Header
View tracker

En sammanställning utav åtgärder, en del tidigare nämnda, utifrån individ-, samhälle- och globalnivå.


Individnivå

AVLOPP I HUSHÅLLEN: Trots att de flesta länderna har reningsverk som renar avloppsvattnet från bakterier och partiklar, påverkar enskilda avlopp i hushållen reningen redan innan. Detta eftersom avloppsvattnet från enskilda avlopp oftast innehåller utsläpp av både fosfor och kväve. I en undersökning utförd 1993 konstaterades de att de totala fosforutsläppen kommer från enskilda avlopp, då det nästan var dubbelt så stor (700 ton) som de fosforutsläpp som sker från samtliga Sveriges avloppsreningsverk (470 ton), (Institutet för jordbruks och miljöteknik, 2003). Denna, förhållandevis, höga mängt beror på att flertal av dom enskilda avlopp är eftersatta, dåligt underhållna och inte kontrollerade. Problemet ligger alltså i att avloppen i sig påverkar avfallet i avloppsvattnet. En åtgärd på individnivå skulle därför kunna vara att själv kontrollera avloppen, samt på samhällsnivå skulle utbildade individer undersöka årligen hushållens avlopp. Å andra sidan kan detta kosta en del pengar, fast de bidrar till fler jobb och ett säkrare samhälle kontrollerat av avloppsutsläppen.

KONSUMTION: Vi alla är skyldiga till den globala förstöringen av vår miljö, främst på grund av den ökande konsumtionen och vårt beroende av det. Produktionen av material- och produkter tas från jorden och slutar upp i avfall som förstör den, genom att vi inte tänker på konsekvenserna. Allt vi konsumerar påverkar vår miljö under hela produktens livscykel. Det är inte endast klimat som förändras utan kemikalier som frigörs och påverkar ekosystemet.Avfall är ett resultat av det liv som vi människor lever, alla våra behov och önskningar. Den ekonomiska tillväxten ska inte bero på hur stort det materiella flödet är, det gäller att finna en balans, därför bör vi som individer inse att vi kan inte konsumera i den utsträckningen vi gör om vi samtidigt vill bidra till en bättre miljö. Avfallet från produktionen är svår kontrollerad och det är vi som reglerar efterfrågan. Därför bör vi, på individnivå, konsumera mindre.  

ÅTERVINNING: Som individ kan man som sagt källsortera och återvinna avfallen. Det här en stor och viktig åtgärd eftersom att det är vi individer på jorden som faktiskt ska leva här och då måste vi hjälpas åt tillsammans för att vår jord ska må bra och inte förorenas. Detta kan man göra på många olika sätt men som sagt är återvinning och källsortering ett utav det viktigaste. Det är inte svårt och det krävs inte mycket av en person medan det ger mycket till vår jord. Vi har förklarat hur det går till när man källsorterar och återvinner, till exempel kan man gå med sitt avfall till återvinnings stationer eller källsortera/kompostera hemma. Men varför är det viktigt? Man pratar om hur viktigt det är att regeringen hjälper till med bistånd till andra länder men också till vårt samhälle, biståndet går till att bygga återvinnings stationer och att rena våra hav till exempel. Men i slutändan är det ändå upp till individen att ta sitt ansvar och ta vara på regeringens satsningar. När man källsorterar och återvinner sparar man väldigt mycket energi som gör att man slipper producera nytt material. I och att man slipper producera lika mycket nytt material blir det inte heller lika mycket utsläpp från industrierna Man kan också göra om till exempel matavfall till gas som kan ersätta bensin och diesel som genrerar massa koldioxid utsläpp. Att källsortera är viktigt då man kan ta hand om alla avfall på det sätt som passar just det avfallet. Slänger man allt tillsammans och sedan bränner det går man miste om en massa energi.

GROVAVFALL & FARLIGT AVFALL: När man tänker på återvinning tänker de flesta på matavfall, plast, glas, aluminium och kartonger. Men de som oftast kan glömmas bort är grovavfallet och det farliga avfallet som är lite krångligare att återvinna men minst lika viktigt. Det man ska göra med sitt grovavfall är att köra det till en återvinningstation eller gå med det till bostadsområdets gemensamma grovsoprum om det finns. Om människor inte gör sig av med grovavfallet på återvinningsstationer utan slänger det i naturen får det konsekvenser. Det bidrar till vår dåliga miljö då det tar lång tid att brytas ner och förorenar miljön. Hamnar det farliga avfallet i fel soptunna eller till och med i naturen får det ännu farligare konsekvenser. Kadmium och kvicksilver är två kemiska föreningar som finns i mycket av vårt farliga avfall så som batterier, mobiltelefoner, målarfärg och termometrar. Just kvicksilver och kadmium måste behandlas på ett speciellt sätt i sin återvinningsprocess och det är därför det är så viktigt att återvinna det rätt. Om kvicksilvret hamnar i den vanliga återvinningsstationen och förbränns på fel sätt kommer gaserna från föreningen ut i naturen och skadar både ekosystemet och vår natur. Båda dessa kemiska ämnen är svårnedbrytbara och stannar därför i naturen länge när det väl kommer ut vilket inte är bra för djuren. Åtgärden är att komma ihåg att återvinna sitt farliga avfall var för sig och kom ihåg att när du återvinner din gamla bokhylla kan det bli någons splitternya skrivbord utan att mer resurser har gått åt!

KOLLEKTIV TRAFIK: För att förbättra avfallen kan man som individ tänka på att ta med en tygkasse när man handlar. Det kommer att göra så att det behövs mindre produktion av plastkassar, som är miljöovänliga. Därför är det lätt att som individ använda sig av sina egna tygkassar som man tar med till affären och som man återanvänder gång på gång. Det är småsaker som gör stor skillnad! Att panta är även det en stor åtgärd. En annan sak att tänka på är att åka kollektivt och lämna bilen hemma. Bilen är såklart ett bekvämt alternativ, och i andra länder som USA går det inte att ta sig långt utan bil. De har inte alls lika utvecklad kollektivtrafik som vi i Sverige, och framförallt Stockholm. Så att vi som har en välutvecklad och smidig kollektivtrafik borde utnyttja det till fullo och tänka på att bilar släpper ut massor av farliga avfall som går rätt upp i atmosfären och påverkar den globala uppvärmningen t.ex. Om man är skygg av sig och vägrar åka kollektivt kan man tänka på ett miljövänligare sätt att åka bil, det vill säga att man köper en elbil. Elbilar, som man hör på namnet drivs av elektricitet och har ett batteri som man laddar upp, istället för att tanka bil med olika bränslen som kommer ut i miljön. Dock kan det vara miljöfarliga ämnen i batterierna, som bly eller nickel-kadmium, därför är det viktigt att man återvinner batterierna på rätt sätt!

Samhällsnivå

KONSUMTION: För att minska beroendet av konsumtionen och avfallet som uppkommer ifrån det, skulle på samhällsnivå, kunna förändras genom en slags drivkraft. Alltså skulle staten bidra med en slags ekonomisk ersättning i fall att hushållen återvinner och sorterar dess material, kläder och varor. Detta skulle egentligen inte kosta sådana summor i och med att det i princip blir plus minus noll, då avfallet som inte sorteras kostar mer i längden. Denna lösning skulle bidra till drivkrafter hos individer att agera så att material hamnar rätt. Samtidigt skulle staten och företagen ha riktlinjer att ledas efter, att jämna ut efterfrågan och produktionen så att konsumtionen minskar och i sin tur avfallet. Riktlinjen om hur avfallet sedan ska tas hand om, att förtagen som producerar produkterna har i uppgift att ta hand om dem på ett miljövänligt sätt.

KONTROLL ÖVER AVFALLSTRANSPORTEN: Ett problem som riksrevisionen granska handlar om att det råder stora brister i transporter med farligt avfall. Det handlar främst om el avfall och bilvrak som transporteras till Afrika. Anledningen till att detta är ett miljöproblem är på grund av att avfallen är skadliga för miljön och detta innebär stora risker. Inte nog med att det är farlig avfall som transporteras, så för man vidare detta till andra länder och släpper ut ton med avgaser. Bristen ligger i samordningen mellan de myndigheter som är inblandade, de vill säga tullen, polisen och länsstyrelsen som på grund av komplikationer inte funnits tillgänglig när kontrollen bör ske eller när man anser att transporten är olaglig. Detta är ett problem på samhällsnivå som påverkar den globala arenan. För att detta ska förbättras krävs det hårade straff, bättre samordning mellan myndigheter och en utvecklad kontroll. Statens myndigheter behöver samarbeta och utveckla system för att minimera den dåliga kontrollen av transporten, eftersom de kan leda till minskande risker för miljön och minskade transporter.

SOPTUNNOR: Avfall som slängs i naturen eller på gatan kan vara den värsta sorten, i alla fall för ögat men såklart även för vår natur och våra stackars djur. Att slänga plast eller tuggummi på marken kan vara jättefarligt för framför allt fåglar då detta avfall fastnar runt och i deras näbbar vilket gör att de i fortsättningen kanske inte kan äta och dör av svält. Det finns många fler exempel på djur som lider av vår nedskräpning och även vår fina natur som blir förorenad av skräpet. Därför finns det en åtgärd som är viktig och framför allt lätt att fixa. Soptunnor! Det finns många soptunnor i vårt samhälle såklart men eftersom nedskräpningen inte slutar krävs det att kommuner och samhället sätter ut fler. Att papperskorgar kostar pengar är ingen hemlighet men att det skulle vara för dyrt borde inte vara ett problem då dessa soptunnor kan rädda det dyraste vi har, vår jord. Tänk en extra gång nästa gång du ska slänga något och framför allt släng det i en soptunna! Det lilla du gör kan bidra till så mycket mer.

SKOLAN: För att åtgärda på en samhällsnivå i skolor så behövs fler återvinningsstationer. I skolor kan man även där göra projekt inom hela skolan och tänka på att återvinna och källsortera. Det används jättemycket papper i skolor, som slängs i vanliga papperskorgar, så att göra tydliga pappersåtervinningar i varje klassrum är en liten åtgärd som gör stor skillnad! Även att man har återvinning för aluminium och plast nära cafeterian, som de flesta skolor har. Ett annat problem i skolor är all mat som slängs. Det är som en norm att inte tycka om skolmaten i vissa skolor och därför slängs det jättemycket varje dag. Elever måste lära sig att ta den mat man vet att man kommer äta upp, istället för att plocka på sig och slänga hälften för att det inte var gott. Det ät bättre att smaka först om man är osäker på att man tycker om! Det är även viktigt här att man i tidig ålder börjar återvinna så att man inte blir uppmanad om det i tonåren, när man gör allt tvärt emot vad man blir tillsagd. Vet man om att det är viktigt som liten att återvinna så ligger det i ryggmärgen och per automatik när man är äldre.

RESTAURANGER & BUTIKER: Som vi har nämnt på bloggen i tidigare inlägg så är matavfall en stor andel av allt avfall i Sverige. Och just restauranger och butiker slänger mycket mat överlag och har problem med matsvinn. Restauranger måste göra mycket mat och vet inte alltid hur mycket mat som kommer gå åt och måste i sin tur slänga mycket. Butiker likaså då butiker ofta väljer att ha ett brett sortiment med mycket att välja på att för att tilltala kunden på bästa sätt. Till exempel att ha ett berg med äpplen liggandes för att det ska locka kunderna men i slutändan måste butiken ändå slänga hälften för att de blir dåliga. Åtgärden på detta kan vara att försöka planera bättre och försöka hitta kundens köpmönster. Men eftersom det kan vara svårt på grund av att kunden kan variera sig kan en annan lösning vara att kompostera sina matrester istället för att bara slänga de. På det sättet går matavfallet till något nyttigt, ny jord som växter mår bra av att vistas i. En annan åtgärd kan vara att när det kommer till butiker kanske det hädanefter är bättre att köpa in lite för lite än för mycket. Vi konsumenter måste acceptera att mängden vi oftast vill se finnas (berget med äpplen) måste minska i butikerna för att matsvinnet blir för stort.

UTSLÄPP I HAVET: Trots att det är olagligt för fartygen att dumpa avfall i haven händer det ändå. För att förhindra detta bör man skärpa denna lag och se efter att den verkligen hålls. Ett annat problem är att båtarna släpper ut olja i samband med rening av tanken. För att förhindra de små oljeutsläppen som ändå ger stora konsekvenser borde man ha stationer där man kan rena tanken utan att oljan hamnar i vattnet. Under arbetets gång har vi även hört att fartyg tömmer tankar med avföring i Östersjön, detta måste såklart stoppas. Det finns stationer vid hamnar där man kan lämna detta men det är ingen lag på detta och det bör ändras!

Global nivå

KLIMATBISTÅND: Något som är väldigt viktigt när de kommer till åtgärder av att försöka göra hela vår jord så miljövänlig som möjligt är klimatbistånd. De fattigare länderna har varken lika mycket pengar eller samma resurser- och förutsättningar, som I- länderna att återvinna och källsortera. Detta påverkar såklart deras samhälles sopberg och gör att U- länder utgör en stor del i föroreningen av miljön. Det är nu klimatbiståndet blir relevant i frågan då andra I- länder som vi i Sverige måste hjälpa U- länder med pengar och resurser. Enligt Stefan Löfvens vårbudget ligger Sveriges klimatbistånd till andra länder på 0,5 miljarder kronor och detta klimatbistånd är något andra länder också bidrar med vilket är en jättebra åtgärd. I december ska det även hållas en klimatförhandling, där världens länder ska enas om ett nytt globalt avtal. Det här är alltså en åtgärd som görs på global nivå som är väldigt bra och som verkligen behövs. Det man kan göra för att lösa våra miljöproblem ännu mer, är att öka dessa slags samarbeten världen över och såklart även öka biståndet (om möjligt). Men som tidigare nämnt i handlingsplanen, även fast regeringar världen över ger klimatbistånd till fattigare länder måste individerna ta vara på de resurser som de får och hjälpas åt att göra vår värld till en lite bättre plats.

KONSUMTION: Avfallets uppkomst utifrån konsumtionen och behandling är internationella frågor, eftersom vi importerar och exporterar de varor som vi förbrukar, samtidigt som avfallsbehandlingen sker på en internationell marknad. En åtgärd på det internationella planet utifrån konsumtions frågan skulle vara att skapa ett avfallsprogram för alla länder, där det ska finnas mål och åtgärder för att minska utsläppet av farligt avfall, miljön och människornas påverkan. Sådana frågor utifrån klimatbistånd och miljömål, som tidigare nämnt, arbetar man på det globala planet med frågor för att förbättra miljön, dock finns det inte några bestämda och fasta riktlinjer. Att införa ett avfallspogram för de flesta länderna skulle bidra till att avfallet tas hand på rätt sätt och att det inte till exempel transporteras till fattigare länder. Kvicksilver är ett avfall kan spridas i luften och transporteras långt från källan till utsläpp. Kvicksilver används i industrin, i varor och sprids genom iden internationella handel. Minamatakonventionen innefattar åtgärder direkta utsläpp i luften, från till exempel kolförbränning, användning av produkter som innehåller kvicksilver samt avfallshantering. Detta är konvention som finns, dock kan man utveckla detta ytterligare. Att skapa olika handlingsprogram och fler riktlinjer för hur avfallshanteringen ska hanteras, eftersom den är så pass svår att kontrollera.

INFORMERA: En global åtgärd som världens alla länder måste bli bättre på är att informera. Att få veta att jorden är utsatt är något som man i tidig ålder måste vara medveten om. Att till och med göra det som små projekt på dagis är viktigt, att man till exempel visar bilder på hur djuren utsätts och säger att små saker som att slänga allt i papperskorgar kan hjälpa djuren. Sen är det viktigt att man fortsätter att informera vid alla åldrar i skolan. Högstadiet är för sent! Vet man om det när man är liten så kommer det vara flera som kan göra skillnad och hjälpa till med de små saker som individer kan göra. En informerad jord från alla åldrar skulle vara ett utav det effektivaste åtgärderna. För att det är så många som inte är tillräckligt medvetna, som inte bryr sig när de slänger skräp på gatan.

KYOTOPROTOKOLLET: För att minska koldioxid utsläppen i världen finns olika överenskommelser Kyotoprotokollet gick ut på att minska koldioxidutsläppen med 5% mellan år 2008-2012. Genom att starta den här typen av projekt kan mycket av de farliga växthusgaserna som påverkar världen negativt minskas. Självklart fick Kyotoavtalet mycket kritik bland annat för att de inte var tillräckligt ambitiöst och för att fördelningen av utsläppsreduktionen är orättvis. Målet att minska de farliga utsläppen är mycket viktigt då vår jord redan har påverkats otroligt mycket. Man har förlängt Kyotoavtalet vilket betyder att projektet fortsätter och detta kan hindra att förfärliga naturkatastrofer uppstår. Vi menar att denna åtgärd är jättebra och att fler av denna typen avtal borde göras.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

I kärnkraftverk produceras el, och när detta sker så bildas radioaktivt avfall som är mycket skadligt för människor, djur och växter under en lång tid. Efter en tid blir avfallet mindre och mindre skadligt och producerar nya ämnen som inte är radioaktiva. Men innan avfallet inte är radioaktivt måste det förvaras säkert så att inte djur och natur tar skada.

Använt kärnbränsle är endast 5 % av det radioaktiva avfallet som finns, men det utöver 99 % av avfallets totala radioaktivitet, det innebär att det är väldigt skadligt, har hög strålning och behövs isoleras från omvärlden i 100 000 år. Sen finns det driftavfall som är bl.a. kläder som använts på kärnkraftverket som kan ha radioaktiva ämnen på sig. Och det sista radioaktiva avfallet kallas rivningsavfall som är delar av ett kärnkraftverk som repareras eller rivs, detta avfall kan även det vara väldigt radioaktivt och måste isoleras på samma sätt som använt kärnbränsle.

Efter 50 år så är lågaktivt avfall i samma nivå som den omgivande naturen. Medelaktivt avfall har samma nivå som den omgivande naturen efter 500 år, och högaktivt efter 100 000 år. Det finns olika sätt att förvara avfallet, i korttidslager, mellanlager, eller slutförvar. Ofta är det så att lågaktivt avfall förvaras i korttidslager för att det bara behövs 50 år för det radioaktiva avfallet att omvandlas. Medelaktivt avfall förvaras i mellanlager och högaktivt i slutlager som behövs vara 500 meter ner i marken så att det inte läcker. 

I Sverige har vi använt oss av kärnkraft i 40 år. Det är gamla reaktorer som behövs ersättas inom en snar framtid. I Sverige har vi inte än ett slutförvar, men det planeras att bygga ett i Forsmark. Det finns en liten risk att det skulle kunna ske en kärnkraftsolycka i Sverige. All kärnkraft behöver ström för att kunna kyla ner sin reaktorhärd. Sverige har några av de äldsta kärnkraftverken i världen, och har inte tillräckligt med säkerhet för terrorattacker. Skulle en terrorattack ske, det vill säga att ett kärnkraftverk blir attackerat och förstört kommer de radioaktiva ämnena att komma ut i naturen och skada växter, djur och människor. Det är väldigt viktigt att det finns skydd mot även sådana saker, för man vet aldrig vad terrorister planerar. När Twin Towers störtades var det väldigt väl planerat. För att förebygga risken med att ett kärnkraftverk i Sverige skulle attackeras så måste man göra det mer säkert, för att inte omvärlden ska utsättas.

Det bästa för miljön är grön el, alltså energi som kommer från sol, vind och vatten. Därför skulle vindkraftverk och solceller vara ett miljövänligt och smart val för att skaffa fram energi och el. Riskerna som finns med avfallen från kärnkraftverk kan skada både miljö och liv och det är inga risker som finns när det gäller grön el. Så var smart och välj att vara snäll mot naturen och dig själv!

http://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/var-elproduktion/karnkraft/sakerhet/radioaktivt-avfall/

http://www.naturskyddsforeningen.se/karnkraft?gclid=Cj0KEQjwhPaqBRDG2uiHzpKLi6ABEiQAk_XXibvtNXcrdRrJr8-3RkrE6bUKZchIHvsbY_JXuWWiLAYaAmKI8P8HAQ

https://www.nordicgreen.se/privat/gron-el/ 

/ HANNAH

Likes

Comments

View tracker

Jag tänker fortsätta skriva om havet i det här inlägget då havet utgör 2/3 av jordens yta. Jag ska skriva om försurningen som sker i havet på grund av koldioxid utsläppen. Vissa anser nog att detta inte är ett avfall men, när man t.ex. kör bil blir koldioxiden ett avfall som man inte kan ta hand om. Som jag nämnde tidigare i mitt inlägg påverkas havet negativt av allt avfall och på samma sätt påverkas havet negativt av koldioxiden. I det här inlägget kommer jag dock fokusera på en speciell grupp i havet och det är nämligen korallreven.

Ungefär en fjärdedel av allt levande i havet är i anslutning till korallreven. Flera arter bor, skyddar sig och får mat från korallreven. Reven är inte bara livsviktiga för djuren utan också för oss, korallreven längst kusterna fungerar som vågbrytare och hindrar vågorna från att bli allt för stora vid stormar och tsunamis[1]. Korallreven är extremt känsliga för miljöförstöring och det tar otroligt lång tid på sig att växa, reven som finns i våra hav idag är flera tusentalsår gamla. Anledningen till att reven påverkas så pass negativt är för att koldioxiden i vattnet bildar en syra som sänker ph värdet i vattnet. Korallreven är uppbyggda av kalk som förstörs av syran. Även djuren får svårare att bilda skal som t.ex. krabbor och kräftdjur. Norra och södra ishaven försuras snabbare då kallt vatten tar upp mer koldioxid. Forskare har märkt att fiskarna ändrar beteende på grund av all koldioxid. Fiskarna reagerar inte på lukt av rovfiskar och visar ingen rädsla alls vilket minskar överlevnadsmöjligheterna. Dock finns det vissa arter som verka ha anpassat sig till de höga koldioxid halterna men forskarna menar också att takten av koldioxidutsläppen aldrig har varit snabbare och att allt havs liv inte kommer kunna anpassa sig. Korallerna är en livsviktig del av ekosystemet och forskarna vet inte exakt vad som kommer ske om korallerna inte finns kvar men det bådar inte gott[2].



[1] http://www.wwf.se/vrt-arbete/arter/1572749-korallrev

[2] http://www.svtplay.se/video/2861068/havet-surnar-till/havet-surnar-till-avsnitt-1

Likes

Comments

Sverige är överlag bra på att återvinna och källsortera allt slag avfall, men i andra länder, främst U- länder, är det inte detsamma. De fattigare länderna har varken lika mycket pengar eller samma resurser- och förutsättningar, som I- länderna. Detta påverkar deras återvinning och källsortering av avfall, vilket i sin tur bidrar till att U-länders sopberg är större än I-länders och därmed har de generellt en mer förorenad miljö. Det här är något som vi i Sverige och andra I-länder försöker förebygga. Enligt Stefan Löfvens vårbudget ligger Sveriges klimatbistånd till andra länder på 0,5 miljarder. I december ska de även hållas en klimatförhandling, där världens länder ska enas om ett nytt globalt avtal. Rikare länder så som Sverige måste hjälpa fattigare länder med deras miljöproblem och det är detta globala bistånd som ska bestämmas under klimatförhandlingen [1].

Det här handlar alltså om U- och I-länders avfall, då U-länder alltså återvinner mindre och det påverkar miljön. Å andra sidan konsumerar I-länder mer än U-länder vilket bidrar till mer utsläpp som påverkar den globala uppvärmningen och vår miljö, men det öppnar för en helt annan diskussion som inte har med avfall att göra. Det kan ändå vara relevant att nämna eftersom människor på högre positioner inom politiken men även civilpersoner från I-länder och U-länder kan fastna i ”the blame game”. Istället för att ta tag i problemet tillsammans försöker de skylla på varandra för att komma på vems fel det är. Till exempel att USA kritiserar Kina, som också är ett I-land i nuläget men har varit ett U-land, för att konsumera för mycket men då svarar Kina att det är deras tur för det är nu deras ekonomi och stabilitet i landet äntligen har blivit bättre. USA har konsumerat och skräpat ner i decennier och har inte rätt att kritisera dem menar Kina. Och så här fortsätter det när dessa två enorma ekonomier och stormakter i vår värld istället borde samarbeta för att komma på en lösning på vårt avfall- och återvinnings problem. [2]

Vad finns det för skillnader i hur olika länder hanterar avfall? Skiljer sig I- länderna och U- länderna från varandra? Ni vet vid det här laget hur avfall- och återvinnings hanteringen ser ut i Sverige, men hur gör man i andra länder till exempel i USA som är ett stort I-land. I USA är problemet att det finns så mycket engångsvaror som folk använder, sliter ut och sen bara slänger utan att ens tänka på att återvinna. Vi i Sverige är noga med att separera, glas, plast och metall och annat matavfall men i USA åker nästan allt avfall ner i samma soppåse. Men det är stor skillnad i olika delstater och det handlar om resurser. I vissa delstater kan människorna inte återvinna för att det inte finns några återvinningstationer, medan i andra delstater finns det massor. Plastpåsar och kartonger är ett av de stora problemen då det används hela tiden men återvinns inte i vissa fall. Amerikanska affärer som säljer livsmedel gör varje år av med ett hundra miljarder plastpåsar. David Schaefer som är butikschef för en livsmedelskedja kallad Bristol farms i USA berättar att de har tagit fram en påse som är gjord av 100 % återvunnit material istället för att ge kunderna plastpåsar. Det här är något som fler livsmedelsbutiker borde tänka på.[3] I USA handlar problemet mest om att människor måste bli medvetna om att det finns ett problem och att den lilla skillnad varje individ gör, bidrar till en stor skillnad alla tar nytta av. Så kontentan av detta är att Sverige är i framkant med sin återvinning och vi är väl medvetna om att ifall varje hushåll återvinner och gör sin del påverkar det enormt mycket. Medan USA som har en stor ekonomi och lika mycket resurser som Sverige inte har samma medvetenhet.

Indien är ett utav de länderna där ekonomin växer, men där landets stora utmaning är hur industrierna ska hantera den skadliga påverkan på miljön. Det största problemet är att miljölagarna inte implementeras i tillräcklig utsträckning, samtidigt som miljö hotet ökar i och med dess dåliga käll- och återvinning sortering. Indien har utvecklat sin kärnkraftindustri, som är välstuderad- och utvecklad, samtidigt som det har en bidragande roll till hotet på miljön, dock är de största hotet de okontrollerade utsläppen av giftigt- och farligt avfall från den växande industrin. Enligt globalis.se har dessa utsläpp av avfall bidragit till att 70 % av Indiens ytvatten är förorenat.[4]

Problemet som Indien har är att vatten ska räcka till den växande populationen och samtidigt till den växande industrin och jordbruket. Den totala nederbörden som blir tillgänglig av ytvatten avrinningen och grundvattnet, är förorenat. Uppskattningsvis talar man om att 70 % av allt tillgängligt ytvatten i Indien är förorenat, där hushållsavfallet står för upp till 90 % av det. Kombinationen av grundvattnets och ytvattnets dåliga kvalité har lett till allvarliga effekter på befolkningens hälsa, i och med att vattenburna sjukdomar ökar.[5] Av de olika föroreningarna är de värsta arsenik, industriutsläpp och bekämpningsmedel från jordbruket. Å andra sidan påverkar även gödningsmedlet, bekämpningsmedlet och bevattningen av jordbruket i och med att det råder en obalans av användandet. Detta bidrar till bland annat vattensjuka och saltinträda jordar, mikroorganismernas aktivitet minskar vilket sänker den totala biomassan. Samtidigt som en högre grad av tungmetaller i grödorna ökar, i och med att koncentrationen av näringsämnen blir mer om man använder en större mängd av bekämpningsmedel. Allt detta är olika slag avfall som inte hanteras rätt eller som överdoseras och påverkar i sin tur miljön.

Trots att Indiens ekonomiska tillväxt ökar ligger det inte något fokus på att förändra miljön, de anses vara omöjligt. Delvis på grund av att det är främst, dem fattiga i landet till att miljön påverkas, då de är dem som står för återvinningen i landet. Anledningen till det är att de har inte samma förutsättning eller resurser för att kunna återvinna, samtidigt som de har sitt fokus i att överleva. Plast och metall går att sälja till industrin och alltså kan det handla om stora pengar, detta gör att många människor sitter på sopberg och väntar på att detta avfall ska släppas. Detta är trots allt bättre än att metallen och plasten skulle slängas på tippen.[6]

I och med att medelklassen växer kommer det organiska avfallet att förändras, men nuvarande är 80 % av allt avfall organiskt. Prashant Pastor, arbetar för miljöorganisationen Toxic Link, och påstår att förpackningar, främst plast, kommer tillverkas mer i produktionen eftersom efterfrågan ökar i och med medelklassens vidgning och befolkningstillväxten. Detta bidrar till att Indien största fokus bör ligga i att industrierna och befolkningen börjar återvinna. Sopberg är även ett problem. Bergen är överfulla och soporna dumpas där det finns plats, vilket bland annat glädjer de heliga korna, men det är sämre för befolkningen och miljön.

Vägen Indien har farmför sig för att minska avfallsutsläppen är tuff. Vanligt folk har inte en tanke på klimatförändringarna, de anser bland annat att det inte är något ide att återvinna då soporna ändå kommer att hamna på gatan i slutändan. Samtidigt som den ekonomiska välfärden lockar dem till att konsumera mer och att vinna desto mer på produktionen och försäljningen. Samtidigt är det lätt för oss I- länder att klandra dem för de extrema hotet de utgör, vilket vi även gör med USA, när vi i självaste verket lever någorlunda lika.[7] Du har ett ansvar, FN har ett ansvar och Sverige har ett ansvar, för trots allt bottnar det i politikernas framläggning mot detta, samt din roll och handling i detta. Visst att vi i Sverige är unika på den fronten att vi har en miljöpolitik som är välutvecklad, samtidigt som vår befolkning tar ansvar, detta gör även att vi har större ansvar för andra att förändra- hjälpa och bidra till en minskad global påverkan av avfallet. Slutsatsen är att det är inte bara U- länderna som påverkar den globala situationen, vi alla har bidragande roller, dock genomgår U-länderna den positionen I- länderna gjorde för många år sedan. Vi behöver kämpa tillsammans. Minska konflikterna och sluta med “the blame game” så att pengarna kan gå till det som är viktigt, öka miljöorganisationernas roll och position i bland annat FN. Samt att sprida sin kunskap till omedvetna individer och ge förståelse i att deras hjälp att motverka våra avfall- och återvinnings problem kommer hjälpa en hel generation över hela världen.

Av: Tove Granestrand & Felicia Nielsen


[1] http://www.svd.se/nyheter/inrikes/utokat-klimatsto...

[2] http://www.finansliv.se/joeolsson/konsumtionen-i-kina-fortsatter-oka/

[3] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programi...

[4] http://www.globalis.se/Laender/Indien

[5] http://www.dn.se/nyheter/varlden/fororenat-vatten-dodar-miljontals-varje-ar/

[6] http://www.helsingborgsdialogen.se/globalt/indien/...

[7] http://www.svt.se/nyheter/utrikes/sopor-ger-indien...

Likes

Comments

Trots att det är olagligt dumpas mängder med sopor i haven. Det är allt ifrån plast, burkar, flaskor till övergivna fiske nät och rep. Men hur hamnar skräpet i haven då. Större delen av skräpet dumpas från båtar men det kan också följa med stormar och floder ut i havet. Varje år dumpar fartygen mer än 6,5 miljoner ton plast! Det farliga är att det tar lång tid innan plasten bryts ned, en plastmugg kan finnas kvar i 100 år. Det finns även andra typer av avfall i haven som man kanske inte lagt märke till förut. Efter andra världskriget fanns det mycket överbliven ammunition och stridsmedel och för att det skulle försvinna snabbt valde man att dumpa det i havet. Men det försvann inte, det ligger kvar på botten och farliga ämnen i ammunitionen och stridsmedlet kan läcka ut när som helst[1]. Det är inte bara för trevlighetensskull man inte ska slänga saker i vattnet utan också för miljön och djurens skull. På grund av allt skräp dör flera djur då dom fastnar i .t.ex. nät eller förpackningar. Flera djur svälter då dom äter skräp som inte innehåller näring men ändå blir mätta. Men det är faktiskt inte bara djuren och miljön som tar skada, vi människor kan få i oss gifterna som släpps ut i haven. Giftiga kemikalier som hamnar i vattnet lagras i bland annat fiskar och sälar. Äter vi fisken så får vi i oss samma gifter, det kan också gå via djur som äter fisk. Gifterna kan ge cancer, sämre immunförsvar, hormonrubbningar och fertilitetsproblem.

Näringsämnen som hamnar i vattnet och orsakar övergödning som kan ge stora och farliga algblomningar och när de sedan förmultnar på botten förbrukas massa syre. Syrebristen gör att varken djur eller växter överlever i dessa områden. Syrebristen i vattnet beror också på att industriers utsläpp brytsned med hjälp av syre.

Flera av er har förmodligen hört om oljekatastrofer på nyheterna någon gång. När stora tankfartyg går på grund eller när oljeborrning går fel kan det bli stora oljeläckningar men det räknas inte som avfall då det är olyckor. Men, flera fartyg gör små oljeutsläpp hela tiden, bland annat när de rengör sina tanker[2]. Vattnet blir förorenat, flera djur dör och det kan bli obalans. Med det menar man att t.ex. musslor tål mycket medan kräftor inte gör det. Det här skulle kunna leda till att musslorna tar över och att hela näringskedjan rubbas[3].

En annan sak ni kanske inte visste var att Östersjön är ett av de mest radioaktiva haven i världen[4]. Skulle vi äta fisk som innehåller en stor mängd radioaktiva ämnen skulle våra celler i kroppen börja ändras och detta kan leda till cancer men också till att man dör[5]. Radioaktiva ämnen är livsfarliga för både miljö, människor och djur.

För att minska avfallen i haven skulle man kunna göra lagarna kring nedskräpning i haven striktare och sen skulle man också kunna förbättra båtarnas tank rengöringsprocess. Det kan vara att man har speciella stationer där man rengör tankarna där oljan som släpps ut tas hand om så det inte gör någon skada. Man borde uppmärksamma befolkningen om nedskräpningens effekter då många inte är medvetna om vad som händer. Vill avsluta detta inlägg med att verkligen uppmana våra läsare med att inte slänga saker runt omkring er, vare sig det är en pet flaska eller ett tuggummi för det ger bara negativa effekter!

Gabriella Feliziani



[1] http://havet.nu/?d=152

[2] http://www.greenpeace.org/sweden/se/hav/Fororeningar/

[3] http://www.sweco.se/sv/Sweden/Temp/Oljejouren/Miljoeffekter/Paverkan-pa-vaxt--och-djurliv/

[4] http://www.unt.se/asikt/debatt/ostersjon-varldens-mest-radioaktiva-hav-1017153.aspx

[5] http://illvet.se/teknologi/varfor-ar-radioaktiv-stralning-sa-farlig

Likes

Comments

Svar ja goda vänner! Plastens utveckling idag har gjort många bra skillnader i samhället. Plast finns till exempel på sjukhus, slangarna som man behöver till dropp är gjorda av plast, en del proteser eller ersättningsorgan är även dem gjorda av plast. Plast är på så vis ett väldigt bra material då plasten är formbar och lätt i vikt. Beroende på vad man använder plasten till, gör det till ett bra eller dåligt material.

Någonting som då är sämre med plast är när det hamnar i havet. Såklart så hamnar plaster i havet på grund av oss människor, så egentligen är det vårt fel och inte plastens. Men havsdjur kan ofta inte skilja på mat och plast och äter då av plasten som flyter runt i havet. Och äter ett djur av plast så kan det uppstå massvis med komplikationer, ofta dödsfall. Därför ska vi se till att plast framför allt inte ska hamna i havet. Även på land slängs det plast på marken och det är viktigt att det hamnar där det ska, i en soptunna!

Det är viktigt att tänka på att plast är ett ämne som kan göra mycket skada för både miljö och våra djurvänner. Därför kan det vara ett tips att sortera plast och återanvända det. Ett hett tips är panten! I EU-länder där man använder sig av pant-retursystemet ligger återanvändningen av plast uppåt 90 %. Vilken dundersiffra! Att man får tillbaka pengar efter att ha pantat blir som en liten bonus efter att man har gjort en god gärning till naturen, vilket verkar fungera ytterligt bra bland människorna! Jag fick även en kommentar på mitt inlägg förra veckan av Julia (meetwithmeat.blogg.se), som hade en strålande idé om vad man kan göra när man handlar. Istället för att köpa två-tre plastkassar per gång man ska handla, så tar man med sin egen tygkasse som håller flera, flera gånger!

Plasten är ett svårnedbrutet material när det ligger fritt i naturen. För att plast ska brytas ned behövs UV-strålning, värme, fukt, kemiska förhållanden eller biologisk aktivitet. Det tar lång tid för plasten att brytas ned i naturen och därför bör det göras fysiskt eller kemiskt. När plast bryts ned i naturen gör den det med hjälp av solens UV-strålar, värme, fukt och syre. Det påverkar plastens strukturer och kan få plasten att falla sönder i mindre bitar, men det kommer fortfarande vara plast och göra skada för miljön.

Så vad har vi lärt oss. Plast är superbra om det används på rätt sätt! Om inte så kan plast vara väldigt farligt. Så för att motverka dessa faror för miljö och natur så måste vi tänka på att slänga plast där det inte gör skada, alltså inte i haven eller sjöarna, även inte på marken fritt i naturen. Vi kan även tänka på att inte överanvända plast, i affärerna till exempel. Och vi ska fortsätta panta, PANTA MERA!!

Syns och hörs. / Hannah


Likes

Comments

Utsläpp av orenat avlopp medför risker för smittspridning, övergödning och syrebrist i våra vattendrag. Orent avfall av avloppsvatten innebär en betydlig skaderisk för djur- och vattenlivet, men även för oss människor och vår egen hälsa, eftersom det finns partiklar som är näst in till är omöjlig att rena bort med dagens teknik.

Enligt Nationalencyklopedin (2011) förklaras ordet förorening som ett överblivet material som spridits i större mängder. Detta leder det till antingen en fysisk, kemisk eller biologisk förändringar av vattenkvalitén.[1] Några exempel på vattenföroreningar är övergödande ämnen, utsläpp av avloppsvatten eller läckage från jordbruk. Problemet i det flesta länder handlar om att avloppsvattnet antingen inte är tillräckligt eller inte alls renat. Utsläppen av detta påverkar i sin tur våra hav, sjöar, åar och bäckar. Det medför en syrebrist i vattnet, då ämnena bidrar till en ökad tillväxt av bland annat alger och växtplankton i ekosystemet. Detta leder i sin tur till att kräftdjuren och algerna tar åt sig allt syre på botten, vilket gör att vattnet i sin tur blir syrefattigt. Avloppsvattnet som åker ut i vattnet har fyllt med näringsämnen, som leder till en övergödning för vatten livets djur och växter. Detta leder i sin tur till algblomning, igenväxta sjöar och ytterligare syrebrist. Kombinationen av en kraftig övergödning och en rådande syrebrist kan leda till att den biologiska mångfalden i havet dör ut, då fiskarna inte kan överleva.[2] Enligt en artikel från mitte.se (2013- 02- 15) skriver Matilda Klar att mänsklighetens avföring står för 50 % av övergödningen i Värmdös skärgårdsvikar.[3]

Förutom påverkan av vattnet, växt- och djurlivet är smittrisken väldigt stor, som sprids genom utsläppet av avloppsvattnet. Detta varierar självfallet beroende på områden och länder, men det finns en del partiklar som tekniken inte kunnat filtrera bort. detta beror på att en del partiklar har vi inte uppfunnit väg att rena, men det beror också på att vi slänger ner en del saker eller ämnen som förstör och påverkar systemet i reningsverket. Ett exempel på en sådan partikel är Escherichia coli som är en bakterieart, levande i nedre delarna av mag- och tarmkanalen hos varmblodiga djur och indikerar därför en avföringspåverkan. Halten av E. coli och andra typer av mikroorganismer som virus och parasiter, existerande och utbrytande i avföringen påverkar i sin tur den biologiska mångfalden, å andra sidan är det så pass liten mängd men desto högre spridning desto mer injekteras det i kretsloppet av avfallshanteringen av avloppsvatten. Även medicin och farligavfall så som målarfärg, som spolas ner, har en enorm påverkan på den biologiska mångfalden och systemet inom reningsverket. Detta eftersom det tar död på de naturliga bakterierna och påverkar sedan syre- och överlevnadsförmågan för växter- och djur i vattnet.

Viktigt att känna till är hur reningen går till. Detta beror självfallet på utvecklingen och industrialiseringen i landet. I Afrika sker det inte någon som helst rening i förhållande till den i Sverige. I Sverige går avloppsvattnet till närmste reningsverk där det filtreras i olika steg. När avloppsvattnet når avloppsreningsverket måste det passera ett galler. Gallret rensar bort större föremål som slängts i avloppet och som inte hör hemma på reningsverket t ex bomullstopps, papper och bindor, vilket påverkar den senare redningen. Nästa steg är sandfånget, där rensas alla grövre partiklar bort. sedan sker det en biologisk redning, där man tar bor syreförbrukande organismer, detta genom att specialiserade partiklar får äta upp organismerna i vattnet. För att dessa bakterier ska kunna arbeta så effektivt som möjlig krävs det syre. Mängden syret i vattnet påverkar vi genom de ämnen vi spolar ner som kan påverka syrehalten, som i sin tur leder till en försämrad rening. De renade bakterierna sjunger ner till botten där en del av dem pumpas bort helt, medan andra genom går en sambehandlingsdel. Efter det tillsätts kemikalier i vattnet för att ta bort fosforn och andra kemiska ämnen. Detta görs genom att kemikalier binder näringsämnena till sig. de sjunker sedan ner till botten och skrapas eller pumpas bort, genom slambehandlingsdel. Till sist tas det prover från det utgående vattnet och analyseras av avloppsreningsverket. De kollar pH- värdet, fosfor, kväve och organiskt material, detta måste göras eftersom det finns en del krav reningsverket måste uppfylla enligt Sveriges miljömål.[4]

I utvecklingsländer renas endast ca tio procent av allt avloppsvatten. Ibland används de så kallade "naturliga reningsverken" som våtmarker eller andra biologiska reningssätt, istället för traditionella reningsverk vi har i Sverige t.ex. i Indien har dem ett känt sådant, reningsdammarna i Kolkata, men problemet här är att allting samlas på ett och samma ställe och sprids sedan. Detta påverkar miljön negativ också eftersom de inte finns något slags system eller kontroll på hur rent och friskt vattnet är.[5] U- länderna får även lida av konsekvenserna från när vi i I- länder köper upp mark för att odla grödor på. Odling av grödor kräver stora mängder vatten, vilket blir konsekvensen att förvärv av mark samtidigt blir förvärv av vatten, men leder även till föroreningar i vattnet.[6]

Trots dess rening påverkar enskilda avlopp reningen redan innan. Enskilda avlopp är på nationell nivå en betydande faktor av utsläpp av både fosfor och kväve. I en undersökning utförd 1993 konstaterades de att de totala fosforutsläppen kommer från enskilda avlopp, då det nästan var dubbelt så stor (700 ton) som de fosforutsläpp som sker från samtliga Sveriges avloppsreningsverk (470 ton), (Institutet för jordbruks och miljöteknik, 2003). Denna, förhållandevis, höga mängt beror på att flertal av dom enskilda avlopp är eftersatta, dåligt underhållna och inte kontrollerade. Naturvårdsverket uppskattar att ungefär hälften av de runt en miljon enskilda avlopp som finns i Sverige ej har en godtagbar reningsanläggning (Naturvårdsverket, 2011c).[7] Vad menas med detta då och hur ska man förändra det? Jo, problemet är att trots avloppsvatten går till ett reningsverk blir det nästintill plus minus noll, då avloppen i hushållet påverkar vattnet ytligare. En förändring bör ske, ökad kontroll och ett säkrare system för när och hur man ska byta avloppen.

Avlopp är inte endast avloppsvatten som har tagits upp i denna text, utan också regnvatten, läckage från jordbruk och förbränning av en del ämnen. Det är ett problem som många glömmer bort och är väldigt okunniga inom, men som faktiskt har en påverkan på vår natur, men även oss människor. Det är ett kretslopp som blir till en ond cirkel. Vi människor påverkar avloppsvatten i och med det vi slopar ner i form av farliga ämnen och diffusa ting, men detta kn förändras liksom allt om avloppets utsläpp tas tillvara på rätt sätt. det kan till och med komma att bli en resurs istället för ett problem, detta med ett fokus på framförallt avloppet från toaletten, de vill säga urin och avföringen. Både urin och avföringen innehåller växtnäringsämne, som tidigare nämnt kväve, fosfor och kalium. Detta kan ersättas som handelsgödsel till/ i lantbruket. Idag finns det nämligen metoder som möjliggör återföringen av näring från avlopp till odling, på ett hygieniskt sätt, dock kan detta utvecklas och förbättras ännu mer.[8] Forsningen bör lägga ett större fokus på hur vi ska hantera avloppsvatten, visst att vi renar det, men vi kan fortfarande se att det är en betydligt större andel av avloppsvatten som faktiskt påverkar miljön. Självfallet är detta ett fokus som ligger i I- ländernas händer, U- länder lider av nästintill ingen sanitet och om de har det som är det orenat och innehåller mängder med farliga partiklar. Kan vi förändra detta, kan vi också utveckla billigare och enklare sätt att underhålla avloppen så att vi kan förbättra länderna som lider av fattigdomen till att inte kunna förändra deras vattenreningssystem. [9] Intressant nog påstås lavemang med bajs från en frisk donator vara senaste botemedlet mot resistenta bakterier. Där tre av fyra av de drabbade blivit friska av ren avföring. Problemet är dock att detta inte är utvecklat och inte heller särskilt ”trevligt” när vi tänker efter. Det positiva med detta är att avföringen inte har några skadliga biverkningar, så som utplåning av den naturliga tarmfloran, som antibiotika. Elisabeth Norin, forskare, berättar att vi inte vet vilka bakterier som gör nytta men på sikt vill vi framlägga ett nytt läkemedel baserat på bakterier från avföringen.[10] Utvecklingen av detta kan komma att bli ett enklare och effektivare sätt att både framställa medicin men också minska miljöpåverkan.

Konstaterat är att utsläpp av avlopp medför risker för smittspridning, övergödning och syrebrist i våra vattendrag. De påverkar vår miljö- vårt näringsliv, samt människors hälsa. Dålig teknik i U- länder och inte tillräckligt med kontroller i I- ländernas reningsverk medför skaderisker. Fortsätt kämpa, sprid din kunskap och forska inom att utveckla, förbättra och minska miljöns påverkan och u-ländernas utsatthet.

// Felicia Nielsen


[1] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lån...

[2] http://husagare.avloppsguiden.se/varför-rena-...

[3] http://www.mitti.se/bajs-och-kiss-goder-vikarna-i-varmdo/

[4] http://www.dorotea.se/default.asp?path=25575,26915,33007,33009&pageid=50926

[5]http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/vatteni...

[6] http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/vatteni...

[7] http://www.dpes.gu.se/digitalAssets/1338/1338272_v...

[8] http://husagare.avloppsguiden.se/varför-rena-...

[9] https://urenergi.wordpress.com/2010/11/08/bajs-is-tha-shit/

[10] https://urenergi.wordpress.com/2010/11/08/bajs-is-tha-shit/

Likes

Comments

Farligt avfall räknas in i det som ska tas till en återvinningscentral. Farligt avfall är rester från målarfärg, nagellack, mediciner, bekämpningsmedel, sprayburkar (som hårspray), batterier och mycket mer. I dessa produkter finns oftast ämnen som kvicksilver eller kadmium och om dessa ämnen hamnar i ”fel” soptunna eller i naturen om det inte återvinns förorenar det vår miljö, mycket. Det som gör farligt avfall så farligt är att det har olika giftiga ämnen i sina produkter som är farliga för djur, natur och människor. Framför allt kadmium och kvicksilver som jag nämnde. Skadorna farligt avfall kan åstadkomma är brand, frätning, det är cancerframkallande och fosterskadande med mera.[1]

Så det man ska göra med sitt farliga avfall är att lämna in det till en speciell miljöstation, men vad händer med avfallet där? Färgrester, bekämpningsmedel och rengöringsmedel kan förbrännas och detta görs under hårda miljökrav för att gasen som släpps ut ska renas så mycket som möjligt och så att den sedan i sin tur inte förorenar vår miljö. Det krävs dock flera steg för att återvinna till exempel en burk med bekämpningsmedel eller färg. Man börjar med att frysa ner burkarna för att separera det kvarvarande farliga innehållet från burken. Detta kan sedan förbrännas på ett säkert sätt, eller långtidsförvaras som man oftast gör med kvicksilver, medan burken återvinns som plast eller metall som vanligt.[2]

Kvicksilver är ett farligt ämne som finns i mycket av vårt farliga avfall, till exempel i termometrar, glödlampor och i utsläpp i produktion från industrier. Kvicksilver kan spridas långt genom luften och eftersom det för närvarande finns i amalgam som används vid tandläkarbesök är det något vi människor kan få i oss relativt lätt. Och om vi får i oss det kan kvicksilvret ge skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. I havet och i sjöar hamnar även mycket av denna förening eftersom tyvärr dumpas mycket av vårt avfall i just haven. Det gör att fiskar får i sig det och dessa fiskar äter sedan vi människor. Halterna av kvicksilver i fiskar varierar mycket och är något Livsmedelsverket är noga att informera om för att minska risken att människor ska få i sig denna farliga förening. När kvicksilvret kommer ut i naturen kan det omvandlas till en ännu farligare förening som kallas för metylkvicksilver. Metylkvicksilver bryts ned långsamt och kan fastna i djurens vävnad. Det är alltså inte bara i fisk som kvicksilver kan finnas utan också i rovdjur och rovfåglar som också är något vi människor äter. Metylkvicksilvret är dock speciellt farligt för kvinnor som väntar barn då föreningen lätt sprider sig till fostret via moderkakan, därför kan kvinnor som väntar barn ofta få speciella kostrekommendationer.[3]

Hur kommer det då sig att kvicksilvret överhuvudtaget kommer ut i naturen? Det är faktiskt några nästan oundvikliga faktorer som påverkar dessa utsläpp. Som jag skrev så finns kvicksilver i amalgam som används vid lagning av tänderna. Det här ämnet finns alltså hos många människor och det gör att krematoriers utsläpp blir ett problem. Gaserna som krematorier släpper ut sig innefattar alltså kvicksilver som färdas ut i vår natur och till våra hav. Detta är alltså svårt att göra något åt eftersom vi behöver krematorier för de som har lämnat vår jord. Det man kan göra är att byta ut amalgam till något annat ämne och den processen är påbörjad. Enligt naturvårdsverket släppte krematorierna i Sverige ut 114 kilo kvicksilver 2010, vilket var en femtedel av de totala utsläppen på 554 kilo.[4] Ett annat problem är om människor just inte återvinner sina glödlampor eller termometrar på rätt sätt och soporna sedan förbränns på en vanlig återvinningsstation med kvicksilvret kvar, så släpps det ut i vår atmosfär och förorenar naturen.

Det finns mycket kvicksilver runt omkring oss och den enda lösningen för att få ett stopp på detta häls- och miljöproblem är att minska användningen av kvicksilver och därmed utsläppen av kvicksilver. Det här farliga ämnet försöker man att fasa ut så snart som möjligt och i januari förra året beslutade FN om en ny konvention, Minamatakonventionen, som är en bra bit på vägen. Den menar på att minska och kontrollera hela kvicksilvrets livscykel från gruvbrytning till slutförvar. Sverige är ett av länderna som har tagit stort ansvar för att nå ett internationellt samarbete om det här problemet och har äntligen lyckats.[5]

Innan jag avslutar tänkte jag berätta lite om kadmium. Kadmium finns i batterier och i elektronikprodukter och är svårnedbrytbart precis som metylkvicksilver. När kadmium kommer ut i naturen och sätter sig i marken kan det skada vårt ekosystem och på samma sätt som kvicksilver hamnar det i haven och skadar de vattenlevande arterna. Kadmium kommer ut i naturen genom framförallt förbränning av fossila bränslen och, precis som kvicksilver, genom att människor sorterar sitt farliga avfall fel och att batterier till exempel förbränns på fel sätt. Men hur är detta ämne farligt för oss människor? Jo som sagt finns det mycket av det i haven och det är i framför allt skaldjur man har sett att det finns mycket kadmium vilket är något vi människor äter. Det som kan hända med människor om man får i sig kadmium under lång tid är att njurfunktionen försämras för att kadmium gärna sätter sig där. Det gör också att kadmium sätter sig i njurar och levrar hos djur som är livsmedel för oss människor och på så sätt får vi även i oss det. Kadmium är även cancerframkallande.[6]

Så kom ihåg att återvinn ert farliga avfall rätt, batterier i en batteriåtervinning, glödlampor för sig, färg och sprayburkar på en speciell miljöstation, termometrar likaså så att kvicksilvret kan tas hand om och släng inte nagellack i den vanliga soppåsen!!!!! Att DU gör rätt kan vara avgörande för att en hel jord ska må bättre och framför allt att människorna på jorden ska må bättre! Nu gör vi skillnad tillsammans och räddar våra stackars fiskar och oss själva.

//Tove Granestrand



[1] http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-och-atervinning/Sortera-dina-sopor/Farligt-avfall1/

[2] http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-och-atervinning/Sortera-dina-sopor/Farligt-avfall1/

[3] http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kvicksilver-Hg/

[4] http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3636496.ece (artikel skriven 2013)

[5] http://www.regeringen.se/sb/d/17944/a/226131

[6] http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kadmium/


Likes

Comments

Befolkningen på vår jord växer konstant och i och med det ökar soporna och avfallet. Detta bidrar till problem och de största problemen idag är växthuseffekten och dess förändring på klimatet, våra begränsade naturresurser och efterfrågan av nya råvaror. Nu är det viktigt att ta vara på resurserna utfallet utgör. De flesta är överens om att vi måste försöka stoppa den globala uppvärmningen och att återvinna är en bra början. När man återvinner material sparar man energi i tillverkningsindustrin och man sparar också material, man behöver inte hugga ner nya träd för att göra en ny bokhylla. När man komposterar och använder sig av rötning går det biologiska avfallet och näringsämnen tillbaka till naturens kretslopp. När man återvinner ser man till att farligt avfall inte hamnar i naturen eller i vattnet där det gör skada helt enkelt. Man förhindrar att förorena naturen[1].

Vad är källsortering och vad innebär det? Källsortering betyder att man delar upp soporna i olika kategorier som t.ex. plast, glas och farligt avfall. I och med att man källsorterar blir soporna lättare att hantera och man kan göra det som passar just det avfallet bäst. Förstår ni vad jag menar. Om jag slänger glas kan man återanvända det istället för att det hamnar på ett sopberg. För dom sopor som är osorterade finns det i princip bara två alternativ vilket är avfallsförbränning och deponi (sopberg). När man källsorterar kan man återvinna materialen man slänger. Men varför ska man ta sig tid och sortera sina sopor? Återvinner man t.ex. bunkar och flaskor sparar man energi i och med att man inte behöver göra nytt material och på så sätt minskar man även nya avfall. Bara genom att återvinna metall och plast sparar man på jordens naturresurser för man slipper producera nya material. Sen får man inte glömma att även återvinningsprocesserna ger farliga miljöutsläpp, och om materialen inte är separerade förvärras utsläppen. Det blir även rest produkter i vissa fall. Förbränner man papper, plast och annat brännbart blir det kvar aska man måste ta hand om. Men i just detta fall får man även energi, bland annat fjärrvärme. Eftersom man får fjärrvärme slipper man producera det men andra bränslen. Det går också att utvinna energi genom rötning av organiskt avfall och även ur deponier. Rötning innebär att organiskt avfall går igenom en biologisk nedbrytning. Man får inte ut lika mycket energi som vid avfallsförbränning men det är alltid något.

På kort sikt kommer källsortering ge en miljövinst, tills avfallsförbränningsstationerna blir fler. På lång sikt kommer källsortering ge mer fjärrvärme. Just nu byggs det nya förbränningsanläggningar eftersom man inte får lämna brännbart material på deponin. Skulle man sluta sortera materialen till återvinning skulle fler anläggningar behöva byggas och genom det får man mer fjärrvärme och mindre behövs produceras med andra energislag.

Man vet att källsortering är bra för miljön trots utsläppen och rester. Hade man inte sorterat hade mer avfall hamnat i naturen som kan förstöra ekosystem och som kan bidra till den globala uppvärmningen[2].

För att sammanfatta det hela sparar man otroligt mycket på att källsortera. Man sparar energi och slipper producera nya material som i sin tur gör att industrierna ger mindre utsläpp. Matavfall som jag nämnde tidigare kan rötas och bli till biogas som används till bilar och bussar och det minskar koldioxidutsläppen[3]. Tänk er själva att man kan ta mat rester och göra om till bränsle, det är hur bra som helst!

Här är lite kul fakta om återvinning!

När man använder återvunnet aluminium sparar man 95 % energi till skillnad från om man hade använt nytt.

I Sverige används ca 300 miljoner värmeljus per år. Återvinner man alla behållare sparar vi 1000 ton koldioxid.

Ur ett ton mobiler återvinner man 1kg silver, 300 gram guld och 100 gram palladium[4].

Kom ihåg nu kära läsare att källsortera och bidra till ett renare och bättre Sverige!



[1] http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/materialaatervinning/varfoer-aatervinna/

[2] Formas fokuserar, Sopor hit och dit- på vinst och förlust 2004 s, 63-94

[3] http://www.umeva.se/avfallatervinning/sorteringforhushall/matavfallsatervinning/varforatervinnamatavfall.4.566549731324e84f46c8000321.html

[4] http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/materialaatervinning/varfoer-aatervinna/

Likes

Comments

Grovavfall är det som hushållen inte kan slänga i soporna utan måste göra sig av med på annat sätt. Om man gör det på fel sätt så kan det vara utsättande för miljön då möbler med mera kan hamna på samhällets stora sopberg utan att det återvinns. Om människor inte gör sig av med grovavfallet på återvinningsstationer utan slänger det i naturen får det konsekvenser. Det bidrar till vår dåliga miljö då det tar lång tid att brytas ner och förorenar miljön. Farligt avfall är exempel på sådant som SKA gå till återvinningscentraler. Exempel på detta är mobiltelefoner, rester av målarfärg, glödlampor och sådant som innehåller bly och kvicksilver. [1] Detta är inget grovavfall som möbler eller cyklar därför kommer jag ta upp mer om detta i ett fördjupat inlägg nästa vecka.

Tillbaka till grovavfall så är just möbler och cyklar stora och obehändiga att flytta. Det gör att människor kanske väljer den enkla vägen när det kommer till att göra sig av med dessa, att slänga i naturen eller (om möjligt i den vanliga soppåsen). Det vi människor kan göra med vårt grovavfall är att gå med det till grovsoprummet som finns i varje bostadsområde. Om detta inte finns ska fastighetsskötaren beställa en grovsophämtning till området med jämna mellanrum.[2] Om du bor på landet eller i ett hus och du inte har något gemensamt grovsoprum med dina grannar ska grovavfallet köras till en återvinningsstation. Här är det största och ordinarie återvinningscentralerna i Stockholm ÅVC Bromma, ÅVC Lövsta, ÅVC Sätra, ÅVC Vantör och ÅVC Östberga. Så åk dit, det är gratis för privatpersoner att lämna sitt grovavfall![3]

Sverige är bra på att återvinna rätt men det finns alltid plats för förbättring då 1,8 kilo per person och per år av det farliga avfallet läggs i fel soptunna. Det man istället ska göra med detta är alltså att ta det till en återvinningscentral så att det kan tas hand om på bästa sätt. På återvinningscentralen bränns det material som kan brännas t.ex., trä och plast och detta går sedan till energiutvinning.[4]

Men det finns för- och nackdelar med återvinningsprocessen då den i sin tur också ger utsläpp. De material som är brännbara ger inte bara energi i processen utan även utsläpp. Trots dessa utsläpp är det ändå en mycket större skillnad för vår miljö om vi återvinner. Det bra egenskaperna med återvinning väger upp. Och om vi skulle slänga plast eller liknande i naturen till exempel skulle det ta flera tusen år för materialet att brytas ner så kolet i plasten ligger i naturen och släpper ifrån sig koldioxid under tiden.[5]

Tove Granestrand



[1] http://www.tekniskaverken.se/avfall-atervinning/hushall/farligt_avfall/

[2] http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-och-atervinning/Har-lamnar-du-sopor/Grovsoprum/

[3] http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-och-atervinning/Har-lamnar-du-sopor/Atervinningscentraler/Lamna-ditt-grovavfall-elavfall-och-farligt-avfall-i-innerstan/

[4] http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-och-atervinning/Sortera-dina-sopor/Grov-avfall/

[5] Sopor hit och dit, på vinst och förlust Formas Fokuserar s.83-86

Likes

Comments