig. Börjat spy och må illa som bara den och känner mig väldigt trött igen.

Det brukar oftast bli bättre den här tiden för de flesta men just nu går det utför för mig.

Ja ja det blir värt det i slutändan som alla brukar säga till mig !


Nog om detta.

Hoppas ni har haft det bra !

Tjingeling :D

Likes

Comments

Då var det gjort, allting var bra och alla prover visade bra men vi ska göra ett etta ultraljud imorgon för att få bättre inblick i hur långt gången jag är då det förra visade två olika.

Jag hoppas att de inte drar tillbaka tiden i alla fall 😃


Sen blev det en lunchdate med kärleken och sen får vi se vad dagen har att bjuda på 👏🏼

Likes

Comments

Sitter vid datorn och kommer på att jag ska skriva ett inlägg om hur jäkla tankspridd jag blivit. Telefonen ringer och jag vet att jag var tvungen att skriva upp allt jag skulle säga till K för att inte glömma av. Läser på min stora orangea post it lapp och snubblar iväg på vad var det jag skulle blogga om nu då och minns inte ens vilken punkt jag läst upp för K.

Avslutar samtalet med K och sitter och stirrar på datorskärmen.... vad var det jag skulle göra .....


Så jäkla tröttsamt, jag har blivit alldeles tokig och super tankspridd nu de två sista veckorna men de här dagarna är ju katastrof!


Relaterad bild

Är det fler som känner igen sig ?

Jag ÄLSKAR post it lappar men detta börjar gå till överdrift hahah

jag som alltid har haft lätt för att komma ihåg saker och memorera namn, nummer, vägar allt allt allt minns knappt vad någon heter 2 sek efter att jag släppt handen när jag hälsade på dem.


Jag vet inte men det snurrar väl en hel del tankar där inne i det där stora kontoret längst upp på kroppen..

Bildresultat för minnes lappar

Kära lilla groda i magen, du gör mig förvirrad men på ett positivt sätt.



Likes

Comments

Hallå !

Nu har det blivit dags att träffa våran riktiga barnmorska imorgon på ett så kallat fortsatt inskrivningssamtal. Det ska bli spännande och jag ser fram emot att träffa henne och se vad hon har att säga och se hur hon är.

Detta är ju trots allt en av de viktigaste delarna enligt mig att man har en barnmorska som känns trygg och där personkemin stämmer mellan oss. Det är ju faktiskt hon som ska hjälpa och stötta och följa oss igenom hela graviditeten.


Bildresultat för barnmorska


Hur har ni haft det med era barnmorskor?



Magen bara växer och växer och humörsvängningarna likaså. Stackars kära K som får stå ut med detta men men som han och alla andra säger.... det är självförvållat !


Jag längtar verkligen efter morgondagens möte !!!!


Hoppas att ni alla får en toppen dag där ute ! :D





Likes

Comments

Sitter här och har precis fått i mig lite lunch och kom att tänka på det att det ändå är rätt sjukt att JAG matvraket inte orkar få i mig speciellt mycket mat längre.

Sånt jag knappt blev mätt på förr orkar jag knappt hälften utav och får jag väl i mig det så känns det som att jag spricker. Det känns som att det är något annat som fyller upp magen och tar all plats som maten brukade få tidigare.


Är det fler som känner samma sak ? :D


Bildresultat för fina bilder på mat



Likes

Comments

Heej

Det va ju ett tag sen nu.

Det är så ibland att man inte orkar eller hinner blogga då andra saker kommer i mellan. Eller så kan det ju vara så att jag bara inte har något att skriva om.


Mitt förra inlägg va lite deppigt osv men jag kände att jag bara behövde få det sagt så kändes det som att allt släppte smått.

Det har vart rätt mycket de sista dagarna men orkar inte skriva ner allt så ni kan få lite bilder sen så slipper jag skriva en roman 😜


Idag är det dock måndag och detta innebär..... VECKA 11 😃

Och jag kan ju säga att jag mer och mer börjar förstå att det finns något litet där inne för magen som jag inbillade mig bara vara svullen förra veckan är inte svullen bara utan den har vuxit en hel del redan.

Kläderna, framförallt mina byxor och trosor !?! börjar sitta åt och kännas jäkligt tajta...

Men jag är GLAD !!! :D

Det är trots allt min bebis som växer och det gör mig lycklig :D


Hoppas ni alla har haft en toppen helg !



Likes

Comments

SOM JAG PRECIS NÄMNDE I FÖRRA INLÄGGET.......

TRÖTTHET

ILLAMÅEENDE

YRSEL

ONT I MAGEN OCH RYGG

HUMÖRSVÄNGNINGAR

ÖKAD OCH MINSKAD APTIT PÅ SAMMA GÅNG

INGEN ORK

ATT INTE ORKA GÅ UPP FÖR EN BACKE ELLER EN VÅNING I TRAPPOR ....

ALLT VERKLIGEN ALLT


Jag känner mig helt slut, ledsen frustrerad, och helt och hållet bara allmänt splittrad.


Jag har hela mitt liv längtat efter barn. Jag har alltid sett fram emot att vara gravid, följa alla stegen, se magen växa, få riktiga moderkänslor och att få uppleva något så underbart att få ett barn, dessutom inte vilket barn som helst utan mitt barn att växa inom mig.


Nu är jag här, nu är jag i den situationen jag drömt om hela livet där jag bor i ett hus med min underbara älskade stora kärlek som är den man som mitt barn kommer likna och påminna mig om varje dag samt kalla honom pappa.

Där är jag nu,


Men var är alla moderkänslor, när kommer dem, när får jag uppleva allt det fina underbara positiva i detta.


Jag vill inte att ni ska missförstå mig nu för jag är jätte glad, jag är jättelycklig för att allt detta äntligen är min verklighet men när man har så svårt att förstå allt som händer och att det faktiskt växer ett liv inom mig. Jag har själv inte förstått detta ännu trots alla symtom.


Igår bröt jag ihop.

Jag kunde inte somna på natten trots att jag va tvungen då jag skulle upp tidigt och fast att jag var helt slut så gick det inte.

Alla känslor kom ikapp mig.

Jag orkar inte må dåligt längre över detta, jag vill kunna känna glädje och vara glad och må bra utav att vara gravid men just nu känns allt hopplöst.

Känns bara som en så jävla otur att allt verkligen allt som kan göra en graviditet jobbig händer mig.

Jag brast i gråt igår och tårarna kunde inte sluta rinna, samtidigt som det var så otroligt jobbigt just där och då så kändes det samtidigt väldigt skönt.

Det va så skönt att bara få gråta ut och lätta på trycket. Att få prata om hur jag mår och känner med mannen jag älskar som stöttar mig till 1000!

Det här är kanske något man egentligen inte ska skriva ut kanske vissa tycker men vad får man skriva och vad får man inte skriva egentligen ?

Är det någon annan som har upplevt samma känslor och tankar ?


Jag känner iaf att jag är överlycklig att jag har K som stöttar mig i allt, då, nu och för all framtid och det gör mig så glad.

Det gör mig så otroligt glad och lycklig att jag lyckades träffa en sån underbar människa som nu ska få uppfostra en annan människa med all visdom och kärlek han har.

Så för att ändå lyckas avsluta detta inlägg på ett lite bättre sätt en det började på så vill jag säga att jag är glad och lycklig att jag har allt det jag någonsin drömt om.

Likes

Comments