I fredags fixade jag brunch och bjöd in några Amerikanska kompisar! Jag stekte pannkakor och gjorde scones. Knäckebröd hade jag sen innan och ost köpte vi på Ikea. Det var så sjukt gott, det var så längesedan jag åt svensk frukost. Det var jättelyckat och knäckebröd med ost och gurkskivor var väldigt uppskattat.

  • 132 readers

Likes

Comments

I helgen gick jag på Sadies. Sadies är en skoldans där tjejerna frågar killarna istället för tvärt om, som det brukar vara. Dansen är namngiven efter Sadie Hawkins som var en karaktär i en comic strip (tack Wikipedia för den informationen). Så förra veckan fixade jag och min kompis Rachel skyltar till vårt sadie-posal. Våra dejter spelade båda basketboll så vi inspirerades av det, min fras var refererad ifrån High School Musical såklart!

Innan dansen åt vi middag, vi var en stor grupp på 30 personer som gick tillsammans. Vid skoldanser går man generellt i en grupp. Efter middagen åkte vi vidare till skolan och var där jättetidigt så gymnastiksalen var typ helt tom, men efter ett tag kom fler och fler men det var ändå ganska få människor där. I vilket fall hade jag jättekul, vi dansade konstant i två timmar till rapmusik och sorgligt nog spelades det ingen Beyonce eller Håkan??

Efter dansen åkte vi och bowlade och som vanligt gick det ganska dåligt för mig men det var kul ändå. Till sadies så var det casual look som gällde och man ska matcha med sin date. De flesta i vår grupp hade Jerseys på sig och jag och min dejt representerade Milwaukee . Eftersom jag är noll insatt i basket så sa jag till Joe, killen jag gick med att han kunde välja något bra lag! Han valde en väldigt intressant spelare på tröjorna vars namn ingen kunde uttala.

När bowlingen var klar åkte vi och letade efter någon snabbmatsrestaurang som hade glass men efter att åkt till Wendy's, Taco Bell och två McDonalds utan någon lycka bestämde vi för att ge upp och åka hem till Ellas hus och sova istället efter en väldigt lyckad kväll!

  • 139 readers

Likes

Comments

Nu har jag varit här mer än hälften av mitt utbyte, tiden har svept förbi men jag som människa har utvecklats mycket på en personlig nivå som jag förmodligen inte hade gjort om jag ej hade lämnat allt som var förknippat med trygghet och flyttat hit.

Jag jobbade stora delar av sommaren och under våren innan jag åkte tog skolan upp mycket tid. Mina tankar var liksom aldrig riktade på att jag snart ska lämna allt utan jag levde i nuet eftersom jag hade så mycket annat runt omkring, vilket jag i efterhand tycker är skönt! Det var först de närmsta dagarna innan jag åkte som jag insåg att nu händer det verkligen, det som jag vetat så länge men som jag aldrig riktigt förberett mig för mentalt. Förberedelserna skedde när jag kom till Minnesota, det var då jag på riktigt insåg att jag har 10 månader framför mig, ett helt nytt liv under 10 månader.

Hemma i Sverige hade jag min trygghet, mina älskade vänner och familj men här var jag på något sätt helt ensam. Det var ju ingen som kände mig på riktigt, som de hemma i Sverige. Innan jag åkte slog det mig, jag kan ju vara en helt annan människa, de känner ju inte den personen jag var i Sverige. Jag ska på 10 månader bygga upp ett liv här, och lämna det liv som jag under 18 år har format hemma i Sverige.

Men insikten kom ganska snabbt att det är svårt att försöka vara någon som man inte är. Hemma hamnar man lätt i ett fack, då de omkring en har en bild om hur man är som person men här fanns det inte något fack vilket i början och fortfarande gör att jag ibland kan känna mig lite vilsen. Men att vara ensam, utan de människor man anknyter till trygghet har varit svårt men är aldrig något jag skulle ta tillbaka. Det är okej att känna sig lite vilsen ibland men så skönt när man inser att man inte behöver vara den där personen som man tror kommer passa bäst i USA eller vart man än befinner sig, det är bättre att bara vara sig själv.

Jag är en ganska känslosam människa och gråter till typ allt, därför trodde jag att jag skulle gråta jättemycket när jag lämnade Sverige men det gjorde jag inte. Jag visste ju att mitt liv där hemma kommer finnas där när jag kommer tillbaka, 10 månader är ju trots allt inte så lång tid.

Även fast den tid jag har varit här än så länge emellanåt varit tuff skulle jag aldrig ta tillbaka mitt beslut att åka. Att ta tid, även om det bara rör sig om några få dagar eller mer än ett år, i en främmande miljö med nya möjligheter är så viktigt, det kanske låter klyschigt men det är sant!

Gör det där du aldrig trodde du skulle, gör det som kanske får folk att höja ögonbrynen, lämna din comfort zone och kanske åk på en roadtrip helt själv eller ta en långpromenad i skogen ensam, vad vet jag. Ibland är det skönt att bara tänka utan att befinna sig i sitt bekvämlighetsfack. Ibland har jag känt mig helt lost och bara viljat ta första bästa plan till Sverige och krama om mina vänner och familj men det är faktiskt okej.

  • 226 readers

Likes

Comments

I lördags åkte vi till St.Paul för att titta på isskulpturer och en karneval. Det var jättekallt men skulpturerna var fina. Vissa människor satt ner och kollade på karnevalen, det såg iskallt ut men de är väll vana vid kylan.

På kvällen på lördagen hängde jag med massa utbytesstudenter. Vi fixade en överraskningsfest för Lina, en tjej från Tunisien. Majoriteten av musiken som spelades var spansk och vi dansade natten lång.

Igår gick jag på yoga. Älskar yoga, det är så avslappnande och skönt!! Ska försöka ta mer yogaklasser denna vecka. Har inte så mycket att hitta på efter skolan eftersom jag inte gör någon skolaktivitet för tillfället. Får därför försöka sysselsätta mig med saker!

  • 292 readers

Likes

Comments

Förra veckan var den spanska utbytesstudenter föräldrar här. De bjöd oss utbytesstudenter på paella. Det var så underbart gott, svensk mat är oerhört smaklös när man jämför med många andra länder i Europa. Det var en jättemysig kväll med mycket skratt och några försök till att prata spanska. Ana, en utbytesstudent från Serbien, har en värdpappa som kan sju språk flytande, SJU SPRÅK.

I Fredags åkte jag skidor med Rachel, Julia och Kirsten. Har inte åkt alpint på typ två år så det tog en tag innan jag kände mig helt bekväm, men efter några åk gick det bättre.

  • 353 readers

Likes

Comments

I lördags gick jag the women's march Minnesota. Det var en av de häftigaste upplevelserna jag varit med om! Engagemanget här och över hela världen är så sjukt häpnadsväckande, vi kan verkligen göra skillnad tillsammans!

Dagen började med att vi tog the railway, vilket är typ som en spårvagn till St.Paul. Vagnen var packad med folk från alla åldrar. Det var även andra gången jag tog någon typ av lokaltrafik under min fem månaders vistelse i Minnesota. Här är det verkligen bil som gäller typ överallt. Vädret var som tur inte för kallt men vi frös ändå men det blev bättre när vi började gå.

Sedan kom vi fram till St.Paul College där vandringen började och det var sjukt mycket människor. Blev så överväldigad av allt att jag nästan började gråta, det kändes liksom som om vi alla var en familj. Det kanske låter konstigt men vi var där för ett och samma syfte vilket på något sätt länkade oss tillsammans. Folk jublade och applåderade, många hade gjort plakat med mycket kreativa och starka innehåll. Vissa var väldigt komiska, här är ett litet urval!

Demonstrationen gick mot the capitol av St.Paul där det var uppträdande och talare. Det kändes nästan som om jag var i Washington då the Capitol liknar the Capitol i Washington DC. Det var verkligen en minnesvärd dag! De nämnde att polisen hade fått ingripa en gång då en Trump supporter hade sprejat pepparsprej på några demonstranter... Ramsor som hördes under dagen var: "This is what democracy looks like", "My body my choice" varav männen svarade "Her body her choice".

Några av oss om gick! Vi är alla med i Women's empowerment club.

Jag och Ella! Ella lärde jag känna genom Encore och hon är verkligen världens goaste tjej. Det har varit svårt att hitta amerikanska vänner som jag känner att jag klickar bra med. Har liksom fått hoppa runt lite under dessa månaderna för att hitta hem vilket jag känner att jag är på god väg vid detta laget då jag nu trivs bra i min bekantskapskrets! Ibland har jag mina ups and downs men självklart gäller det att vara öppen för nya människor vilket jag kommer försöka fortsätta vara under den tiden jag har kvar.

En sjukt kul och minnesvärd dag som berikade både mig och resten av de som deltog världen över!

  • 377 readers

Likes

Comments

I torsdags startade första mötet av Eagan's women's empowerment club. Det är en klubb startad av elever och vi har möte varje vecka, än så länge känns det superbra! I fredags gick vi och såg filmen Hidden Figures (som jag såg veckan innan, men den var så bra så skadade inte att se den igen) som handlar om tre kvinnor som betydde otroligt mycket för NASA's utveckling men som inte har uppmärksammats tidigare. Det är en film som ger mycket lärdom och tankeställare, rekommenderar starkt! Är så glad att en sådan här klubb startade på Eagan då jag tycker att det är välbehövligt, det känns inte som om feminism i allmänhet är lika utvecklat som i Sverige (även fast vi också har lång väg kvar). Nästa vecka ska vi förmodligen gå på women's March vilket sker i de flesta stora städerna i USA men den främsta sker i Washington DC.

Efter filmen gick jag Angela, Ella, Sara och Alexis och ytterligare några och såg på basket! Eagan spelade men förlorade dessvärre. Jag är ett stort fan av serien One tree hill och matchen var ganska lik den visionen jag hade i huvudet efter att sett på serien, minus cheerleaders dock.

I lördags hade jag möte med YFU och träffade en del svenskar, kändes sååå konstigt att prata svenska, det var lite trixigt i början och det slutade typ i att vi pratade sådan där svengelska som man annars tycker är jätteirriterande haha. Sen när jag kom hem igen jag var min hjärna ganska förvirrad då den hade ställt om sig till svenska. Efter mötet åkte jag en en tjej som heter Carolina och en som heter Tuva till Ikea! Det var så kul att gå runt på Ikea, kändes precis som om vi var i Sverige då det ser likadant ut på Ikea överallt. Vi gick till den lilla matbutiken och förundrades över precis all svensk mat, köpte till exempel skorpor (!!) vilket jag typ aldrig skulle köpa hemma i Sverige haha. Men jag craveade efter precis allting i den butiken. Köpte även lösgodis och självklart käkade vi köttbullar på restaurangen!

Efter Ikea sov vi över hos Carolina. När jag kom hem drog jag till gymmet en sväng och sedan åkte jag Heidi, Marissa, Ellie, Cassidy och Julia till Minneapolis för att åka skridskor med skridskohallen var stängd märkte vi när vi kom dit pågrund av Martin Luther King dagen så vi åkte till Annie's istället, vilket är en resturang som har världens coolaste entré. Vi tog alla varsin shake vilket de är kända för och skrattade om allt och ingenting. Efter det åkte vi till Rice Park i St.Paul och kollade på de fina ljusen och tog massa bilder. Det var en jättemysig och spontan kväll.

Idag var det Martin Luther King dagen så vi var lediga från skolan. Gretchen min värdsyster åkte tillbaka till sitt college och vi åkte till St.Paul med min moster här och åt frukost. Vägarna här är dåliga så vi börjar två timmar senare imorgon vilket innebär sovmorgon, Yay!

  • 467 readers

Likes

Comments

Nyårsafton spenderades med de andra utbytesstudenterna på Eagan hos Laurens hus med några andra amerikanare och ytterliga några utbytesstudenter från vårt område. Vi spelade spel, dansade, åt lite mat och kollade på när bollen i New York släpptes på TV. Det var jättekul! Det var inga fyrverkerier som hemma i Sverige men vi skålade vid tolvslaget och den spanska utbytesstudenten åt 12 vindruvor de tolv sista sekunderna av 2016 vilket är en spansk tradition. Utbytesstudenter är så underbara eftersom vi alla "sitter i samma båt", vi går igenom liknade saker och kan prata med varandra om något är fel! Vi har blivit som en liten familj, plus Lauren, som är med oss och kör oss eftersom vi alla måste förlita oss på andra som skjutsar haha.

Likes

Comments

På julafton åkte vi till Mount Rushmore vilket är ett monument i Rapid City med presidenthuvuden utkarvade från berget. Det är fascinerande hur de kunde få huvudena att se så realistiska ut. Det startade projektet 1927 och var klara 1941.

Washington, Jefferson, Roosevelt och Lincoln.

Selfiesession med presidenterna!

Likes

Comments

I fredags åkte vi genom South Dakota. Det var flera timmar av ingenting, mycket tomma fält och små hus lite här och där. Tillslut kom vi fram till Rapid City och jag fick träffa hela stora familjen. Vi firade jul både på julafton och juldagen. På julafton gick vi på promenad och spelade massa spel, öppnade julklappar och åt julmiddag. Vi spelade ett spel som liknar "med andra ord", det var lite svårt för mig eftersom engelska inte är mitt första språk och många av orden eller fraserna som var del av spelet var ordspråk eller svåra ord men jag gjorde mitt bästa! På juldagen fick vi varsin julstrumpa vilket var en ny tradition för mig.

Vi tog familjebilder vid julgranen! Den första bilden är på alla tjejkusiner och den andra är på mig och min värdfamilj minus Derek!

Julgranen var fint klädd och hunden fick vara del av julklappsöppningen.

Dagen efter juldagen åkte vi upp till en stuga upp i bergen i Rapid City. Stugan var jättestor och fin och vi spelade spel och hade filmmys. Jag fick även testa på att åka längdskidåkning i USA för första gången. Det var kallt och ganska dåliga spår men det var kul att få se lite nya landskap och motionera efter julmaten.

Första bilden är på morfar! Han är världens snällaste man och vill alltid hjälpa till. Jag känner mig så lycklig lottad att jag har en sådan härlig familj som alla är så omtänksamma! Det var lite jobbigt att vara borta från min familj hemma i Sverige under julen men jag fick säga hej till alla på julafton genom FaceTime vilket kändes skönt!

Likes

Comments