19:20, fan det är redan mörkt.. Äsch, jag går ut ändå.

Jag tar på mig ytterkläderna, skorna, sätter på musik i hörlurarna, ut genom dörren, 19:23.

Möter en person, med två hundar, "shit" tänkte jag, såg dem inte först.

19:29, går in i skogen, "kunde jag inte valt en annan väg, aja" fortsätter in.

Jag hör hur det går någon bakom mig, eller vänta... det var visst bara mina egna hjärtslag som bultade så hårt mot min bröstkorg.

19:45, äntligen ute ur skogen, möter på samma person med de två hundarna. Tårarna börjar brännas bakom ögonlocken, tur att det är mörkt så personen inte märker.

Jag tror aldrig jag har känt rädslan som många tjejer känner när de går ensamma i mörkret, inte förrens ikväll. Jag har aldrig varit rädd, förrens jag ikväll förstod att detta faktiskt händer överallt och hela tiden.

Ta hand om dig, och de du bryr dit om, kram! <3

(Det har inte hänt varken mig eller någon i min närhet som jag vet, jag har nog bara förstått nu, för att det faktiskt är något som man tyvärr måste tänka på idag när man vill gå en promenad efter kl 18..)

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

"Säg 5 bra saker med dig själv, lista upp dem. Skriv ner dem i mobilen och så snackar vi om det på måndag.

Detta sa kuratorn till mig för 3 dagar sedan, shit tänkte jag, men äsch det borde inte vara så svårt?

Nu sitter jag här, 3 dagar innan vi ska ses igen, och såhär lyder min lista;

- Jag vet vad jag vill och säger alltid vad jag tycker 

- Jag skämtar mycket 

-

-

-

Jag har ganska lätt för att säga bra saker om min personlighet, jag kan vara rolig och skämta. Jag kan bry mig och vara omtänksam. Jag kan vara effektiv och när jag vill nånting så gör jag det. Jag är envis och får saker gjorda. 

Men när det kommer till utseendet, då vrider jag på mig, det går inte. Jag tänker att mitt hår är fint men sen så kollar jag i spegeln med avsky och tänker på hur ful min egenklippta lugg blev. Jag tänker att min ögonfärg är fin men så tänker jag att vem har inte sett ett par blåa ögon. Så jag funderar över mina ben.. armar.. händer.. kroppsform.. Sen slutar det med att jag klickar bort listan från mobilen, stänger av, och struntar i att försöka gilla mig själv, uppskatta mig själv. 

Så här är en ny lista;

- Mitt hår.

- Mina ögon. 

- Mina ben. 

- Mitt leende. 

- Mina händer. 

Gör en lista ni med, vad gillar ni med er själva? <3 

Likes

Comments

05.30 ringer klockan, snoozar fram till 05:50, nu måste jag gå upp.

Sminkar mig, klär på mig, äter frukost, ut genom dörren och sätter mig i bilen, 07:20.

07:30 väntar på pappa, försenad som alltid, men det är ok.

Vi pratar, skrattar, kommer in på djupare saker, hur mår du och hur mår jag, skrattar igen över hur bilen har börjat låta konstigt trots att han var på service med den för någon dag sedan. Vi fortsätter köra, stannar några gånger vid vägkanten för att se vad det är som låter från bilen, vi skrattar åt pappas otur och sen fortsätter vi köra till Kalmar 08:00.

08:20 kommer in på skolan, känner mig upprymd och glad, kan det vara för att jag pratade med kuratorn igår tänker jag, eller för att det faktiskt var en bra och lättsam morgon. Både och tror jag.

Godmorgon fina ni

Likes

Comments

Om jag skulle beskriva denna veckan så skulle jag säga att den varit skit. Jag vet inte om mitt humör har blivit såpass påverkat av det dåliga vädret att jag varit nere i botten hela veckan, eller om stressen börjar komma igång efter sommarlovet, eller så är det tankarna i mitt huvud om ca allt som bara vägrar låta mig vara ifred; eller bara en helt underbar blandning av allt. Iallafall så har denna veckan med andra ord inte varit bra, alls.

Ni vet när man är så ledsen att man bara vill gråta, få ur sig allt, bara gråta och gråta tills man knappt kan andas ordentligt, men man kan inte, det går inte. Man börjar aldrig gråta, tårarna är fast bakom ögonlocken, så istället för att gråta så bara sitter man helt tyst och börjar känna sig tom samtidigt som det känns som att man ska explodera inombords.

Ni märker ju, jag är helt borta, har förövrigt bokat en tid hos kuratorn på skolan så man kanske får ur sig lite tankar om ca allt som man har ca hela tiden.


Likes

Comments

Jag är en person som verkligen romantiserar hösten, jag tänker på hur myyysigt och häärligt det är, sen går man ut i regnet och ba aha :-) Nej men när jag ser dessa bilder får jag typ rysningar i hela kroppen, det ser ju så mysigt och härligt ut!!

Tänkte att jag ska ha en liten mini-höst-bucketlist:

- Gå på bio

- Ha en shopping dag, och köpa massa fina höst/vinter kläder !!

- Ha mys kväll med kompisar

- Fota fina bilder

Nu får vi hålla en update på denna bucketlist och se till att allt detta blir av, inte så jättesvåra grejer? Det blir kul att ha lite mål och saker att se fram emot!!

Likes

Comments

Igår fick jag spontan-ryck och kände bara att nu när det är väldigt mycket negativitet så mååste jag försöka att tänka positivt kring saker så att man inte också hamnar där nere, i det tråkiga.

Så jag ska verkligen försöka, tänka positivt, vara positiv. Vet att det är lättare sagt än gjort men är verkligen en otroligt negativ människa i vanliga fall så vill verkligen försöka vara mer positiv!! Ok? Ni med? Bra.


Kramis på er fina !!

Likes

Comments

- Jag använder endast (!) spetsbhar

- Jag är personen som använder paraply såfort det regnar lite

- Jag tycker alltid att mina skämt är de bästa..

- ..och jag skrattar även alltid åt dem (oftast innan jag hinner säga färdigt)

- Min familj tycker jag har ett fejk skratt :-) kan vara för att jag ibland måste "tvinga" fram mitt skratt för att det inte alltid kommer naturligt haha (så konstigt)

- Jag pratar ofta med mig själv, alltså jag för inte dialoger utan det är bara nåt ord då och då

- Jag haaaatar att ha utsläppt hår för jag känner mig så obekväm, men det är även det jag känner mig finast i så jag brukar ha utsläppt när jag är bland folk (undantag för familj) och såfort jag är ensam så kastar jag upp det i en tofs <3

- Jag tror att det kommer ta låång tid för mig att hitta kärleken (ni ba gud vilket fun fact !!)

Likes

Comments

Ni vet, den där ångesten som kan komma smygande på en, man var på ett sätt beredd på den men ändå gör det så ont när den väl är där.
Ligger här, i soffan, helt ensam hemma, och det känns som att jag inte kan andas.
Jag vill rycka upp mig, jag vill att de ska vara lätt, lika lätt att byta låt på Spotify. Från de där sorgliga gråt låtarna till de peppiga glada dans låtarna.
Jag testade det nyss, så ni vet, det funkar inte.
Och det är nästan som att min Spotify vill göra mig ännu mer ledsen genom att börja spela de få sorgliga låtar som finns på min spellista, 10 av 150 låtar och Spotify prickar in varenda 10 av dem.
Jäkla Spotify.
Jäkla ångest.

Det är ju viktigt att visa sig sårbar, men bara för att det är viktigt betyder det inte att det inte är svårt.

Ikväll ska jag umgås med mina käraste syskon, äta tacos, mysa, sova, göra allt för att bedöva ångest och smärtan i bröstet. </3

Likes

Comments

Min fina mamma, som är helt otroligt otrolig.
Sättet som hon pratar om oss, sina barn, så fint och inspirerande.
Så stolt som hon är över mig och mina syskon, över minsta lilla sak som vi gör och minsta lilla sak som är vi, det finns nog ingen som kan få mig att känna mig så älskad som hon får mig att känna. Hon kan prata om min nya hårfärg till andra med sån entusiasm att man hade kunnat tro att jag gjort något världsförändrande, så entusiastisk är hon i allt hon gillar och står för.
Min mamma, har det finaste leendet och det härligaste skrattet som finns, jag blir glad bara av att se min mamma.
Och hon har det finaste håret, trots att jag vet att hon själv hatar det, men jag gillar hennes blonda lockar.
Det gör nästan ont så mycket jag älskar henne, men det gör alltid ondare när jag tänker på hur lite jag uppskattade henne för några år sedan, när jag var ung (yngre) och dum (dummare).
Så dig ska jag uppskatta, och älska, och blir inspirerad av, på samma sätt som du uppskattar och älskar oss.
Min fina mamma, jag älskar dig.

Likes

Comments

Kärlek.
I helgen var vi i Stockholm på släktträff, kärlek.
Det var så fint, och jag var så lycklig trots att det var många jag aldrig träffat innan.
Det var så fint, att känna en sån gemenskap med de som man egentligen inte har nån med koppling med mer än att vi är släkt.
Kärlek.

Likes

Comments