Header
View tracker

Nästa vecka, på onsdag närmare bestämt är det äntligen dags att påbörja vår fertilitetutredning!
Vi har inför detta mötet lämnat blodprover och min sambo har lämnat spermaprov.
Mitt blodprov visade lite för högt prolaktinvärde så igår fick mitt huvud genomgå magnetröntgen för att se om det kan vara en tumör som orsakar högt värde. Förhöjning av prolaktin leder också till nedsatt/ingen fertilitet så jag har två faktorer som drar ner chansen att lyckas få en liten knodd. Men det verkar som högt prolaktinvärde går att få ner med hjälp av tabletter så det känns väldigt skönt att det går att göra något åt.
Spermaprovet visade nedsatt antal spermier men att de var normalsnabba iallafall.
Mer info lär komma nu på onsdag och jag längtar så att få komma dit och prata med vår läkare och se vilket tillvägagångssätt vi ska ta för att lyckas få ett barn.
Jag hoppas att det ser relativt positivt ut för oss och att 2017 blir året vi får ett plus ❤️

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Har varit en tung vecka, har haft ovanligt ont och en ny slags smärta. Gjort så himla ont i högra sidan av magen, känns som att någonting ständigt går sönder i magen, och vid minsta rörelse och steg hugger det något extremt i sidan. På detta har jag också haft ett fruktansvärt illamående, så pass att jag hulkat på toaletten, konstant mensvärk och den klassiska tröttheten. Så med andra ord har det varit en tuff vecka, och tuffare lär det bli när min mensvecka börjar i helgen. Det är så mycket ångest inför mensdagen, går runt och oroar mig, gråter och stressar över att mensmonstret ska komma. Typ som att veta att domedagen ska ske om fem dagar, så känner jag inför min mens.
Finns inget jag är så rädd för som för min mens, min egna kropp. Min kropp har förrått mig, och det är en främmande och obehaglig känsla att inte känna sig ett med sin kropp, inte kunna lita på sin kropp, inte kunna älska den.
Jag känner mig trasig på insidan dels av smärta och dels av ofrivillig barnlöshet.
Jag hoppas att jag någon gång i livet blir kvitt endometriosen och slipper lägga 1/3-1/4 av mitt liv på att vara sjuk..

Likes

Comments

View tracker

Den senaste veckan har känts så himla bra! Har inte behövt ta någon medicinering och har såklart haft ont i magen men på en mycket mer hållbar nivå!
Jag har känt mig pigg, full av energi och närvarande, vilket är så himla skönt!!
Dessa veckor kommer inte så ofta så det gäller att verkligen njuta av att få känna sig normal.
Tror att det snart är dags för utredning är en bidragande faktor iallafall psykiskt.
Sen har jag också varit helt ledig från jobbet i en vecka vilket också det var så himla skönt!
Att få vila ut och ta det lugnt är så himla viktigt för mig, då jag har märkt att enda sedan jag fick endometrios mycket lättare går in i väggen, blir stressad och deprimerad.
Vet inte om det är sjukdomen i sig som bidrar till det, eller ifall det är all ångest, oro och tankar som man får på köpet när man fick diagnosen.
Antagligen är det en härlig blandning av allt som bidrar till en konstant full bägare.
Men har iallafall den senaste veckan mått bra (eller så bra man kan må med en kronisk sjukdom).
Det är nog den bästa känslan i världen när man har klarat av ett endoskov och legat helt förlamad av smärta i en vecka, att sakta men säkert börja bli levande igen. Endometrios har iallafall gett mig någonting positivt och det är tacksamhet.
Kan bli så glad när det äntligen går att gå på toa utan att få dödslängtan pga smärta, eller att vakna och känna sig pigg. Sånna småsaker som helt plötsligt betyder allt för en. Så tack för det endo..
Men endometrios är som en trisslott; plötsligt händer det att man mår bra!
Då är det bara att njuta

Likes

Comments

graviditet

Bara att skriva rubriken känns konstigt, jag kan egentligen inte ta in att jag är just det, ofrivillig barnlös. Det är så tungt och svårt att greppa och väldigt svårt att identifiera sig med för mig.

Jag och min sambo har pratat om barn redan från första början när vi träffades. Vi båda älskar barn, drömmer om en familj, och jag framförallt har alltid sett mig själv bli mamma i tidig ålder. Efter att vi varit ihop i ca 1 år så bestämde vi oss för att börja försöka bli gravida. Jag slutade med p-piller, fick tillbaka min mens och trodde naivt att vi skulle plussa direkt. Första månaden kände jag efter i hela kroppen, letade efter alla små signaler och tecken, mör jag inte lite illa? Mina bröst ömmar väl lite mer än vanligt? osv.. jag var så säker på att jag var gravid så jag började tänka på vilken månad bebisen skulle komma, köpte bäbiskläder och kollade på mammakläder, och sen kom mensen.
Jag var i en sån chock och så ledsen, så tror jag låg och stirrade i taket hela dagen och grät. (Vilket nu 1,5 år senare känns så avlägset att jag var så naiv). Vi fortsatta försöka och all min lediga tid la jag på familjeliv.se och lösteom tidiga tecken, knep på att lyckas bli gravid osv. Och varje månad var jag så säker, men varje månad kom också mensen. För varje mens som kom blev jag inte bara mer ledsen, orolig och stressad utan jag började också känna en sådan smärta, och få problem med magen. Mensen ändrade beteende, hade ofta rikliga bruna flytningar och väldigt ofta väldigt ont i magen, så pass att jag regelbundet fick åka in på gynakuten och vårdcentral.

Smärtorna förvärrades och graviditetstesten fortsatte visa negativt hur mycket jag än stirrade på dom.
Ett år efter vi försökt fick jag äntligen diagnosen endometrios och det kändes så jäkla skönt att få svar på vad det var som hände i min kropp. (Hur jag fick diagnosen är också det en lång historia som jag kommer skriva om).

Nu har det gått ca 1,5 år sedan vårt första försök. Jag har insett att vi antagligen inte kommer bli gravida på naturlig väg, vi har pratat om och försökt förbereda oss på andra alternativ till barn, som ivf, adoption eller äggdonation.
Sakta men säkert börjar man acceptera att det inte kommer vara lätt för oss, men det är en stor sorg. Det är en daglig kamp och en osynlig börda. Och jag tror att det är svårt för andra människor som inte är/har varit i denna situationen att förstå.
Men på ett eller annat sätt kommer vi bli en familj, det är något som lugnar mig. Det känns jobbigt och tungt nu, men när vi väl har vårt barn kommer vi vara så lyckliga över vår resa till just vårt barn, och den här olyckligheten kommer vara ett minne blott.

Likes

Comments

graviditet

Förra veckan fick vi äntligen positiva nyheter. Vi har stått i kö för fertilitetsutredning och var beräknade att påbörja utredningen i slutet av februari nästa år. Men eftersom jag blivit mycket sämre sedan min titthålsoperation ringde jag och pratade med gyn om vad man kunde göra, för så som jag lever nu med så mycket smärta funkar inte.
Hon skulle höra med sina kollegor om vad det fanns för alternativ, och lite senare ringde hon uppochner berättade att....

Vi får påbörja utredning redan nästa månad! Den 7 december har vi vårt första läkarbesök och innan dess ska lite prover lämnas in. Jag är så himla lycklig över att vi får börja med detta tidigare! Har känts som en så seg och tung evighetsväntan men nu helt plötsligt är det bara någon vecka kvar, tills ett nytt kapitel i livet kan börja.
Känns väldigt nervöst men också fruktansvärt spännande att påbörja utredning och senare förhoppningsvis ivf.
Så läget nu känns hoppfullt, det är skönt att ha något att se fram emot, och jag hoppas av hela mitt hjärta att utredningen går så bra som möjligt, att det barare min endometrios som spökar och att man inte hittar något mer hinder/fel på oss. Men det får tiden avgöra!

Likes

Comments

personligt

Idag har varit en tuff dag. Vaknade helt förstörd och var så himla trött, när jag sen lite senare steg upp fick jag sådan extrem värk i magen, kändes som något hade gått sönder i magen och läckte frätande syra ungefär. Så det var bara att inse att denna dagen skulle vara en dålig dag. Hela dagen har pendlat att gå från att ligga gråtandes av smärta med värmekudde till att somna av utmattning när tabletterna väl börjat verka. Innan jag fick endometrios så har jag aldrig upplevt att bli så dödstrött av smärta innan, jag är helt borta, som när man har väldigt hög feber och verkligheten känns fumlig och man inte riktigt fattar vad som är verkligt eller inte. Så hade jag idag, kunde knappt svara på tilltal när min sambo försökte prata med mig.
Iallafall så har smärtan börjat lugna sig nu och jag hoppas på en bättre dag imorgon.
Nu ska jag fortsätta gosa med min elektriska värmedyna som på riktigt räddar mitt liv. För min endometrios funkar värme som smärtlindring väldigt bra, så tips för den som inte testat!

Likes

Comments

personligt

Denna trötthet alltså... exakt som bilden känner jag mig, och även fast jag försöker ge sken av en frisk, pigg och stark kvinna så tror jag det är väldigt lätt att genomskåda mig.
Har gått upp tidigt flera dagar i rad och haft mycket att göra så jag lever nu på lånade resurser. Oftast efter att ha varit aktiv en dag behöver jag vara helt ledig och sova ut dagen efteråt för att jag ska fungera. Nu några dagar i streck har det inte varit möjligt och jag är verkligen helt slut. Hela kroppen värker, jag är så trött att jag hade kunnat somna ståendes och jag känner mig helt förstörd.
Idag jobbar jag 08-22 men det är mitt sista pass för denna vecka så imorgon ska jag sova ut.
Det blir en lugn dag på jobbet idag också så jag ska knapra lite värktabletter och försöka hålla ut hela dagen.
När man har endometrios finns det få saker man uppskattar lika mycket som att komma hem till sin vetekudde och säng efter en jobb dag 💛

Likes

Comments

mat

Jag äter i dagsläget en helt vegetarisk kost och strävar att äta så mycket veganskt som möjligt, jag har också skärt ner på gluten och socker. Denna dieten funkar bra för mig, och när jag följer den så märker jag faktiskt skillnad i mitt välmående och mina smärtor minskar. Jag tror det är viktigt att äta en hälsosam diet då endometrios är en inflammatorisk sjukdom och sänker immunförsvaret så är det viktigt att bygga upp kroppen och sitt försvar.
Jag försöker äta mycket rawfood, grönsaker och nyttiga fetter i tex. nötter, och försöker minska på socker, gluten och mejeriprodukter då det påverkar kroppen negativt. Men endometrios känns lätt sin egna kropp som sin största fiende, och då är det extra viktigt att istället börja älska den ännu mer, överrösta sin kropp med massa nyttigheter och ge den kärlek. Kroppen kämpar varje dag när man har endometrios och hur klyschigt det än låter så tror jag verkligen att man ska behandla sin kropp som sitt tempel. Hälsa och välmående kommer inifrån.

Likes

Comments

personligt

Hejsan, tänkte skriva mitt första inlägg här och det tillägnar jag min väldigt ovälkomna mensvecka. Denna vecka ser ungefär likadan ut varje månad, ibland är det bättre, ibland är det sämre. Denna veckan är den värsta veckan i månaden, och 1/4 av mitt liv.
När mensen kommer är det en sån onaturlig skarp smärta som får en att önska att man hade brutit alla ben i kroppen istället (liten överdrift, men på smärtskala 1-10 är det en solklar 10). Det känns som mensvärk *1000 och jag går runt i panik och hyperventilerar/gråter då smärtan är så hög att jag inte vet vart jag ska ta vägen. I det här läget tar jag mina mediciner, med alla härliga biverkningar, som det dock är värt när man slipper smärtan. När smärtstillandet börjat verka har jag fortfarande konstant ont men inte i samma oumbärliga grad.
Det är då det riktiga nöjet börjar, nämligen toalettbesöken, som jag fasar för detta.
Varje gång jag ska kissa eller bajsa under mina första mensdagar känns det verkligen som jag ska dö. Smärtan sträcker sig från själva öppningen in i hela magen, och jag kan tänka mig att det känns ungefär som om man skulle stoppa in ett brinnande svärd med rakblad in i magen, och då överdriver jag inte ens..
Pågrund av all smärta under mens och ångest inför mens är jag oftast helt utmattad och helt sängliggandes dessa dagar.
Under dessa dagar kan jag inte jobba, inte träffa vänner och alla måsten får skjutas fram.
Jag har lärt mig att alltid ha koll på vilken dag mensen kan komma och se till att aldrig ha något inbokat då.
Mitt mål är att hitta en lösning som gör att jag ska fungera denna vecka, jag vill att endon ska vara så liten del av mig som möjligt.

Likes

Comments