View tracker

Jag gillar inte avslut, det faktum som blir så tydligt att något kommer ta slut på ett eller annat vis är en jobbig process för mig. Något jag brottas med i livet just nu. Trotts att jag blivit utsatt för mängder av typer av avslut i livet tidigare verkar det vara väldigt svårt att vänja sig eller åtminstone lära sig hur man ska hantera sig själv i dessa situationer. En del av er kanske känner igen sig, en del kanske inte alls.
Känslan som uppstår när du ser slutet på det du är inne i, vad det än är kan det både vara skönt, ett typ av mål men samtidigt jobbigt för att något nytt som du inte vet något om tar vid, något du kanske valt frivilligt eller ofrivilligt.
Det är tur att människan är så anpassningsbar som den är, för förr eller senare klarar vi av att vänja oss och finna oss i situationen. Jag har också märkt att vissa avslut är jobbigare än andra, kanske dem som man personligen tycker kommer för tidigt och kanske dem man inte får välja själv. Utan där omvärlden eller omgivningen mer eller mindre gjort valet åt en pga olika omständigheter.
Jag har kommit på att oftast grundar sig dessa jobbiga känslor i samband i ett avslut i en mängd saker man redan får en känsla av att man kommer sakna, eller så inser man att man aldrig kommer få vara med om det igen och det blir någon form av sorg i ett avslut också. Rädslor är också något som brukar finnas där på insidan vid ett avslut, rädslor för vad som kommer hända nu, hur det kommer att kännas, hur det kommer att bli, rädsla att misslyckas, rädsla att såra någon, rädsla att ta fel beslut. Rädslan varvas med ångest, ångest över att det inte ska gå bra, ångest över att man kanske är på väg att avsluta något man inte vill avsluta eller börja med något man inte vill börja.
Men vet ni, jag har lärt mig något genom livet.. många gånger kommer avslut ganska plötsligt, många gånger väljer vi inte våra avslut och det är helt normalt att känna att det är jobbigt dem stunder när något skall avslutas. För när vi minst anar det är det just det där som gjorde oss så starka, just det är jobbiga som gjorde att vi lärde oss något, kom någon stans, fick kämpa mer, fick en utmaning i livet och sätta händerna på ett nytt handtag och öppna en ny dörr i livet. Ibland är avslut faktiskt bra! Ibland är det just vi behöver! Vi kanske inte vet det själva och förstår det just då men många gånger förstår vi de kanske senare, i efterhand.
Ytterligare en sak jag lärt mig i livet som faktiskt är den största anledningen till att jag i huvud taget orkar fler avslut är att jag kan lägga saker i Guds händer, känner jag oro, känner jag rädsla och att något är tufft och svårt lämnar jag det till honom, han finns där, lättar oron, rädslorna och ger mig ett lugn och en frid. Jag litar på honom, han finns där i alla lägen och den tryggheten är något som alla borde få ha. Jag litar på att han har kontrollen när jag själv inte vet något om det som komma skall, jag litar på att han visar vägen, att han förberett en väg för mig och förlitar mig på att han bär mig när jag själv inte orkar gå. Svårt att förklara hur underbart det är att få leva ett liv hand i hand med Jesus, i detta samhälle med all stress och press med ständiga dörrar som öppnas och stängs i livet, nya vägar att ta och gamla att avsluta, med en strävan framåt utan dess like. Att då kunna lita på att någon annan vet mer och bättre än jag, som kommer föra mig rätt och som kommer vara med när det är svårt. Vilken lättnad, vilken trygghet! En möjlighet jag önskar fler kunde få vara med om i deras liv.

/ M

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Detb är inget fel med att vara du. Det är inget fel att känna sig annorlunda, för vet du vad? Alla är annorlunda, ingen är den andra lika dan därför finns egentligen inget som heter att vara som alla andra. Vi har olika utsidor, vi är långa, smala, lite mer former, stora eller små fötter, med långt eller kort hår, blå eller bruna ögon, ljus hy eller mörkare hy, dessutom är vi var och en formade med olika personligheter och egenskaper, även där är vi unika. Vissa av oss är tänkare och kännare som jag brukar säga, jag har alltid hatat dem sidorna hos mig själv. Tänk att dem inte passar in och jag tror många känner igen sig. Vissa är tysta andra pratar öronen av folk, vissa kan prata känslor andra inte, vissa är bra på teori andra på praktiska saker inget är mer värt eller bättre än något annat. Många gånger är det ens egenskaper och personligheter som gör att man faktiskt fungerar bra i relationer, för man är olika, kompletterar varandra.
Jag har lärt mig en sak genom åren och det enda sättet för mig att förstå och trivas bättre är inte genom att försöka vara lik någon eller gömma den jag är eller bara vara den jag är utan att förstå varför. Jag har förstått att jag har lärt mig vem jag själv är, på något lustigt vis ganska tidigt i livet. Jag har blivit väldigt självmedveten och med det vet jag vem jag är, varför och hur jag ska göra för att må bra och trivas som bäst. Jag har förstått att livet är inte bara att låta saker hända, bara agera utan att tänka varför och hur. Det funkar inte så, eller det kanske det gör till en viss del. Antingen går man fel, bllir förvirrad, sårar människor eller känner sig vilsen. Antingen låter man de va så och mår dåligt eller så dövar man det med att göra något helt annat och lixom stänger inne "det där " och lägger locket på för denna gång och låter det vara där tills något i omgivningen rubbar på det och det flyter upp till ytan igen.
SÅ blir inte hållbart att leva, i alla fall inte om man är som mig.
Så jag lärde mig helt enkelt vem jag är, för att bli bättre för mig själv och för andra och för att framför allt förstå mig själv.

Kanske är du som jag, ett huvud som ständigt tar upp saker från sin omgivning som känner väldigt mycket känslor på samma gång och ständigt har en hjärna på högvarv som reflekterar kring allt som händer och sker. Kanske är du som jag att vissa dagar är du supereffektiv och har massa ideer men samtidigt andra dagar helt tom på ideer och inget att tillägga. Vissa dagar är det som kreativiteten strömmar från ovan och aldrig finner ett slut, idee efter idee dyker upp och allt blir gjort och lite till.
Sitter du i ett rum med många olika personer kan du direkt se hur dem mår, hur dem känner och känna på ett ungefär hur dem har det. Kanske är du så som jag, som inte bara känner massa egna känslor utan också är expert på att se någon annans känslor. Det kan va bra, det kan va dåligt. Hur det än är så måste man lixom lära sig leva med det, lära sig förstå det och lära sig hantera det. VIssa dagar får jag bara acceptera att hur gärna jag än vill vara kreativ och skapa en massa så kommer det inte gå för det är inte en sådan dag där jag lyckas komma på dem allra bästa ideerna och det får jag helt enkelt acceptera. Förr i världen blev jag frustrerad och arg på mig själv när jag hade en sån dag.
Jag har också lärt mig att använda mitt känslosamma hjärta och min förmåga att se människor på rätt sätt, inte bara ta in allt och försöka rädda hela världen hela tiden varje dag utan jag har förstått och lärt mig att lyssna mer på mitt hjärta. Oftast får jag en känsla för hur och vad och när jag ska göra något för någon, då måste jag göra det. Om det så bara är att skriva en lapp, säga hej eller lyssna när någon pratar. Jag har lärt mig att det jag ibland känner i mitt hjärta och påverkas av är inte bestämt mina egna känslor, de är många gånger någon annans känslor och måeende.
Denna sida av mig hatade jag också när jag var liten, jag kände mycket för dem jobbiga i skolan och klassen, för dem mobbade, för dem som var annorlunda men samtidigt för dem som var supertuffa och kanske till och med elaka. Jag såg dem på något vis för vad dem var och såg många gånger kanske vad som saknades i deras liv. Fast jag visste det inte då.. jag tror jag tolkades som annorlunda och märklig som flöt runt periodvis bland alla dessa gäng och få gånger kände jag mig helt bekväm och hemma. Jag visste ju inte vem jag vad och varför jag var som jag var.

Nu vet jag om mina egna känslor och måeende, jag använder min förmåga att känna för människor i mitt yrke där jag jobbar med utsatta människor på olika vis som har problem i olika områden, jag har inte gjort om mig själv. jag har på något vis försökt ta vara på det som är och gör mig till mig och lärt mig använda det på bästa sätt. Hela livet går ut på att lära känna sig själv och jag vill absolut inte påstå att jag har rätt om allt och vet allt och är fullärd. Är övertygad om att det finns massor av mer egenskaper och sidor hos mig som jag kommer kunna lära mig mer om och lära mig använda och förstå bättre.
Så med dessa ord vill jag uppmuntra dig för den du är, det finns ett syfte med att du är som du är och det är absolut bra att vara sådan. Du ska inte försöka bli någon annan det är inte det livet går ut på.. så strunta i alla idealen och mallar för hur man "ska" vara. När du börjar inse och förstå varför du är skapad som du är kommer en ny värld öppnas för dig och du kommer må så mycket bättre, dagarna kommer vara enklare och du kommer känna dig mer bekväm i dig själv. Det är dessutom väldigt attraktivt för omgivningen att umgås med någon som är bra på sig själv och det resulterar att du troligen känner dig ännu mer bekväm där du är. Lycka till! / M

Likes

Comments

View tracker

Ta ett andetag, se dig omkring.. det kan kännas mörkt, det kan kännas ljust. Det kan kännas hoppfullt eller omöjligt. Idag ber jag dig att andas, att vara, här och nu. Mycket i dagens samhälle går ut på att blicka så långt framåt, att planera och ha fokus på det som komma skall. Som jag brukar säga, drömmar är bra men det är nu i denna stund vi lever.
Se dig omkring.. vad ser du? Försök tänka ut tre positiva saker med dagen. Vad som helst som du själv upplever positivt. Gör en lista eller tänk dem i ditt huvud. Oftast får saker bättre effekt på oss om vi uttalar dem högt, så känns det bra för dig, gör det. Ta dig en stund för dig själv och fokusera nu. Vad har hänt idag? hur gick det? vad hände? hur kändes det?
Det kan vara små saker och det kan vara stora saker, tillexempel som att: Jag fick i mig en härlig frukost utan stress innan jobbet, jag fick en snäll kommentar av chefen, möttes av leenden när jag kom till jobbet, pengarna i mataffären räckte till mer än jag hade trott, drack kaffe i solen efter jobbet.
När du börjar göra detta mer regelbundet kommer du få större förståelse för vad livet innehåller, fokusera mer på bra saker som händer i vardagen som vi många gånger bara låter passera. Att se det som är positivt är inte alltid lätt men det ger ett nytt sätt att se vardagen och livet på. Lättare att känna sig nöjd med tillvaron och livet. lättare att känna sig nöjd med dagen och tillslut med dig själv. Du blir också en mer positiv person över lag som kanske möter fler med ett leende, en gladare mamma, en gladare fru du möter en gladare du i spegeln.
Så se dig omkring, njut.. för det är här och nu vi lever, ta vara på det! / M

Likes

Comments

Du ska veta att jag tror på dig, jag kanske är den som gör det när alla andra har gett upp hoppet. Hoppet och tron för att du ska lyckas, du själv kanske inte ens äger ett hopp att du ska klara av det. Men du ska veta.. att det gör jag, jag har hoppet för dig uppe när du själv kanske förlorat det.
Det tog ett tag innan jag förstod att mitt hjärta slår för alla ni där ute som behöver mig, mitt hjärta känner sig levande när jag vet att jag kan göra något för er. För vissa låter det helt absurt att man sätter andra för en själv, andra förstår mig till 210%. Vem du än är utav den kategorin spelar ingen roll.. jag värderar alla lika mycket, även om du råkar vara annorlunda och på ett annat vis än mig. Jag vill inte på något vis påstå att jag är bättre än någon annan, det är bara ett konstaterande att jag på något och av någon anledning mår bra, känner mig levande och trivs när jag vet att jag kan göra något för DIG.
Det har tagit några år för mig att inse att mitt hjärta faktiskt är format såhär vare sig jag vill eller inte, Gud har lagt ner en plan med att skapa mig med ett sådant hjärta. Det formades ju redan i mammas mage innan jag ens var född så hur mycket jag än själv försöker göra eller vara något annat så går det inte.. för mycket av mig finns i mitt hjärta.
Ett stort varm, kärleksfullt och öppet hjärta där alla har en plats, där jag föddes med en inre teori och känsla för att det aldrig är för sent, att ingen människa är ett hopplöst fall. Jag har mött, hört och sett att detta faktiskt dessutom är sanning, det är aldrig för sent att vända om, ingen människa är för långt borta eller mindre värd för att ha ett bra liv.
Eftersom att morgondagen ännu inte finns så är allt möjligt. Framtiden är den tid som ligger framför oss så genom val du gör just nu, i denna stund i dem kommande minuterna och timmarna så skapar du din framtid. Med andra ord är framtiden något som ännu inte existerar så därför är också framtiden något du själv väljer hur du vill ha den.
Visst låter det enkelet, i stora drag är det faktiskt så verkligheten ser ut. Men givetvis stöter vi ibland på problem, motgångar och utmaningar som vi själva faktiskt inte kan välja till eller välja bort, plötsligt händer något oförväntat som får hela livet att ta en ny riktning och då upplevs inte alls livet så där enkelt som att vi bara kan välja vår egen framtiden. Du ger upp, du slutar tro, du slutar hoppas och kanske alla andra också.. det finns kanske ingen där som kan hålla hoppet uppe åt dig.
Det är där jag har förstått att jag kommer in i bilden, för jag tror på dig. Kanske när ingen annan gör det. Jag har många gånger i livet försökt konstruera om mitt eget hjärta tror jag, innan jag lärde mig använda det på rätt sätt, för det som det är skapat för. Jag försökte skapa stora starka murar runt hjärtat för att passa in, för att vara som dem flesta andra, sätta mig själv före andra, inte bry mig så hårt och vara tuff. Men jag har insett att det inte gör mig lycklig, det gör mig obekväm och skapar inga goda relationer. Jag har förstått att jag är helt enkelt inte sådan, inget fel att vara så men jag är på ett annat vis. Mitt hjärta har tunna sköra väggar, nästan genomskinliga, en förmåga att se och känna dig när kanske ingen annan ser. Jag har förstått genom alla dessa möten med oförstådda och icke betrodda människor att det är för er jag finns, det är för er jag ska hålla mitt hopp och min tro uppe, tro på att ni klarar det, tro på att du är bra som du är och det aldrig finns en situation som är för sen eller för svår att förändra. Jag finns för dig, jag tror på dig! För du kommer att lyckas! Det vet jag! / M

Likes

Comments

Idag tänker jag skriva om ett ämne som jag säkert kommer ta upp här ett flertal gånger, det är lixom något som ständigt pågår i livet. Plötsligt händer det något, en förändring, något nytt, något främmande, vi kommer till en återvändsgränd, vi måste öppna dörren och ta klivet, vi ser inga fler alternativ och måste helt enkelt börja om, vända om, välja en ny väg eller kanske till och med stanna helt där vi är och inte påverkas av att andra går, vänder om, fortsätter framåt, tar av tidigare än planerat, öppnar dörren, stänger dörren bakom sig eller hoppar upp till nästa plattform. Allt det där sker ständigt i livet, ibland oftare och mer tätt inpå vartannat och ibland mer sällan men det sker.. det jag skriver om är där jag är just nu i livet, där jag varit för inte så länge sen, där säkert du också är, har varit eller kommer hamna, där jag vet människor runt mig är just nu.. i en förändring.. det handlar om att våga!

Hur vågar man då tänker ni? Vissa är mer spontana, vissa mer eftertänksamma, en del hatar förändringar, en del älskar dem.. alla är vi olika så jag kan såklart inte re ut detta fenomen med ett par rader i en blogg.. men jag kan skriva vad jag tänker, känner och har i mitt hjärta, just denna stund där jag är just nu. Jag skulle vilja börja med att säga just till dig som läser detta.. att du är värdefull, du är älskad och omtyckt för den du är, oavsett vad som hänt tidigare, vad du gjort eller någon annan gjort, vad som gått fel eller gått rätt, du är den du är och du är perfekt!
Det är inte lätt att känna så i dagens samhälle, här går allt ut på att vara något du inte är, vara bättre än din nästa. Denna ständiga konkurrens kommer göra oss galna om den inte redan gjort det. Att ständigt prestera i synliga prestationer, i det yttre, i skönhet, i kläder, i yrke, i materiella ting och i karriären. Att ha högst utbildning, flest MVG, längst hår, längst ögonfransar, finast bil, nyaste telefonen, gladaste pojkvännen, flest friska barn, häftigaste huset, finaste smyckena, roligaste kommentarerna, finaste jobbet och börjar det gå bra för någon sticker det i ögonen och folk idag verkar ha svårt att glädjas åt andras framgång. Jag säger inte att jag på något vis är bäst eller kan mest, jag kan också fela och tänka fel.. det gör vi alla. Du ska veta att det är helt normalt, vi är trotts allt bara människor och vi är älskade trotts våra brister. Men jag vill uppmana dig som läsare, se dig omkring, vad matas du med på sociala medier, vad hör du när du pratar med dina vänner, vad möts du av på jobbet och hur agerar du själv. Det är inte alltid så lätt!
Ju mer medvetna vi blir, ju mer kan vi göra och troligtvis kommer det nå oss själva tillbaka.. efter ett tag. (bara en liten parantes i dagens rader ur mitt hjärta) Möt din omvärld med kärlek, glädjs åt andras framgång, förhöj dig inte över alla andra för du är bra precis som du är och den enda du bör jämföra dig med är dig själv och acceptera dig för den du är. Finns alltid saker vi kan lära oss och bli bättre på och tro mig, att vårda sig själv först resulterar i att du kommer kunna vårda andra ännu bättre och att inte vara för hård mot sig själv resulterar också i att du ser på andra ur ett par andra glasögon.. ett par glasögon gjorda av kärlek är mycket mer behagliga att bära än några gjorda och fulla av hat.

Oavsett hur du är, spontan, eftertänksam, stark eller skör, ömtålig eller tålig så är du just så av ett syfte, det ena är inte bättre än det andra. Kanske i vissa situationer och för att våga, våga gå, våga stanna, våga vända, våga hoppa, våga öppna dörren och våga gå framåt så måste vi lära känna oss själva och ta vara på just den vi är. Att vara svag innebär inte något dåligt, du kanske ser faror runt dig tydligare än om du är tålig och stark, du kanske märker efter ett tag hur fel du gick eftersom att du bara rusade iväg in i det där nya eftersom att du är så spontan, eller så kanske du fortfarande sitter och funderar på hur det ska gå till och inte har kommit någon stans eftersom att du är så eftertänksam i allt du gör.
Hur du än är måste du lära dig hantera just den egenskapen, att våga lära sig möta sig själv är modigt! Att lära sig dra nytta av ens egenskap kommer få dig att lyckas bättre med det du gör.

Jag vet att det kan upplevas som att kasta sig ut för ett stup, när man står där utan någon vetskap och förståelse för hur saker ska lösa sig. Det kan kännas som en kallsup, som att du råkar sätta kallt och salt havsvatten i halsen mitt under simturen du just trodde gick så bra, bara för att det kom en våg och du just då råkade andas in .. bara lite i fel takt med vågen, med omgivningen så du satte i halsen.
Det kan vara som ett stort svart hål, du vet inte vart du kommer när du tagit dig igenom det.
Eller så ser du vart du ska men du ser 10 vägar dit och du vet inte vilken som är bäst.
Du kanske helt enkelt vet hur du ska komma till målet och du dessutom vet att det kommer stå mål klart och tydligt efter nästa krök men att du är helt orkeslös efter alla uppförsbackar och hinder du mött innan du kom till mållinjen.

Jag säger inte att det är enkelt, jag säger inte att jag vet allt.. jag vet egentligen ingenting.. eller jo, det enda jag på riktig vet är att Gud har kontrollen, Gud ser oss vart vi än är och att våga för mig innebär hur omvärlden och svårigheterna runt om ser ut så är Gud det enda jag kan lita på. Han vet dessutom mer än jag om mig själv och egentligen räcker det med att lyfta blicken mot honom och säga, ta över nu Gud, led mig rätt.. och så kommer han göra det. Men eftersom att vi lever nu, på denna jord, i detta samhälle kan det ibland vara svårt att våga. Att stå nära Gud kan innebära att det trotts det kan vara svårt att just våga.. för dig som inte är troende kanske tycker detta är skrämmande eller påhitt. Men jag vet vad Gud kan göra, vad han gjort för mig, vad han gör för andra och en vacker dag kommer du märka det också, förr eller senare.. Gud är så god, utan honom hade jag aldrig vågat, vågat tro, hoppas och vetat att det kommer bli bra, allt det där vi inte vet något om har han koll på och det gör hela livet enklare. Vem du än är, vart du än är och vad du än är i livet så ska du veta att det finns en pappa Gud, en fader som vill oss väl som är med dig på din resa. Hur mörkt det än känns, hur djupt vattnet än är och hur ont det än gör ..det är aldrig försent, Gud tappar aldrig hoppet om dig, du är inte förlorad, för vilsen eller långt borta för att lyckas, Gud tror på dig, JAG tror på dig. Våga! Du kommer lyckas bra och förstå utvägen ur det där som händer nu..jag vet det! / Maria

  • 44 readers

Likes

Comments

Först och främst vill jag välkomna dig, en av mina första läsare, eller om du som läser detta just nu gått tillbaka hit för att se hur denna blogg startade, då är du varmt välkommen hit! Jag är glad att du hur du än hittade hit är här just nu. Detta är ingen vanlig blogg, en blogg om utseendehets, om pengar och lyx, en blogg där det står massa överdriven lycka som verkar finnas 24 timmar om dygnet hos vissa människor, en blogg som handlar om smink och hår, mat eller godsaker. Detta är en blogg som är till för att ta upp saker ifrån det verkliga livet, tankar från mitt inre, tankar från sånt som händer, sånt som har hänt och som kanske en dag kommer hända. Jag är glad att du är här, kanske känner du igen dig just i det jag skriver, eller så gör du det inte.. kanske får jag ut något på tangentbordet som ger dig hopp, lycka eller känner kärlek för något du inte kände kärlek och ljus för innan. Denna blogg finns delvis för mig för att jag älskar att uttrycka mig i text men också för dig. Välkommen hit, hoppas du känner dig bekväm med att vara här, dela gärna mina inlägg, kommentera gärna med dina tankar och kontakta mig gärna om du har något på hjärtat. Jag vill finnas för dig som behöver mig! Vem du än är, vart du än befinner dig, tveka inte .. jag menar det jag skriver.

Jag vill också passa på att be om ursäkt om något i bloggen gör dig upprörd, stött eller liknande, jag har valt att vara anonym här, inte för att jag är rädd för att något ska hända eller för att jag inte står för det jag skriver. Utan för att du som läsare ska få ha precis den bild du vill av mig, inte behöva se namn, bilder eller liknande på mig som kan få dig att dömma mig efter det, här möter du mig, jag kallar mig för Maria, en livs levande människa, vissa av er vet vem jag är, andra kanske inte.. men jag vill låta det förbli så, här möter ni mig genom texten för det är så jag vill nå dig, därför jag vill ha den här bloggen. För att skriva direkt ur hjärtat, om mig, mitt liv, mina tankar och utan att hänga ut någon, några utav mina nära, kära och familj. Tack för att du är här och varsågod att ta för dig av dem kommande inläggen om att leva på jorden just nu, om att leva nu. / M

Likes

Comments