När vi började känna oss färdiga med San Cristóbal insåg vi att vi hade kvar drygt en vecka i Mexiko innan det skulle bli dags att åka till Belize. Vi funderade på om vi skulle åka till Oaxaca som vi hört en massa gott om, eller åka till Guatemala som alla också bara pratat gott om. Båda alternativen skulle innebära många timmar på buss, särskilt Guatemala. Plötsligt kom jag med den geniala idén att boka flygbiljetter till Mexico City och spendera några dagar i huvudstaden också. Så fick det bli, och det har vi verkligen inte ångrat! Innan vi åkte dit hade varken jag eller Lotta några höga förväntningar på staden, tvärt om. Men det visade sig att vi skulle få fyra toppendagar!

Första dagen i staden var rätt fullspäckad, och det känns som att vi hann göra hur mycket som helst. Vi började med att ta en Cabify (samma sak som Uber) till det antropologiska museet. Det var helt gigantiskt med en massa coola saker att se! Här kommer ett urval av alla de bilder jag fotade.

Efter ett par timmar på museet gick vi ut till Chapultepec forest, en park mitt i stan, för att äta lunch. Därifrån tog vi en ny Cabify till Jumex museum som under sommaren har en konstutställning med Andy Warhol. Det var fotoförbud där inne och jag var tvungen att lämna in min kamera vilket var såå synd för det fanns så många coola verk! Jag fotade någon mobilbild samt hur det såg ut utanför.

Efteråt satte vi oss på en Starbucks för att vila fötterna och dricka chai, och sen hände inte mer under den dagen då det tog oss 1,5 timmar att åka tillbaka till hostelet. Bilköerna i Mexico City kan vara helt fruktansvärt utdragna under rusningstrafik. Dag två i Mexico City åkte vi till Casa Azul, konstnärerna Frida Kahlo och Diego Riveras gamla hem som numera är ett museum. Men det kommer i ett separat inlägg, för jag har så många bilder och mycket att skriva om det! Vi hoppar till dag tre istället. Jag, Lotta och Papaya som bodde i vår sovsal bestämde oss för att gå på en gratis walking tour runt staden. Vi slog följe med Sergio och Mark, även de från vårt hostel, och vandrade runt i Centro Histórico med vår guide och ett gäng andra personer. Efter det gick vi och åt lunch, resans godaste quesadilla för 25 peso, och sen gick vi vidare till en marknad. Här fick vi smakprova allt från mezcal och choklad till glass och ännu mer mezcal. Det var riktigt trevligt!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Förrförra fredagen bestämde jag och Lotta oss för att rida häst till byn San Juan Chamula. Det är en liten by en bit ifrån San Cristóbal, som är speciell eftersom alla som bor där är ursprungsbefolkning. Turen som hade kunnat bli jättemysig blev mest bara kaosartad, eftersom vi var ca 20 personer, 20 hästar som helst inte ville ha oss på ryggen, och tre guider på olydiga hästar som stressade på alla för att det inte skulle ta för lång tid. Till och med jag som har ridit hela min barndom tyckte att det var olustigt, så på tillbakavägen åkte vi och tre andra colectivo tillbaka. Men innan det spenderade vi ett par timmar i Chamula, strosade runt på marknaden, fotade lite bilder, köpte souvenirer och så vidare. På eftermiddagen var vi ett stort gäng som gick till ett café som Andrés (mexikansk kille på vårt hostel) jobbar på, och sen var det dags för free cocktail night på hostelet som slutade på baren Revolución. En bra dag trots den misslyckade ridturen!

På lördagen var vi bakfulla och gjorde inte så mycket förutom att äta, sova och spela lite pingis. Söndag morgon for vi tillsammans med Anders, två tjejer från Nederländerna som jag aldrig minns namnet på, samt Jonathan och Matthew från Australien tillbaka till San Juan Chamula. Detta eftersom det var söndag, vilket innebär att lokalbefolkningen har ritualer i kyrkan och marknad plus fest i byn. Turister får besöka kyrkan och titta på ritualerna, men det är strikt förbjudet att fota, filma eller vara respektlös på andra sätt, så jag har inga bilder från kyrkan. Vilket är lite synd, dels för att det är en av de häftigaste och mest unika saker jag har varit med om, och dels för att det var otroligt vackert inne i kyrkan. Det såg verkligen inte ut som en vanlig kyrka inuti, hö täckte hela golvet, och det fanns inga kyrkbänkar utan alla satt på golvet och bad. Medans folk bad tände de små ljus som stod på golvet, så hela kyrkan var full av ljus både på golvet och på bänkar. Flera av ritualerna gick ut på att fördriva onda andar. Detta gjorde schamanerna genom att dricka läsk och rapa, dricka en hel del pox (lokal sprit) samt offra hönor. Vi fick titta på en ritual vilket var väldigt intressant och häftigt! Schamanen drack pox och höll i en höna som han gnuggade mot huvudet på en kvinna, medan han bad vänd mot ljusen. Det hela slutade med att han bröt nacken av hönan och drack ännu lite mer pox. Efteråt var det flera som döpte sina barn i kyrkan, och efteråt var det fest! En hel del alkohol (som också barnen fick smaka på), orkestermusik och en gigantisk marknad som täckte hela byn. Vi handlade lite souvenirer och vandrade runt, tills vi tog en colectivo tillbaka till San Cristóbal. Det var minst sagt en dag jag sent ska glömma!

​En bild jag fotade från ett museum i Mexico City. Ungefär såhär såg det ut i kyrkan, fast större, mörkare och mer stämningsfullt. Det var iallafall hö på golvet, gardiner i taket, och en massa ljus och altare som människor satt på knä och bad framför!

Likes

Comments

Hej bloggen jag lever! Det var ett par veckor sen sist, och vi har minst sagt hunnit med en hel del. Wifit har varit rätt så dåligt senaste tiden och likaså min ork till att föra över bilder från kameran och blogga. Men bättre sent än aldrig! I skrivande stund ligger jag i sängen på mitt hostel i San Pedro, Belize, och har just ställt in mig på att skriva om allt som har hänt sen sist. Nu kör vi, det börjar i San Cristóbal de las Casas i Chiapas, Mexiko!

Förrförra veckan spenderade vi i San Cristóbal de las Casas. Vi hade så himla roligt här att vi förlängde vår vistelse med två extranätter till och med! Vi bildade gäng med ett par personer som vi träffade under frukosten första morgonen på vårt hostel Puerta Vieja, och dessa fortsatte vi hänga med tills de for vidare en efter en. Första morgonen träffade vi Anders från Danmark och Kara från England, och vi bestämde oss för att gå en sväng runt stan eftersom det var allas första dag. Vi strosade runt på en marknad, gick in i ett par kyrkor, hittade en liten pärla till restaurang med billig och god mat, strosade ännu lite mer längs gator, kikade in i ett konstgalleri och konstaterade att San Cristóbal är en jättefin stad. Vi visste redan nu att vi skulle trivas!

Dagen därpå bokade jag, Lotta och Kara en tur till Cañón Sumidero. Vi åkte båt ca 2 timmar i kanjonen och fick njuta av den mäktiga naturen innan vi åkte vidare till en närliggande stad som heter Chiapa de Corzo. Där åt vi lunch och strosade runt lite innan vi for tillbaka till San Cristóbal.

Likes

Comments

Från Campeche åkte vi buss till Palenque som ett stopp innan San Cristóbal de las Casas. Det fanns inte så mycket att göra där förutom att se de kända mayaruinerna och göra någon dagsutflykt till vattenfall, så det var vad vi gjorde.

Inne i en äkta mayaruin! Hur coolt?

Visar Lotta hur många myggbett jag har fått på benen

Palenque var så mycket bättre än Chichen Itza tyckte vi, eftersom det inte var lika turistigt, billigare och finare. Ruinerna och det faktum att vi var mitt ute i djungeln var så häftigt!

På väg till huset vi bodde i, även detta i djungeln

Sen åkte vi till vattenfall. Vår chaufför började laga bilen och Lotta kände sig skeptisk. På väg till Palenque var vi med i en trafikolycka, så vi kände att vi inte orkade med en till. (En lastbil tappade ett däck som vår buss körde på, det var inte så farligt tror vi men lite läskigt). P.s det blev en till liten olycka senare under dagen då halva vägen vi åkte längs hade rasat ner för ett stup, men det är en annan historia (vi hann bromsa som tur var)

Misol-ha vattenfall och Agua Azul, himla vackert!

Likes

Comments

Sista dagarna i Tulum lämnade jag kameran på hostelet nästan varje dag, och eftersom jag sällan bemödar mig med att fota bilder med telefonen har jag inga bilder från våra aktiviteter. Dagen efter besöket till Cenote Calavera tog vi en colectivo (minibussar som lokalbefolkningen använder som transportmedel) till Akumal. Akumal ligger en bit utanför Tulum, och här snorklade vi med havssköldpaddor en hel dag. Senare samma dag träffade vi två killar på vårt hostel, Maurice från Ecuador och Dan från Israel, som vi hängde med hela kvällen. Vi blev ganska bra kompis med Maurice, som vi fortsatte umgås med dagen därpå. På förmiddagen åkte vi till en till cenote (som tyvärr inte var något speciellt), på eftermiddagen gjorde vi fruktsallad (mango för 9 kr/kg!!!) och på kvällen gick vi till ett annat hostel för att äta middag med Maurices kompisar från Argentina.

Bilder från vårt hostel, Maurice som är fotograf ville testa min kamera

Gänget på hostelet var typ 15 stycken argentinare som funnit varandra. Panchi som är kock lagade tillsammans med Federico och Bruno hemmagjord ravioli, de till och med gjorde pastan från scratch. Det var riktigt häftigt att se! Eftersom de är argentinare var middagen klar först kl 23, efterfesten tog slut 00.30 och vi gick hem från krogen 04.30. Ett mysterium för oss hur de orkar äta middag och vara vaken så sent.. Vi hade iallafall superroligt med gratis tequila och dans á la Latinamerika hela natten.

Igår var det dags att vinka hejdå till Tulum, vårt hostel och Maurice för att åka vidare till Campeche. Efter nio timmars resande först till Valladolid och bussbyte i Mérida kom vi fram till vårt hostel. Vi hade bokat sovsal trodde vi, men fick ett helt hus med två våningar, kök, vardagsrum, flera sovrum och en trädgård för oss själva. Kvinnan som äger huset lämnade nycklarna och sa att vi skulle ringa henne om det var något. Väldigt otippat, men trevligt med ett eget hus! Idag har vi strosat runt i staden och tittat på alla färgglada hus, vandrat på stadens mur som byggdes för hundratals år sen som skydd mot pirater, åkt "turisttåg" genom staden för att se diverse sevärdheter och suttit flera timmar på ett café och planerat kommande veckor. Imorgon åker vi vidare till Palenque och en helt ny region, Chiapas! Så spännande!

Likes

Comments

När vi var i Valladolid besökte vi ett "museum" som heter Casa de los Venados. Anledningen till varför jag skriver "museum" är för att det egentligen inte är ett museum, utan bostad till ett amerikanskt par som heter John och Dorianne. Deras hus är 18,000 kvadratmeter med flera rum, terasser, salar och innergårdar, ett helt fantastiskt hus som de har byggt upp från scratch. Det som gör John och Doriannes hem speciellt är att hela byggnaden är inspirerad av mexikansk folkkonst. Totalt finns över 3000 verk i hemmet, och de har ägnat mer än 35 år åt att samla. Detta gör att deras hem är världens största kollektion av mexikansk folkkonst, så de har beslutat att öppna upp hemmet för besökare under vissa tider varje dag. Vi gick på en guidad tur genom hemmet och fick träffa John som var jättetrevlig, och vi fick fota så mycket vi ville. Mitt favoritrum var Suite de Frida, var all konst var inspirerad av Frida Kahlo. Allt var sååå fint och häftigt att både jag och Lotta var helt tagna. Jag har så många bilder därifrån, men ingen bild gör huset rättvisa. Man måste besöka det själv för att uppleva det! Vi donerade 100 peso, cirka 50 kr, efter turen som gick till välgörenhet. Casa de los Venados var hittills största höjdpunkten för mig, och jag hade gärna spenderat mer än en timma där. Mexikansk folkkonst är verkligen speciell, häftig och intressant, även om man inte är så mycket för konst annars. Det gillar jag!

Likes

Comments

Dagarna här borta går i rasande takt och vi hinner knappt med själva. Igår blev en heldag på stranden här i Tulum, och idag besökte vi vår första cenote. Eftersom jag själv inte kan förklara vad en cenote är, så säger Wikipedia att "En cenote är ett slukhål som är karaktäristiskt för Mexiko. De skapas då kalkstensberggrund rasar samman och synliggör grundvattnet." Alltså, en slags vattenfylld grotta som är jättecool och som man kan bada i. Runt Tulum finns en hel drös av dem, och vi valde att cykla till en som heter Cenote Calavera, eller Temple of Doom som den också kallas.

Vattnet var kallt men friskt, och det var en massa små fiskar och fladdermöss i grottan. Det kändes verkligen som att vi hade hittat en oas mitt i djungeln! Det var både häftigt och lite läskigt, Lotta var modig och vågade hoppa ner i diverse små hål. Jag höll mig till stegen...

Efter Cenote Calavera cyklade vi tusen mil till stranden. Den ligger några kilometer från Tulum stad tyvärr, så man måste antingen cykla dit eller ta en taxi. Vi höll på att dö av värmeslag på vägen tillbaka, som tur är hade vi grundat bra med en massa guacamole och Cola!

Likes

Comments

Här kommer ett lååångt inlägg från Valladolid, var vi har varit de senaste fyra dagarna. Det har varit helt fullspäckade, väldigt hektiska dagar, och vi har hunnit bli helt kära i den här staden. Signifikant för Valladolid är alla färgglada hus som ni kan se på bilderna ovan. Första dagen vi kom ägnade vi åt att vandra runt i staden för lite sightseeing.

Dag två åkte vi till Chichen Itza, Lotta demonstrerar hur peppade vi var!

Här är den! Mycket pampig och trots att vi svettades kopiösa mängder ägnade vi en lång stund åt att fota bilder och tjata om hur coolt det är att faktiskt vara där.

Chichen Itza är mer än bara en ruin, och här ovan är ett smakprov på vad vi fick se. Efter två timmar var vi ense om att Chichen är välförtjänt titeln som ett av världens sju underverk.

När vi kom tillbaka till Valladolid hyrde vi cyklar för 5 kronor timmen och gav oss ut i staden för att se mer än vad man orkar till fots. Trafiken här är minst sagt lite loco, så av ren självbevarelsedrift fotade jag inte så många bilder längs vägen.

Dag tre bestämde vi oss för att åka till ett ställe som heter Rio Lagartos, var man kan se en rosa lagun och flamingos. Vi reste totalt sex timmar tur och retur med bussbyten och hela köret för att ta oss dit, och förväntningarna var skyhöga. Tyvärr blev det inte riktigt lika bra som vi hade tänkt oss. Vi for iväg jag och Lotta, ett mexikanskt gammalt par och en fransk kille vid namn Theophile, med båt ut längs floden.

Theophile spanar efter flamingos

Där borta i fjärran kan man nästan urskilja ett par flamingos. Med ögat kunde man se dem bättre, och vi spanade ett tag innan de flög iväg.

Sen kom vi till den rosa lagunen, var man brukar få bada i vattnet. Det fick inte vi göra eftersom det tydligen är förbjudet, och det var väktare som höll koll på oss. Varför inte det framgår på internet är ett mysterium, och både jag, Lotta och Theophile blev rätt besvikna. Vi fick titta på vattenpölen istället. Någon kilometer bort såg man hundratals flamingos, men det var alldeles för långt bort för att det skulle vara kul/värt sex timmars resa...

Men vi fick se några fåglar, en örn och en krokodil! Så helt synd om oss var det inte.

Dessutom fick vi lära känna Theophile som bor i Bordeaux men som hade varit i Kiruna förra vintern. Världen är liten!

Imorse besökte vi ett konstgalleri som enligt mig har varit det bästa hittills, men det kommer i nästa inlägg, för det är cirka tusen bilder därifrån. Nu har vi just kommit till nästa destination, Tulúm, som verkar vara världens bästa ställe. Allt gott!

Likes

Comments

Hej bloggen jag är tillbaka! Den här gången i Centralamerika och Mexiko. Efter förra resan kan jag konstatera att jag har dåliga förutsättningar att bli en ordentlig bloggare, då jag är alldeles för lat och oengagerad för att skriva tillräckligt många inlägg (resan till Hongkong uteblev och jag har också hunnit besöka Schweiz sen sist, men nåväl) och det verkar inte bli bättre den här gången heller. Sedan ett par dagar tillbaka befinner jag mig på Yucatánhalvön i Mexiko med Lotta. Här ska vi spendera ungefär sex veckor, och bilderna ovan är från det första riktiga stoppet som blev Isla Mujeres, en ö utanför Cancún. Resan hit till Mexiko gick smärtfritt och utan några större problem förutom trötthet, jetlag och flygplans-fettigt hår. På Arlanda såg vi Bryson Tiller och Kakan Hermansson (inte med varandra dock) och det tyckte vi var en bra start på resan. Sedan hamnade vi i Cancún på ett märkligt litet hostel med en märklig liten man till ägare, som gör den bästa salsan i Mexiko (enligt han själv). I Cancún gjorde vi inte så mycket förutom att sova, ha ont i halsen, klaga på värmen och inhandla nödvändiga prylar. De senaste dagarna har vi alltså varit på kvinnornas ö, och här har vi solat och badat på Playa Norte, ätit burritos, hyrt golfbil för att köra runt och utforska ön, tittat på fina små färgglada hus, fotat en del bilder och bara njutit av att äntligen vara här. Vi är så himla peppade på den här resan, som imorgon tar oss till nästa stopp och staden Valladolid!

Likes

Comments

Den här söta lilla tjejen visste precis hur hon skulle charma mig till att köpa kakor åt henne ❤️

Det har inte blivit så många blogginlägg från Malapascua av den enkla anledningen att vi inte har kunnat göra så mycket här. I förrgår började det regna på eftermiddagen, och igår spöregnade det hela dagen. Under gårkvällen och natten drog en storm in över ön, som jag galet nog lyckades sova igenom. Moa och Evelina har vaknat flera gånger livrädda, och varit helt säkra på att vi kommer dö. Träd har fallit, personer har skrikit utanför, det har låtit som att en tyfon gått över oss. Moa har även hunnit googla vad man gör för att överleva en storm och Evelina har funderat ut var vi kan söka skydd om huset blåser omkull. Imorse hade stormen dragit förbi, men den hade efterlämnat trasiga båtar längs hela stranden, fallna träd och skräp längs hela stranden. Lokalbefolkningen började rensa och repa båtarna direkt. Det kändes sorgligt att så många båtar blev förstörda, eftersom många livnär sig på fiske och att köra turister. Detta var ändå bara en storm, att människorna här lever med att varje år få flertalet tyfoner är nästan ofattbart. Hela helgen visar prognosen fint väder som tur är!

  • Asien

Likes

Comments