Nej när jag så less på att sakna, så less på att ständigt försöka på ett bra sätt, så jävla less på honom.
Varför vill jag tillbaka till en arrogant invandrings fientlig sexist, varför vill jag tillbaka till kanske världens tråkigaste människa? Ingen aning men nu skiter jag i han.
Jag kan få så himla mycket bättre! 👌🏽

Likes

Comments

Ibland tänker jag att jag är med honom så starkt att jag vaknar med ett ryck och förundran vart han tog vägen, jag känner hanns parfym vart jag än är, jag hör hanns namn överallt och jag undrar om han upplever samma känslor som jag. Att känna saknad fast ändå inte, att älska fast ändå hata och att vara lättad över att det tagit slut men samtidigt ha dessa drömmar varje natt.
Att vi sover bredvid varandra, håller om varandra och bara är, precis som vi var. Att jag ligger i hans famn och berättar hur jag mår, att vi sitter utomhus och bara stirrar.

Visst träffar jag andra och visst är det kul, men jag vet inte om folk förstår är att det betyder ingenting över känslan att kunna lita och att just bara vara med någon. Och jag ångrar allt dumt och jobbigt jag gjorde.
Och ni borde veta att jag skulle göra allt bara för att få en natt till med honom. Att kunna somna utan att vakna och känna sig ensam.

Likes

Comments

Vad är det som är jobbigt med mig? Varför kan ingen bara skrika det i mitt ansikte så att jag förstår?
"Åh du är en sån bra kompis"
"Fler borde vara som dig"
"Du är så cool som är dig själv"
Men kan ni då säga varför jag inte blir medbjuden på fest? Varför ingen vill ta kort med mig? Varför jag alltid ska vara den som är oklar?
VARFÖR känner jag att det är fel på MIG och VARFÖR är ALLA så himla himla oärliga mot mig? Jag förstår ju att någonting med mig är ett störningsmoment för er, så varför berättar ni det inte?
Varje dag frågar jag mig själv detta, är det mitt utseende? Mitt temperament? Min personlighet?
Kanske är det så att jag bara föddes sådan, någon man alltid kan lita på och prata med men annars bara skita i när allt annat krisar. Är så jävla trött på folk som inte bryr sig och är så jävla trött på mig själv som står upp med er.
Varför är det så att när jag behöver stöd eller bara någon som faktiskt visar intresse för mig och vad jag gör, finns det plötsligt endast 3 personer som faktiskt visar det till 100%.

Åh min "underbara" adhd kunde du inte bara satt dig i någon annans huvud så jag fick slippa allt detta tänkande?


Likes

Comments