View tracker

Jag är tillbaka nu!

Inte så mycket för din skull utan mest för min egen faktiskt. Detta är ett 2 månader gammalt inlägg som jag kickstartar med. Jag skriver mycket, varje dag nästan. Men har av personliga skäl valt att inte publicera på ca 2 år. Men nu är det dags igen. Det finns mycket vi måste prata om kära vänner. Rättare sagt, det finns mycket jag måste prata om, utan att du avbryter mig och tolkar in en massa annan skit. Märk väl som sagt, inlägget inunder är 2 månader gammalt.


14 September 2015

Jag känner mig trött, utmattad & ledsen. Ledsen över att ingenting blev som det skulle ha blivit. Och ingenting är som det skall vara. Jag känner ingen lycka. Inte över ett jävla skit.
Allt känns så meningslöst. Jag hittar varken fram eller ut. Har fastnat i livets karusell på nåt vis. Jag ser inte lösningarna och det är inte ens ett vägskäl jag nått, det är en vändzon.
För i ett vägskäl där kan man antingen blicka bakåt, eller så kan man gå till höger eller vänster. För mig finns det inget höger eller vänster, inget framåt, och tyvärr inte heller något bakåt. För det som har vart har vart. det kommer aldrig igen. Den insikten skrämmer mig. och jag vet inte varför. Jag har inte direkt upplevt mycket lycka i mitt liv. men ändå gör det mig ledsen att det aldrig kommer igen. Det känns som att allt rinner mig emellan fingrarna, jag har missat nånting. var jag nånsin riktigt med?
Den roligaste tiden i mitt liv har redan varit och jag missade den.
Jag var på 30 års fest i helgen. Jag drack ingenting och kände mig mest bara ivägen. jag gör det nästan jämt nuförtiden. känner mig ivägen alltså. Ibland inte ens det, jag känner mig osynlig allt som oftast. Lite ledsam insikt när man inser att man bara växlar mellan två lägen nuförtiden. att antingen vara ivägen eller så är man osynlig.
Vad fasen är det för liv?
Ibland så tänker jag att jag inte förstår varför man skall fortsätta leva, vi ska ju ändå alla dö någon gång. kanske till och med snart, och då undrar jag vad det är för mening med någonting. Livet är inte lyckligt största delen av tiden. livet är ett helvete och fyllt av misär. Nu lever inte jag i tredje världen och utsätts för svält och misshandel varje dag utav regeringens makter och är heller inte drabbad av krigspolitik. Men jag lever med ett inre kaos, ett krig som du aldrig kan förstå.
Jag önskar att jag bara kunde sluta söka efter svar, sluta leta efter meningen med livet. Förlika mig med att jag är den jag är, med det jag har, där jag är.
Jag vill inte vara rädd för att leva mer, jag vill inte oroa mig för vad som komma skall, jag vill inte ha en hjärna som går på högvarv.
Jag vill vara glad, lycklig, positiv, kreativ, effektiv, inspirerande! Jag vill vara allt det där som är bra. Åtminstone något utav det.
Nu är jag trött, önskar att jag kunde sova till imorgon. Men det går inte, och jag vet det. Jag orkar inte heller gå ut, jag vill inte vara ibland folk, för när jag är det så känner jag att jag borde prestera någonting, åtminstone prata om något vettigt eller lyssna. Men inte ens det kan jag. Jag sitter och flätar mitt hår eller pillar på mobilen. det är det enda jag gör nuförtiden. Men ändå vill jag vara bland folk, det är människorna som påminner mig om att jag fortfarande är levande. För att jag blir tokig av alla dessa tankar. Jag kommer ju ingenstans i dom, jag kommer aldrig fram till någonting de bara snurrar runt, runt, runt.
Jag var på Liseberg med C, F och barnen igår. Helt jäkla meningslöst egentligen. Vad fan bidrog jag med där? Jag känner mig som världens tråkigaste moster, syster och människa. Jag åker ingenting, vandrar runt i ett töcken, stänger ute alla ljud och andra intryck för att inte få panik. Var tvungen att lämna en jäkla barnteater p.g.a. kvävande obehagliga känslor som dyker upp då jag känner mig fångad i ett hav med folk.
Hur fan blev jag sådan här? När hände det? Och varför?
Hur ska det sluta, du ser, nu kommer det tusen frågor igen, och inget jävla svar finns att få. Jag önskar att jag bara kunde nöja mig där. Jag vill inte ens ha några sådana frågor i huvudet. Det existentiella är läskigt. Och jag tycker inte om att tänka på det. Men tyvärr är det de enda man gör när man är ensam. Den jävla ensamheten.
Jag vill inte vara ensam, jag hatar det. men känner mig tvingad att vara det, för jag bidrar ju inte till någonting med min närvaro, och om jag gör det så är det inget roligt bidrag, det är inte ens ett trevligt bidrag. Jag bara är.. eller? är jag ens det..?
det finns inte ens någon rim och reson på allt det jag skrivit nu. Jag har tusentals saker jag vill skriva ner, men jag vet inte hur jag ska formulera mig. Jag vet hur jag vill att det ska låta, men har glömt hur man gör.
Därför tänker jag att det får bli som det blir. jag skriver, och när jag sedan korrektur läser så kanske jag ser en röd tråd i det hela, jag kanske ser någonting som jag inte ser nu. Eller jag kanske förstår det på ett annat sätt än nu.
just nu skriver jag bara ur mig alla tankar. Och det är skönt.
Jag vill känna hunger, jag saknar att känna att jag är sugen på någonting. Det var så längesedan som jag åt någonting och faktiskt åt för att jag var hungrig. Jag äter för att jag vet att jag måste, ingenting blir bättre av att sluta äta.
Och jag vet sedan förra året att det är tålamod som gäller. Jag kommer tillbaka, upp ur depressionen. Det är bara det att man inte vet hur länge den skall hålla greppet om en den här omgången. Därför ser jag till att upprätthålla min del av livsavtalet iallafall. Jag äter, dricker och sover. mer än så blir det inte, för mer än så klarar jag inte av just nu. Jag klarar knappt av ovanstående men jag ger mig inte. jag är envis. Och jag vet att jag kan må bra. Innerst inne så vet jag att det inte är slut, det är inte över. Det är antagligen bara en fet jävla ålderskris. Det låter ju ändå ganska klyschigt, jag fyller 30 år om 2 månader och omger mig med existentiella ifrågasättanden, depression, ångest och oro över livet i allmänhet.
Rätt som det är så vaknar jag upp och är 31 år gammal och känner att allt är perfekt. 

Visst blir det väl så?


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Varje gång är som den första gång vi sågs, även om det är över nu.

Allting har förändrats, men du finns kvar. Allt var svävande men nu så ser ja klart.

 

Du var gammal, jag var äldre. Och nu sågs vi igen.

Gått så lång tid så länge sen, decennier tillbaks men jag minns det så väl,

varför kärleken brunnit utav olika skäl, varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp.

Trotts min väg vart lång, kantats med gupp.

Jag har stått utan för din port så många gånger, så många brev, många sånger.

Minns varje ord, varje rad jag skrivit, en längtan så stor.

Minns varje dag jag lidit, har gått genom livet med en övertygelse..

Att jag satt något spår, som har haft betydelse..?

 

Det var så länge sen, men det finns där än. För passionen vi kände kommer alltid igen.

Har ett hjärta utan rynkor, det består intakt.. Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt.

 

 

Mina minnen höll mig uppe varje dag.. Du är som att andas vår..

 



 

 

Likes

Comments

View tracker

Vet inte vad jag ska säga..

Det är mycket som känns tomt nu!

Hade ett underbart pass på bodybalance igår, men i slutet så kunde jag inte hålla tårarna tillbaka.

I avslappningsdelen så säger alltid instruktören att man kan välja mellan att stänga av tankarna helt och "flyta" iväg i sin egen meditation eller tänka på något som gör en lite extra lycklig just nu. Och jag sökte och sökte i mitt inre och upptäcker att jag inte kan hitta en endaste sak som gör mig lycklig. Det fick mig att bryta ihop totalt!

För några månader sedan när jag låg där så tänkte jag på min dåvarande underbara pojkvän, våran framtid tillsammans, hur allt negativt förvandlades till positivt bara i en andning, jag tänkte på min fina systerson, min familj, allt det vackra och fina!

Men igår kunde jag inte hitta någonting..

Avskyr när det känns såhär.. Finns inget som kan sätta ett leende på mina läppar. Och jag är så trött på att finnas där för allt och alla hela tiden.

När jag nu ligger här och gråter i min säng, vem finns där för mig? På riktigt?

Dig som jag alltid haft att luta mig på, du finns inte längre, och det finns inget som jag kan göra för att rädda dig längre, du har varit borta ifrån mig länge, men nu är det verklighet.. Jag når dig inte och du når inte mig. Det gör så förbannat ont när en vänskap ändrar form och försvinner.

Det är mycket som förändrats nu, och jag är trött!

Dags att göra några aktiva val nu, hur ont det än må göra så är det jäkligt viktigt!

Det här konceptet är inte vinnande

!!Focus Focus Focus!!

Ta hand om er nu därute.. vi hörs en annan dag <3

 



 

/BabyC

 

Likes

Comments

Näe, asså jag tänkte bara om du ville ha korv..?

Likes

Comments

Tänk vad saker kan förändras snabbt..

Tittar mig omkring i mitt sovrum, och ser massa olika "filmer" spelas upp..

Här inne har det varit Gråt, skratt, skrik, lycka, sorg, ja allt du kan tänka dig i käsnlomässig form..

Vill försöka ändra detta nu till något harmoniskt, något fint, något tryggt.. Så är det INTE nu!

(föresten, har ni märkt hur mycket jag gillar att sätta minst 3 punkter efter alla meningar!?)

Anyway, Nu ska jag läsa en stund innan jag försöker sova, Boken som gäller just nu är Fyrvaktaren med Camilla Läckberg.. Har ni inte läst hennes böcker så gör det.. Hon är en fantastisk författare <3

Ta nu hand om er och glöm inte att våren snart är här.. Med våren kommer lyckan om den lyckats försvinna nu under vinerhalvåret ..

 

Puss o kramis

 



Ps: Visst ser det härligt ut?

Likes

Comments

Jag är så sjukligt trött, fattar inte hur jag ska klara av att vara vaken resten av kvällen..

Först träning om 1 timma och sen mästerkocken och efter det Mia på Grötö! Nu har vi ju fått vänta i hela 2 veckor på det pga, fotbolls matchen förra onsdagen!

Hur jag ska hålla ögonen öppna när jag kommer hem sen är dock en fråga jag inte har svaret på..

Har varit såhär trött heeeela dagen, jag tror det går en ny förkylning i Sverige som gör att folk endast är trötta! Inga andra symptom.. Bara sjuklig trötthet.. För näst intill alla i min närhet har pratat om hur trötta de är i typ 2 veckor, och nu är jag smittad! Skit oxo!

ÅÅÅH Halleeee

 



/BabyC

Likes

Comments

Så jävla vidriga människor det finns på nätet asså!

Vad fan tror du att jag skulle svara på det?

Jaaaa tack gärna, ååh va gott det skulle vara att suga din kuk! Ditt jävla vidriga as!!!





 

 

Likes

Comments

Haha jag blir så full i skratt när jag ser dessa "tunga" argument mot invandrare och invandrare mot svenskar.. Fantastiskt!

Va hände där liksom?

 





Nivån på diskussions förmågan är otroligt hög! Hahaha

Näe, vet ni va!!??

Nu kör vi dagens låt..

"ÅH Halleeee"

 

 

 

 


Likes

Comments

Ja, då var denna helgen över, haft det ganska bra förövrigt..

Fredag bjöd på träning, middag hos syrran och sedan fest hos kusinen!

Lördag, ja.. mys och film!



 

Och idag söndag.. promenad på eftermiddagen, United matchen och nu bingolotto.. (Ja, ensam)

Fan va sjukt.. haha men men, så är det när man börjar närma sig 30!

Stackars gubbe som ringde in nu och vann en segway! Haha vafan ska han med den till..?

han svara "ja men de va väl roligt.."

Säkert det man önskar sig när man vinner och kommer med i bingolotto..

 

Anyway, ha en fortsatt go söndag! Hugs and Kisses Xx

 



 

 

Likes

Comments

Wiie, fifan va skoj..

Haha jag är ju för uråldrig! laddade ner skype NU för första gången i mitt liv! Det är ju som msn fast bättre :P

Men det är ju skit skoj! cheeky

hahaha

 



Likes

Comments