View tracker

Hej på er!

Som ni säkert vet har vi nu landat på svensk mark igen. Några av er blev rejält chockade när vi traskade in genom dörren flera dagar innan angett hemkomst-datum, medan andra mötte upp oss på Landvetter.

Anledningen till att vi inte kunde blogga så mycket från Vietnam var nämligen att vi meddelat olika hemkomst-datum till våra kära föräldrar. Linn skulle komma hem den 18:e, Emma den 20:e och Klara den 23:e. Himla tur var det väl att vi faktiskt kom hem den 18:e allihopa. Surprise!

Hur som helst, nu när vi sitter här hemma och fryser tänkte vi slänga ihop en sammanfattning av vad vi gjorde den sista tiden i Vietnam.

Nah trang var en betydligt mer livlig stad än Mui Ne och här trivdes vi väldigt bra. Staden slutade där stranden började och här bjöds det på hyfsat bra shopping, strandhäng och mysiga resturanger som var utspridda lite överallt bland takterasserna. Här tog vi chansen att sola det sista, dricka våra sista älskade frukt-shakes och bara njuta av vår sista semester-tid tillsammans.

Den sista dagen i Nah Trang hade vi bokat in en matlagningskurs som man kunde gå på hos en av resturangerna. Vi blev välkomnade av en kvinnlig kock och hennes medhjälpare som tolkade till engelska. Det skulle lagas fem fantastiska rätter och det roligaste var att vi tre var själva i en grupp.

Maten smakade väldigt gott och vi fick recepten med oss hem men förvänta er inte några stordåd i köket bara för det. Våra arbetsuppgifter blev nämligen inte mer avancerade än att plocka mynta och skära morot. Vi fick mest titta på och det var förmodligen tur med tanke på att vi inte rört en stekpanna på tre månader. Kul var det iallafall!

Efter kursen var det dags för oss att ta en sleeping-bus till storstaden Ho Chi Minh (vilket ni här hemma var helt ovetandes om)

Helt plötsligt hade vi hamnat i denna hektiska stad. Klockan var fem på morgonen när vi väcktes av skrikande vietnameser och insåg att bussen saktade in en timme för tidigt. Vi tog en taxi till vårt förbokade hotell och Klara som inte hade sovit så bra på bussen lyckades självklart ramla med ryggsäckar och allt mitt ute på gatan. Vi var som sagt en cirkus där borta, haha!

Vi kunde självklart inte checka in så tidigt på morgonen så det var bara att lämna bagaget och gå till närmaste resturang för att sluka varsin kaffe. Resten av dagen spenderades i olika shoppingcentrum och marknader. Ho chi minh är känd för sin shopping och tur var väl det, så shoppingsugna som vi var.

Såhär såg vårt sista rum ut. Vi unnade oss tre-stjärnigt med frukostbuffé.

En dag gick vi på museum och en annan åkte vi till Chu Chi tunnlarna som finns bevarade efter Vietnam kriget. Där fick vi titta på olika fällor som användes under kriget, olika typer av ingångar till tunnlarna och även på olika vapen. På slutet fick man även krypa i tunnlarna om man ville, de var förstorade för oss turister men ändå sjukt trånga. Vi klarade 40m och sedan blev det för trångt för vår del. Totalt är tunnlarna 250km långa!!

Och sedan efter massa shopping och en händelserik sista kväll blev det tillslut dags för oss att lämna Asien för denna gången.

Vi har haft en helt otrolig resa som vi aldrig glömmer och det har varit jätteroligt att dela med oss av den här på bloggen.

Ha det gott så ses vi säkert!

Kramar från Klara, Linn och Emma

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej från Nah Trang!

Nu var det ett tag sedan vi skämde bort er med smaskig info från vårt otroligt jobbiga liv :-)

Tänkte ta och berätta om en utflykt som vi gjorde förra veckan i Mui Ne. En av anledningarna till att vi åkte dit var nämligen för att besöka de omtalade sanddynerna som ligger i området (att det sedan visade sig vara det enda man kunde göra i Mui Ne är dock en annan femma).

klockan 04.00 ringde alarmet och då var det bara att kliva upp och traska ut till en jeep som stod och väntade utanför vårt boende. Så här såg det ut då.

Efter en mycket kylig bilfärd (vem hade kunnat ana att vi skulle frysa så mycket i Asien som vi har gjort dessa tre månader?) kom vi fram till "the white sanddunes".
Det var så fint att se soluppgången från öknen.
Här kunde man hyra fyrhjuling och åka runt med men vi valde att skippa det och klättrade istället upp på ett av sandbergen för att fota lite.

Nästa stopp på tur var "the red sanddunes" och här kunde man hyra (läs:bli påtvingade) pulkor för att åka nedför sand-backarna. Detta gjorde vi och blev helt utmattade (kondisen är på topp!!) men kul var det!

Jeepen stoppade även till vid en fiskeby där man fick kolla på lokalbefolkningen som rensade fisk/sorterade fiskenät.

På slutet skjutsades vi till "Fairy stream" där man kunde se ett fantastiskt landskap med sand som formats till berg typ. Lite svårt att förklara men låter bilderna tala för sig själva.

Nu har vi varit i landet i en vecka och vi tycker mycket om det, inte lika mycket som ryssarna verkar göra dock för det kryllar av dem. Lokalbefolkningen använder nästan bara ryska fraser och menyerna finns alltid på ryska.
Det är så iallafall otroligt skönt att inte bli utstirrad längre som vi blev i Filippinerna, det är mer ansträngande än man kan tro.

Igår firade vi förresten tre månader i Asien (?!)

Hoppas att våren har anlänt där hemma nu :)

Kramar från Klara.

Likes

Comments

View tracker

Hej från Vietnam! Resans sista land, väldigt mycket blandade känslor kring det. I alla fall. Sist vi hördes var vi fortfarande i Moalboal, Filippinerna, och skulle precis ut och snorkla efter sköldpaddor. Vi lyckades lokalisera en stor som vi kunde simma efter en stund. Så häftiga djur! Snorklingen här var faktiskt resans bästa med massor av koraller och färgglada fiskar. Vi skymtade även ett sardinstim som helt ärligt mest liknade en glimmande rörlig vägg. Roligt att ha sett det i alla fall.

Här bodde vi i ett 5-bäddsrum, sån lyx!
Dagen efter, alltså i söndags, tog vi bussen in till Cebu City. Både vårt och Johannas och Isabelles flyg gick från Cebu i måndags kväll så vi valde att spendera vår sista dag tillsammans i stan. Dock kändes väl Cebu inte sådär superhärlig, och framförallt inte så turistig. Vi hade kollat ut en marknad som verkade trevlig som vi åkte till, men vi hamnade på fel ställe på nåt vänster. I varenda försäljningsstånd på marknaden låg det torkad fisk högt och lågt. Alltså verkligen fisk överallt och i alla möjliga former. Dessutom var det som att hela stället stannade upp när vi kom in, alla huvuden vändes åt vårt håll och följde oss på vårt varv där inne. De undrade väl vad fem blonda tjejer skulle göra på den lokala fiskmarknaden, haha. Det undrade vi också så det blev inget långvarigt besök.

Två tveksamma turister :/
Så var det måndag eftermiddag och dags att skiljas från Isabelle och Johanna som skulle vidare till Bali. Vi har haft så himla roligt tillsammans så det kändes väldigt sorgligt att säga hejdå.
Vid 17 tog vi tre en taxi till flygplatsen. Härligt nog kände vi alla av en förkylning men vi peppade igång oss ändå. Flyget Cebu-Manilla gick toppen och väl i Manilla hade vi två timmar på oss innan nästa plan. Lugnt och skönt, tänkte vi. Gick på toa, fick våra väskor och traskade iväg till terminalen. En vakt kollade på vår biljett och vi blev insläppta via säkerhetskontrollen. Men vi hittade inte vårt flyg på någon tavla och fick tillslut förklarat för oss att vi var på fel terminal och skulle till terminal 3 istället. "Downstairs" sa dom så vi gick ner en trappa, inget konstigt alls.
Vi blir stoppade av en anställd som säger att terminal 3 ligger 30min bort med taxi och att resan kostar 900 pesos. Nu blir vi toklurade tänker vi och skrattar henne i ansiktet. Vilken flygplats ser ut så? Ett skämt. Vi går vidare och blir återigen stoppade av två taxisnubbar. De erbjuder oss att få åka för 750 pesos, alternativet var att vänta på en shuttlebuss som skulle komma om en halvtimma. Nu var klockan 21:30 och flyget skulle gå 22:45. Plötsligt ganska så bråttom med att komma till rätt terminal få checka in alltså.
Vi fick snällt betala och hoppa in i minibussen. Fick förklarat för chauffören hur kort om tid vi hade och han körde så att hans korv med bröd som stod på armstödet intill honom välte och kletade ketchup lite överallt. Såklart fastnade vi i bilkö, vad annars liksom. Tillslut sladdade vi in vid terminal 3, vid 21:50. Då var det bara att springa, snubbla och knö sig in på terminalen med våra stora ryggor. Vi som blir utstirrade i vanliga fall i Filippinerna skapade ju en härlig scen där på terminal 3. Haha vi är verkligen som en cirkus ibland.
Vi hann checka in i alla fall! Och sen var planet givetvis försenat. :)

Denna frukost unnade vi oss när vi väl kommit fram till Mui Né! För resan var ju inte slut när vi landade i Ho Chi Minh. Vi tog en taxi till bussterminalen där vi fick vänta i ca 20 minuter tills klockan blev 4 och vi blev vallade till en liten lokalbuss. Små och trånga säten som vanligt för oss som är ganska mycket större än lokalbefolkningen. Dessutom med våra stora ryggor som ska tryckas in vid sätet. Skönt att få komma på bussen i alla fall, tänkte vi som vid detta laget bara ville sova. Bussen rullar ut från stationen och hög vietnamesisk musik börjar spelas i högtalarna. Alla tutar åt exakt allt här i Asien (vi snackar vid omkörningar, kurvor, busshållplatser, allt allt allt), men bussens tuta var ingen vanlig tuta utan spelade istället en fanfar varje gång. Det blev som ni förstår en väldigt extrem ljudnivå. Vi lyckades väl slumra till lite då och då i alla fall medan solen gick upp utanför fönstret. Efter ett bussbyte mitt ute i ingenstans kom vi fram till Mui Né vid 9. Hittade ett rum och åt vår goda frukost innan vi duschade och somnade gott i några timmar. Nu är klockan 18 och vi får väl hitta på nåt lugnt ikväll innan det är läggdags igen (... längtar)
Såhär kan en resa mellan två länder se ut här! Väldigt utmattande men också väldigt roligt såhär i efterhand. Här i Mui Né har vi ett par roliga saker planerade men det får ni se mer av senare!
Kramar på er där hemma från en hyfsat sliten Linn

Likes

Comments

Tjenare där hemma!
Sen vi senast bloggade, har vi haft några härliga dagar på Bantayan. På påskafton var vi på en stor påskfest, vilket var jättekul! Annars rullade dagarna på som vanligt med sol och bad.

I torsdags kände vi att de var dags för något nytt och drog till Moalboal. Ytterligare en lång resedag med varma bussar och guppiga vägar, men det är man van vid detta laget. Vi checkade in på ett hyfsat bra boende och bokade en aktivitet för kommande dag.

Nämligen canyoning, som innebär att man hoppar, simmar, klättrar i vattenfall och forsar, iklädda supersnygga outfits. Väldigt kul men jobbigt. 3/5 hoppade från 15 meters höjd och 1/3 fick väldigt fina blåmärken efter ett rumpplask från just 15 meter.

Vi gick i små grupper, så det var vi fem och en chilenare samt vår guide. Vi bad vår guide ta en gruppbild på oss i början och sen blev han som besatt. Det kändes som att han ställde upp oss för fotografering var femte minut och vi fick snällt posera medan han knäppte suddiga bilder med vår kamera.

Efter den långa dagen och några timmars sömn åt vi middag med tre nyfunna vänner och sen drog vi vidare till Chili bar där vi hade en härlig tid.
Nu ska vi ut och leta efter sköldpaddor och sardinstim.
Ha det gött! / Emma

Likes

Comments

Hej vänner och glad påsk på er!
Bilderna ovan är från en liten ö som ligger lite utanför Malapascua, Kalanggaman Island heter den. Jag tycker att den är så vacker att den förtjänar ett helt eget inlägg här på bloggen!

I torsdags begav vi oss hit tillsammans med ett tjugotal andra turister. Efter en båttur på ca två timmar, där vi både såg delfiner och flygfiskar hoppa i närheten, kom vi fram till den vackraste lilla ön vi någonsin sett. Vattnet runt om var extremt klart och blev mer och mer turkost desto närmare vi kom. Johanna ställde sig frågan om det var i himlen vi hade hamnat och vi andra höll med henne, wow vilket paradis!

När vi steg iland tog vi oss bortåt den långa sandremsa som sträcker sig ut från ön. Där fotade vi tills minneskorten tog slut och det tog sin lilla stund att få till bilder utan massa folk i vägen. Det är ju påsk-ledighet här i Filippinerna också, då landet är katolskt, så det var hur många människor som helst som skulle tälta där över natten.

Efter detta begav vi oss till ett lite lugnare ställe där vi snorklade, det fanns inte jättemycket spännande att se men det var kul att fota ön från vattnet också (äkta fotonördar som några av oss är).

På båten bjöd de på grillat kött med ris och innan vi åkte hem hittade vi en del av ön där vi var helt ensamma på stranden, väldigt skönt!

Sammanfattningsvis var detta en väldigt bra dag! Vi har tidigare sett bilder från denna ön och hoppats på att kunna ta oss dit, så servar helt klart värt ett besök.

Nu har vi, efter fem nätter på Malapascua, tagit oss till en ö i närheten som heter Bantayan. Här är det mer livat men det beror förmodligen mest på påskledigheten. Folk stirrar som om de aldrig har sett västerlänningar förut och man får ställa upp på en och annan selfie!
Men mer om denna ön i nästa inlägg, nu är det dags att sova snart!

Kramar från Klara❤️

Likes

Comments

Hejsan! I skrivande stund sitter vi i det gemensamma utrymmet här på hostelet på Malapascua. Det är filmvisning och ägaren verkar älska halvkassa actionrullar så det är just en sådan som spelas ikväll. Bortsett från hans filmsmak så verkar JR, ägaren, som en härlig snubbe. Lite såhär ser det ut här:

Hur som helst, vår resa hit från Boracay började i måndags morse. Vi hade bokat ett flyg som gick vid 11 från Kalibo flygplats och frågade på hotellet när vi behövde åka. Klockan 8 blev svaret. Absolut tänkte vi och tog en tricycle från hotellet vid 7:15, man älskar ju sin goa svenska tidsmarginal. Dock tog båten och minibussen till Kalibo längre tid än räknat. Incheckning på flygplatsen stängde 45 minuter innan avgång och vi kom indundrande 42 minuter innan men lyckades knö oss in ändå.
Flyget tog oss till Cebu och där tog vi taxi till bussterminalen. För att komma till Malapascua behöver man ta lokalbuss till Maya och därefter båt. Vi fick som alltid olika bud på hur lång tid resan skulle ta, allt mellan 1-10 timmars bussresa. Vi klarade oss dock på runt 4 timmar med helt fantastiskt landskap utanför fönstret.

Och vid 18:30 hade solen gått ner och vi stod i mörkret på den lilla piren i Maya. Till slut blev vi väl 15 personer som åkte den 40 minuter långa båtresan över till Malapascua. Månsken som enda ljuskälla på en liten båt som hoppade upp och ner på de stora vågorna.. Väldigt häftigt men läskigt samtidigt. Fick hålla Emma i handen så kändes det lite bättre. Hehe.

Och såhär ser det ut på Malapascua!  Superfin strand och klart vatten. Det är nog det minst turistiga stället vi besökt hittils, inga ordentliga vägar finns utan man går på små stigar/gångar mellan hus. Husen består i de flesta fall av plåt/träplankor. Massor av barn som springer runt, fastkedjade tuppar överallt och tvätt som hänger på tork.

Idag har vi legat vid stranden och busat med ett gäng barn som också var där. Så söta!
Annars gör vi inte så mycket - solar och badar som sagt, äter mat, spelar kort och svettas i värmen. Helt ok liv faktiskt! Imorgon ska vi troligen på en dagsutflykt men mer om det då för nu har jag väl skrivit en hel roman.
Hoppas allt är bra med er! Puss och kram från Linn

Likes

Comments

Hej på er där hemma!
Vi har nu varit i Filippinerna i en vecka och det har varit fantastiskt. Vi gör inte så mycket mer än att sola och bada, äter färsk mango och dricker härliga frukt-shakes.

En dag tog vi oss till den kända stranden Puka beach. En fin strand, men inte alls lika fantastiskt som White beach, som ligger där vi bor.

Idag tyckte vi det var dags för ett litet äventyr. En båttur med stopp på flera öar här runt Boracay. Tråkigt nog mjölkade de pengar som små svin, då de tog betalt för mer saker än vad de hade sagt och vad vi redan hade betalat för båtturen. De var heller inte tydliga med vilka ställen vi skulle besöka, utan det kom fram när båten hade lämnat stranden. Annars var det en härlig dag på havet.

Imorgon lämnar vi Boracay och åker vidare mot Malapascua. Det ska bli spännande då detta stället inte ska ha lika mycket turister som det är här på Boracay.
Ha det fantastiskt tills vi hörs igen. Kram!!

Likes

Comments

Klara skriver:

Hej allihopa :)

Här kommer en sammanfattning av vad som har hänt sedan sist.

Vi har hängt på öns norra strand, som är den finaste enligt oss, de flesta dagarna och unnat oss både goda luncher och fina armband därifrån.

I fredags åkte vi ut på en snorkeltur på 4-5 timmar som tog oss runt de tre små öarna Gili Trawangan, Gili Meno och Gili Air. Det var väldigt klart vatten och fina korallrev men jag blev ändå lite besviken då jag förväntade mig att få se sköldpaddor och andra spännande djur. Dessutom fick man trängas med 30 pers på den lilla båten och man fick vara på sin vakt så man inte fick fenor eller armbågar i magen av alla japaner med flytväst och gopros. Haha, nej jag föredrar att snorkla på egen hand.

Vi stannade för lunchpaus i en timma på Gili Air där vi väntade 58 minuter och fick äta på 2. Som grädden på moset fick vi hets-simma i en halvtimma efter en kille som sa att han hade sett en sköldpadda. Vi hittade den inte :(

På fredagskvällen gick vi ut för första gången på ön och hade en trevlig tid! Detta resulterade i tre sega flickor dagen efteråt och det var inte förrän på eftermiddagen vi orkade ta oss ut ur rummet.

Jag hade inte gett upp hoppet på att få se sköldpaddor så jag bestämde mig för att hyra snorkel och cyklop och bege mig ut i vattnet nära stranden. Emma och Linn låg kvar på land som de två landkrabbor dom är ;)

Detta var helt klart en upplevelse i sig. Det började med att jag brände mig över hela kroppen av manettrådar, vilket ju inte var så kul. Jag simmade lite närmare land och då släppte smärtan så jag bytte riktning ut mot några andra som snorklade. Efter ungefär 20 minuter fick jag syn på en sköldpadda!! Det var så fräckt och jag tog fram kameran för att knäppa några bilder.

Helt plötsligt kommer en rocka simmande, coolt tänkte jag och fotade. Sedan ser jag hur snabbt den kommer emot mig och kommer att tänka på att det kan vara en stingrocka eller liknande farligt odjur. Den närmar sig hotfullt (i mina ögon haha) och jag simmar i panik för mitt liv när jag får kramp i tån samt möter nån slags mini-manet. Detta samtidigt som cykloper fylls med vatten så jag inte kan se. Nu dör jag, var min tanke. Som ni säkert förstår var det bara min hjärna som spökade och allt var egentligen helt lugnt. Efter detta simmade jag lite med sköldpaddan och gick sedan upp till de andra.

Efter ytterligare en utekväll var det dags att lämna denna underbara ön.

Båten gick ganska tidigt på dagen så därför fick vi spendera ganska många timmar på Balis flygplats i väntan på att få checka in.
Klockan 22 gick det första planet mot Kuala Lumpur där vi skulle mellanlanda. Jag och Linn lyckades sova på planet och jag började känna mig trött och febrig.

När vi var framme på KLs flygplats klockan 01 hade vi en lång väntan framför oss. Nästa plan mot Filippinerna skulle inte gå förrän 11 på morgonen. Planen var att sova på flygplatsen. Efter vi ätit på Burger King bröt min feber ut och det var den värsta känslan att veta att jag inte skulle få ligga i en säng den natten. Ett stengolv var det som erbjöds och med jättehög feber kändes inte det jätteroligt. Här nångång brast det för mig och det krävdes både många kramar och ett tårfyllt samtal hem innan jag lyckades lugna ner mig lite.

Det blev iallafall några timmars sömn på våra handdukar och saronger och resan till Filipinerna gick väldig smidigt ändå.

Vi kom fram till ön Boracay igår kväll och efter några timmar knackade Isabelle och Johanna på dörren. Som jag hade längtat! Nu får vi äntligen träffas efter 4-5 månaders tid.

Idag har vi sovit ut och vissa av oss har mest hållit oss inne pga feber och utmattning. Imorgon ser vi fram emot stranden!

Kramar på er!

Likes

Comments

Nu har vi redan varit borta i två månader! Det är helt sjukt hur snabbt tiden går men samtidigt känns det som ett bra tag sedan vi stod på Landvetter och vinkade hejdå. Det har hänt en hel del sedan dess.

Här kommer en lista på grejer vi har snappat upp under resans gång:


Toalettpapper och tvål är inget man ska ta för givet på allmänna toaletter

Att kunna spola på toa är en lyxtillvaro

Det är inte äckligt att torka av en toalettring

Två buckets är två för mycket

Man behöver inte två kuddar för att kunna somna

Det behöver inte vara mörkt eller tyst för att du ska kunna sova

Kroppsspråket är det viktigaste vi har

Schampoo gör dig till en ny människa

Kylt vatten är det godaste som finns

Om man inte förstår någonting ska man bara le

En dusch med vanligt vattentryck är ingen thailändsk dusch

Att magen beter sig normalt är ovanligt och något man uppskattar otroligt mycket

Du kan bära samma kläder i en vecka utan att jorden går under

Kryp i sängen innebär fruktansvärd klåda månaden efter

Du kan inte ha kontroll över allt som händer, slappna bara av och lita på instruktionerna

Allt löser sig i slutändan

Det går att undvika blickar och äckliga gester genom att kolla rakt fram

Att man är lika långa innebär tydligen att man är tvillingar

Hjälpsamma människor finns överallt

Apor går inte att lita på...

...inte killar heller

Asiater som talar bra engelska är underskattade

Tutande bilar kan vara otroligt jävla irriterande

Det går alltid att pruta lägre än last price

Det funkar utmärkt att sova tre pers i en dubbelsäng

Safetyboxar är livets bästa uppfinning

Man köar mer än man rullar fram i Asien

Det får plats minst tre generationer på en enda moppe

Att kunna hitta utan karta efter några dagar på samma plats är frihet

Kolla alltid var du sätter fötterna, det går inte att vända upp blicken en sekund utan att ramla ner i valfritt hål

Det första boendet är inte det bästa!

En taxichaufför som säger att han vet vägen talar ofta inte sanning

Ett glas med isbitar till läsken betyder ett glas gratis vatten när det har smält

Det går att öppna flaskor utan kapsylöppnare och korkskruv

Att snyta sig i en sida av sin bok funkar också

Finns det något som heter smör på mackan?

Alla möjliga tankar och frågor dyker alltid upp när man inte har tillgång till Google

Män med 7cm långa naglar är skräckinjagande

Man behöver varken övergångsställe eller en bilfri väg för att korsa gatan

Att höra svenskar kan antingen vara det jobbigaste eller det mest fantastiska du vart med om, beroende på plats och situation

Den härligaste känslan är när man går ut ur en extremt luftkonditionerad båt/buss/köpcenter

Man kan inte förvänta sig att få en bordskniv till varje måltid

Fett hår håller sig finare i fläta

Dra alltid av lakanet och tryck ner handen i madrassen för att kolla efter bedbugs

En vattenslang är det perfekta hjälpmedlet för att få bort myror

Underskatta aldrig en molnig himmel, man bränner sig!

Asiater tar selfies och gruppfoton till en helt ny nivå


Kram på er!!







Likes

Comments

Hej på er!

Vi har det helt fantastiskt här på Gili trawangan. Efter många dagar med dåligt väder, så har vi äntligen fått sola och bada. Igår hyrde vi cyklar och tog oss runt på ön. Stannade till vid den berömda gungan och fotade, och cyklade sedan vidare till en bättre strand där vi spenderade resten av dagen.

Vi åt dessutom lunch i ett mysigt bås, som ni kan se bilden här nedanför. Där spenderade vi cirka tre timmar, vilket var väldigt skönt. Ingen stress här inte.

Igår fick vi även uppleva en himla fin solnedgång, som bara blev finare och finare med tiden. Der var helt magiskt. Sedan cyklade vi hemåt i mörkret, då det knappt fanns någon belysningen på cykelvägen. Det var lite läskigt, då man inte visste om man skulle köra ner i något hål eller få möte.

Denna dagen valde vi att promenera till samma ställe som igår. Och lika väl som igår åt vi middag på Taco Corner. Och ja ni kan nog tänka er hur gott vi tyckte det var. Så det lär nog bli minst ett till besök där innan vi åker vidare på söndag.

Nästa destination blir Filippinerna och där ska vi vara i cirka tre veckor tillsammans med Isabelle och Johanna som åker ner till Asien på torsdag.
Nu är det läggdags! Kramar 💜

Likes

Comments