Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

De senaste dagarna har varit aningen turbulenta. Jag fick ett meddelande från min faster där hon hittade en bild på en kvinna som jag målade som liten, den var tillägnad till min mamma. Där och då kom iden till en ny kollektion. Queenscollection som är tillägnad till min mamma, Mersiha Selimbasic.

This is for you mama

Likes

Comments

Miss Pink var min första riktiga Canvas bild. Jag höll på med den tavlan ett bra tag minns jag. Varje liten del av den skulle vara helt perfekt. Innan jag målade henne på Canvas så började det med ett vanligt block. Det var en lång eftermiddag och jag var helt slut efter VFU, då utbildade jag mig till lärare, och min hjärna höll på att explodera. Som alltid så sätter jag mig med en penna och börjar skissa i mitt häfte i hopp om att komma fram till något annorlunda. Det är det bästa med konsten, du målar utifrån dina känslor. Hur som helst så började jag måla. Det började med klänningen och sedan när jag kom till övre delen så tog det stopp. Mina tankar som var hundratals snurrade runt och tanken slog mig, den här tjejens tankar ska också snurra runt. Det ska vara ett KAOS. Eftermiddagen övergick till kväll och kväll övergick till natt. Det slutade med att jag målade tre olika damer i blocket. En rosa, en blå och en röd. Allt detta dokumenterade jag på min MyStory(Instagram). Feedbacken jag fick tillbaka var otroligt. Det var en sådan mäktig känsla när någon känner igen sig själv i din konst. Det som mina damer står för, spelar ingen roll vilken färg de är målade i, är att alltid hålla huvudet högt och prestera så bra som möjligt.


Under min uppväxt och under mina tonår så passerade citatet " Always wear your invisible crown" oräkneligt många gånger. Det citatet är djupare och har större mening för mig. Med mina damer gav jag det liv. Hur struligt och kaotiskt det än är, så ska du alltid göra ditt bästa och aldrig tappa kronan. Klänningarna som mina damer har på sig symboliserar kronan i detta fall. Det är kaotiskt och det är många tankar men du gör alltid det bästa ifrån dig. Att ge upp är inget val. Under årets gång har jag pratat med många tjejer som ser olika saker när de kollar på mina tavlor och det är det fantastiska med abstrakt konst. Det är en tavla men den tavlan kan förmedla 1000 olika saker. Det här ovan, det är vad den betyder för mig.

När jag var klar med mina första tre damer var jag helt förälskad. Jag minns hur jag satte upp dem på olika väggar i lägenheten bara för att se hur det kommer vara när jag slutligen målar dem i Canvas. Åh det lyckoruset..


Likes

Comments

Bland de första tavlorna som jag målade i "vuxen ålder" är dessa två här nedan. Den på mannen och kvinnan ägnade jag åt Enis. Vi hade varit tillsammans i ungefär ett halvår, han hade friat och vi hade även hunnit bli sambos. Jag minns det så väl, lyckoruset och känslan när den var klar. Sådan känsla ska man sträva efter, och från den dagen blev konsten en del av mitt liv. Jag började även skissa och vågade mig på ett försök att rita av Enis, men eftersom ni aldrig fått se dessa skisser så kan ni föreställa er hur det gick med det.. 


Min gren inom konsten blev så småningom abstrakt konst. Den kärleken lever kvar än idag. Ballerinan på andra bilden var den som jag målade strax efter mannen och kvinnan. Den är inte min ägo längre utan hänger fint hemma hos mina andra stora fans som jag har, mina föräldrar.  Så här såg min början ut, fram tills hösten 2016, då jag fann en undergren till min gren. Den hösten skapade jag de första av mina damer. Mer om det i nästa inlägg. Tanken slog mig precis hur lätt det är att jämföra saker. Speciellt när man talar om kärlek. Enis är min kärlek, men konsten kommer alltid vara den undergrens som ligger mig närmst om hjärtat efter honom. Vad har ni för kärlek och undergrenar? 

Likes

Comments

Konst- check!

Kärlek- check!
Blogg...?

Under alla dessa år har jag verkligen försökt, verkligen. Alltså nu menar jag verkligen helhjärtat. Att blogga, skriva om min vardag, skriva om vart jag reser och så fortsätter listan. Det tar dock slut ganska snabbt. Kan pågå i någon vecka sedan blir det ett stopp. Till slut ekar bloggen tom. Varför gör jag detta nu då undrar ni säker. Jo för konst, konst det är en helt annan kärlek. Konst är mitt halva liv. Konst, det är min läkare, min psykolog och min terapeut. Konst, det är den saken som gör mig frisk, och gör mig fri.

Jag tänker dela med mig av mina tankar kring mina tavlor här på bloggen. Vad jag ser i dem, varför jag målar dem och så vidare.. Följ med på min resa!

Mannen ni ser på bilden, som är mitt största fan, utan honom hade detta inte varit möjligt. Tack för penslarna och färgerna, medan jag målar tavlor med dem så målar du mitt liv. Älskar dig oändligt. 

Likes

Comments