Header

Jo tack, det händer att en mammas stresstålighet prövas ett par gånger om dagen... En kritisk situation som man borde vänja sig vid men som ändå alltid blir stressig är i hallen. Helt enkelt att gå ut genom dörren med tre barn. Kläder på, kissa, vantar, nej släpp katten, var är nappen, glöm inte blöjor, bilnycklar, på med skor, gå inte in med skorna nu, fleecen under, torka en snorig näsa, knäppa knappar, varmt spädbarn gråter, ja alla småbarnsföräldrar vet. Tror inte heller det är en nyhet för någon att man ska ta på sig sin egen jacka sist för att inte få ett utbrott eller dö av värmeslag. Lite som i flygplanet "ta på din egen mask först" fast tvärtom. Nåväl, det var inte den vardagsstressen vi svettades av idag. Det var en stress av helt annat slag... lite mer på liv och död kan man säga.

Syns katten ens på denna bild?!
Vår kattunge var ute i koppel med tjejerna Alice, 5 och Julie, 3 givetvis med förmaningar från mamman "håll i kopplet", "låt henne inte klättra in i buskar eller upp i träd", "ha henne på gräsmattan". Plötsligt hörs "åh nej mamma!!". Katten Molly har klättrat upp i tallen. Och med upp menar jag verkligen upp! Hon klättrade högre och högre med kopplet släpandes efter. Stress stress stress! Om kopplet fastnar kan hon inte komma ner igen och ännu värre, hon kan bli hängandes i kopplet om hon ramlar. Det var just det som hände.

Alice hade många förslag. Vi hämtar en stege. Jag gör en kattleksak och lockar med. Mamman ville helst bara blunda. Men som tur var hade vi stegen där på plats lagom tills lilla Molly blev hängandes i selen en bit från grenen. Det var inget annat att göra än att agera snabbt, klättra högre än mamman egentligen vågade och spänna loss katten. Ner kom hon. Ja, mamman också. Puh! /Babyblogg

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Obeskrivlig kärlek till knytet, 12 veckor imorgon, som ligger så nöjt i sin sovkorg. Så här är utvecklingen nu:
- hon ler varje gång vi tittar på henne
- hon jollrar extremt söta ljud när man pratar med henne
- hon ammar, sover, bajsar och har en hel del vakna stunder
- hon gillar babysittern och har lärt sig leka med leksakerna där
- hon gillar babygymmet och dinglar så gott hon kan på närmsta leksak
- hon är ett nöjt barn och som berättar tydligt om hon vill något genom gnäll/ gråt
- hon lyssnar och blir glad och lugn när vi pratar med henne
- hon sover i sin lilla korg på natten och får komma upp och amma förstås, 1-4 gånger per natt
- hon blir lätt underhållen av tex systrarna eller genom att bli buren
- hon är inte rädd för främmande personer utan vem som helst kan hålla henne
- hon gillar att bada badkar
- hon är ganska stark i nacken och håller huvudet fint när man bär henne upprätt /Babyblogg

Likes

Comments

På mammagruppen för icke förstföderskor slog det mig vilken tur jag haft. Inte bara en gång utan trippel-tur med både förlossningar och babys. Den ena historien värre än den andra beskrevs och jag tycktes vara den enda i gruppen som var helnöjd med mottagandet på BB, utan komplikationer och med amning som rullat på utan problem. Tänk så mycket som kan hända!
De andra hade haft akuta kejsarsnitt, inflammation i bröstet, blindtarmsinflammation, sjukhusvistelse och stressad personal med mera. Tros allt satt vi alla där i gruppen lyckliga med våra små mellan 2-3 månader. Alla med sitt sätt att ta sig igenom jobbiga händelser och alla med sin egen verklighet.

Och vi i just vår familj kanske lite lyckliga än alla andra eftersom vi fått just denna fina lättskötta flicka att njuta av varje dag. Snart har det gått exakt 3 månader sedan annandagen då hon anlände. /Bsbyblogg

Likes

Comments

Det är ofta förenat med motstridiga känslor när barnen blir mammiga eller pappiga och tydligt visar vem som är förstahandsvalet. Å ena sidan är man glad att barnet gillar sin pappa (mamma) så mycket. Å andra sidan känner man sig bortvald och mindre omtyckt - av sitt eget barn. Jobbigt!
Vår 2,5-månaders är fortfarande för liten för att ge uttryck för prioriteringar mellan vem som håller henne. Alla som bär är bra. Självklart är mamman bäst då hon har maten.
Nu till tipset! Det bästa man kan göra för att hjälpa barnet att få förtroende för pappa också är om mamman öppet visar kärlek till honom. Mamman kan tydligt visa barnet att detta är en person vi litar på och tycker om genom att krama honom så att barnet ser, vara nära med ansiktena bredvid varandra och prata med barnet, prata med pappan med vänligt tonfall som barnet hör. Barnet kan direkt uppfatta dessa signaler och förstå att denna person tycker vi om och kan känna oss trygga med. Om mamma släpper in denna man så nära kan jag också det. Samma sak gäller när man träffar släktingar och andra vänner. Visa barnet tydligt vilka personer som tillhör flocken. Lycka till! /Babyblogg

Likes

Comments

Vår älskade Julie, 3 år idag! Så här firade vi:
- kompiskalas dagen innan med föräldrarnas vänner med barn i samma ålder så 7 barn i åldrarna 2-5 år
- kalaslekar: knorren på grisen, dansstopp och fiskedamm
- prinsesstårta mm.
- uppvaktning på födelsedagens morgon med sång och paket
- lek på Leos lekland med familjen
- firande med besök av mormor, morfar, farmor, farfar, farbror Oskar och farbror Magnus

Presenter: galonhatt, gummistövlar och strutar till sandglassar, pärlor, duplo, utklädnadskläder, böcker, spargris, lila hårspray, Waldorf-dockor, klistermärken, kudde, slickepott, lera, pussel, pyssel, dock-blöjor och fina saker som storasyster Alice tillverkat. /Babyblogg

Likes

Comments

Josephine, 2,5 månad nu, har precis börjat fnissa högt. Huuuur gulligt som helst med babyskratt!

Storasyster Alice som skrattande 3-månaders.

Storasyster Julie som skrattande 4-månaders. /Babyblogg

Likes

Comments

Tid att erkänna. Våra läggningar av barnen har under en period varit katastrof men med inslag av mysiga stunder. Problemet: det tar 1000 år eller i alla fall 1,52 timmar varje kväll att få Alice, 5 och Julie, 3 i säng. Vi startar ca kl 19 med avsluta lek, byta om, tandborstning mm. följt av saga och sedan gonattvisor. Mamman måste stanna i rummet. Det gör jag så gärna men när det drar ut på tiden och lilla Josephine, 0, skriker hejdlöst på nedanvåningen med pappan är det inte lika avslappnande. Det är främst Alice som inte somnar så vi har börjat med en ny vana, att hon får komma upp när Julie somnat och bygga lego. En mysig stund! Kanske är det så att hon inte är trött innan kl 20 så att vi lägger henne för tidigt. Jag läser om sömn: "10-11 timmars sömn behöver en 5-åring". Då verkar det som legobygget är här för att stanna för vi går ofta upp ca kl 0730 vilket skulle innebära att Alice inte behöver vara i säng förrän kl 21.

Legobygge, en mysig kvällsaktivitet för vår stora tjej.

Minstingen, 2,5 månad nu, är oftast en dröm att natta. Mys i soffan hela kvällen med amning, sedan läggs hon i sin egen lilla säng. Vår tredje jordgubbe, Josephine Jordgubbe som ärvt pyjamasen efter Alice Jordgubbe och Julie Jordgubbe. Sött! /Babyblogg

Likes

Comments

Svar: Ingenting alls. De aktiverar sig själva!
Frågan och svaret kommer från barnpsykologen på Kära barn-podden och jag är beredd att hålla med som vanligt. Gällande vår 5-åring är det om möjligt ännu mindre som krävs. Hon har ständigt nya idéer, kommer på något nytt när hon är på väg från en sak till en annan och leker gärna långa fantasilekar som mamma, pappa, barn som råkar ut för olika saker. /Babyblogg

Likes

Comments

Kan man lämna sina barn i bilen när man fort springer in på Coop och handlar lite mjölk och annat? Det beror förstås på var man befinner sig hur trygg man känner sig med detta men allt kan trots allt hända varsom helst. I Malmö skulle jag aldrig lämna barnen i bilen med tanke på brottsligheten där. Men i "trygga" Hölllviken?
Fram tills förra veckan lämnade jag både väska, mobil och nyfödd bebis i bilen under hämtning och lämning på förskolan. Något stressad men inte direkt rädd för inbrott. Tills jag läser inlägg från lokaltidningen och hör flera som blivit drabbade av stöld i bil på olika förskolors parkeringar. Så arg man blir! Innan resonerade jag att det var bättre att lilla Josephine fick stanna i bilen än att ta med henne in och riskera dagisbakterier och smitta. Men att riskera att hon blir bortrövad är förstås värre. Så nu hänger hon med in.
Så kan man lämna 3 barn i en bil på Coops parkering? Det tar ju en stund att gå in hela gänget bara för en liter mjölk.. och man vill ju så gärna bo i ett samhälle där det inte finns risk för inbrott så fort man vänder ryggen till! Svaret är långt ifrån givet, men igår lämnade jag småttingarna i låst bil och sprang in. Något stressad !

Skulle gissa att tjuvarna är mer ute efter en plånbok än 3 små barn men det känns ändå tryggast hemma i soffan. /Babyblogg

Likes

Comments

Om ni liksom vi brukar ha det ganska trångt i sängen (vi har en man, en fru, en 5-åring, en 3-åring, en nyfödd ammandes och en lekfull katt) lägg då detta på minnet! Det är väldigt tomt och trist att ligga ensam!

Ikväll är en sådan ensam ovanlig kväll när mini-J sover i babykorgen, mannen ser på Champions League, stora tjejerna ligger i egna sängar och vildkatten springer omkring. Och här ligger mamman allena i en kall 210-säng. Gud så trist. Ser fram emot en fot i nyllet senare i natt. Gonatt! /Babyblogg

Likes

Comments