Vardag

Veckan rullar på som om jag vore bakis varenda dag. Sover förbi dagen, äter frukost till middag, lägger mig igen.. Jetlag kanske är ett mer passande ord? Anar att det handlar om det.

Somnat och vaknat bredvid Ems sista dagarna. Fastän sovplatsen innebär handmassage och klia ryggen i gengäld, har jag alltid somnat som bäst i den sängen. Planeringen inför den stora Dagen med stort d är klar, så nu återstår bara de sista detaljerna inför lördag. Oj, så laddad (!!!). Tror vi sett framemot denna fest enda sedan förra födelsedagen?

Morgnarna har känts tunga sedan vi landade på hemmaplan, så någon större motivation till att göra något annat än att dra sig i sängen har inte infunnit sig. Men på måndag blir det skillnad. Vare sig jag vill inse verkligheten eller inte tvingas jag göra det i alla fall. På jobbet stannar jag fram till maj, sedan bär det förhoppningsvis av söderut. För att orka med tills dess har jag lyckligtvis något att se framemot varje helg framöver, åtminstone här närmast. Fram till februari är det fester, brunch's och diverse bravader som håller en motiverad veckorna ut. Efter det lugnar det ner sig lägligt till att syster kommer upp och hälsar på. Inte för att planerna ser något annorlunda ut då, vi om någon vet hur man får till en lyckad utekväll följt av en lyxig brunch. Längtar att få ha henne närmre än hundra mil ifrån mig.

Likes

Comments

Resor

Drömmer mig tillbaka... Just dessa bilder är tagna på Poda, ön där vi firade jul. Bilderna talar gott för sig själva, ett riktigt paradis minst sagt. Verkligen en plats att återvända till. Lyckligtvis hade vi solen med oss hela dagen, vilket självklart höjer tillvaron något. På en ö som denna är det snarare ett krav för en lyckad vistelse. Att det var den bäst upplevda julaftonen i mitt liv är nog ingen större chock. Det var nog lika vitt som hemma, utbytt snö mot sand och cirka 60 graders skillnad bara. Idag tyvärr ett minne blått, bokstavligen. 

Likes

Comments

Inspiration, Resor

Alltid velat ta en roadtrip genom USA, en sådan där typisk avbock som önskas i livet. Hollywood, LA, San Fransisco, LV, California? Ett separat dröm resmål är självklart också New York, men liknande till Dubai känns det värt att lägga undan lite mer tid för en sådan stad. Inte något att bara åka igenom på några dagar så där. Fira nyåret på Times' square, en weekend, bruncha mellan shoppingen på dagarna, besöka nattlivet på kvällarna..

Bäst lämpliga innan resväskan står klar är väl att först fylla amerikanskt myndig, när de svenska arton åren inte räcker särskilt långt. Åldern 25 är tydligen ännu bättre har jag hört, särskilt vid roadtrip. Just för att du anses vara vuxen först då, och priserna som turist? med hyrbil?, blir betydligt dyrare när du fortfarande räknas som barn. Så det ökar dock ytterligare de år som återstår dit i så fall..

Båtluff mellan Greklands öar. Ios, Santorini, Lefkas, Mykonos, Thassos, Zakynthos, några av dem hade jag gärna gått i land på. Besökt Kreta två gånger i mitt liv. Ett typiskt familjeställe som passar för alla, perfekt för oss som vid båda tillfällen reste med släktens alla åldrar. Men jag vill se mer, bara behöva anpassa resan för mig, och eventuellt en likgiltig reskompis. Positiva med luffarresor är att de går att göra när som under året, i stort sätt beroende på var. Så länge det finns tid och pengar.

​"Maldiverna", ska jag döpa mitt nya sparkonto till. En långsiktig resa, men som jag drömt om länge. Innan Thailand stod klart tittade vi över resor hit. Ett dyrt resmål, men som jag absolut skulle kunna tänka mig är värt det. Någon gång, när man känner att man kan punga ut den där summan, förhoppningsvis om inte alltför länge. Vill passa på så länge öarna väl finns kvar. Rätt vad det är drunknar väl dess bungalows under världens alla miljöproblem.

Likes

Comments

Tankar/Känslor, Vardag

Emellan upprepade samtal om resan har jag klämt in en och annan säsong av SKAM. Otroligt vilken serie, föll pladask efter första avsnittet på Arlanda i torsdags. Lyckats nästlat mig fast ordentligt, det trodde jag aldrig. Nästan på samma nivå som Grey's. Inte riktigt, men jäkligt nära.

Frånvaron i skrift är beviset på att jag bara levt i min egen bubbla sen vi kom hem. Jag har följt förra inläggets sista mening till fullo, kramats absolut hela helgen med livets alla nära och kära. En väns avskedsfest till förfest under fredagen tog oss ut till krogen och på en timma hade jag omfamnat fler än väntat. Överraskades mitt i baren av mina två komponenter till trion och stod i tårar när klockan slagit över midnatt. Längesen jag varit så överrumplad, älskade vänner!! Lyckotårarna tycktes aldrig sluta spruta och än mindre när Emma sjöngs hurra x4 efter midnatt. Kramade om pappa och föll sen i säng med G. Leendet satt kvar in i den sista tanken den kvällen. Rättare sagt hela helgen. Hunnit välkomnas av halva släkten hos mamma. Efter en efterlängtad svamprisotto fortsattes en hel kväll med mys hos familjen, Mickis inkluderad. Älskar vårt egna språk, hur hon alltid borrar in sig och morrar så där ylande glatt. Det är vår grej.

Relaterar till den tomhet människor beskriver när de kommer hem efter en längre resa. Vägrar inse verkligheten lite. Vill iväg igen. Har lite smått panikkänslor, men det får vara okej för en stund. Det är förståeligt. Tänker och känner mer än aldrig förr. Börjat spåna på idéer inför sommaren och delar upp livet på en lista över det kommande året. Går igång på all tid jag har framför mig. Varför inte? Hela livet står oplanerat, bara att bestämma vad man vill lägga all tid på. Eller åtminstone en del av tiden. Panikkänslorna börjar lägga pusslet på plats och en önskan jag länge suktat efter börjar ta fart på riktigt. Trodde inte det skulle gå upp för mig så här snabbt, men ju mer jag tänker på det desto snabbare vill jag att allting ska stå klart. Om allting går vägen flyttar jag i maj. Hur pepp jag är på det går inte ens att beskriva.

Likes

Comments

Resor

Sista dagen i paradiset. Jobbigt farväl av tjejerna.

Som på begäran fick vi två underbara sista dagar i paradiset. Vädret har varit med oss båda dagar, men däremot inte så pass att turbåtarna kunde ta oss ut till någon ö. Synd när det var våra sista dagar, men hellre att vara på den säkra sidan än att riskera vågorna som fortfarande härjar sedan stormen. Aldrig varit så höga vågor som nu, inte på hela resan. I meterhöga vågor har vi legat och guppat båda dagarna, många av skratten blev av bara av det. Imorgon bär det av till Sverige igen. Vi blir upphämtade tidigt imorgon bitti, så tidigt som om mindre än tre timmar måste vi gå upp. Känner en ökande nervositet i kroppen inför färden till Samui's flygplats, men förhoppningsvis flyter det på. Kanske bokstavligen om det fortfarande är oväder, men vi är förberedda på det mesta efter denna resa. Vi tar det som det kommer, det har funkat hittills.
Längtar verkligen efter att få komma hem nu. Faktiskt otroligt laddad inför flygresan. Eller rättare sagt i plural, flygresorna. Fastän det på många sätt är drygt att resa i mer än ett dygn är det mysigt på något sätt. För varje stopp, varje incheckning, varje mil planet tar sig fram i luften är vi ett steg närmare hem. Spänningen stiger för varje minut som passerar. Ett steg närmare frisk luft, ett steg närmare alla nära och kära, mina tjejer som jag saknat så, för att inte nämna familjen och G. Ett steg närmare Luleå. Hur mycket jag än ogillar med denna stad älskar jag känslan av att komma hem. Åh, vad jag ska kramas i helgen. Längtar så jag spricker!!

Likes

Comments

Resor

Strax efter 9 knatade fyra zombies ut på gatan för frukost. En ytterst icke kinkig- människa när det gäller mat som jag, var en av de som hellre åt av hotellfrukosten. Känns som en onödig utgift när frukt, varm choklad, scrambled eggs och två toasts, funkar minst lika bra som något annat efter gatan.
Än var molnen bara moln, så med ett fortsatt uppehåll gick vi mot taxibåtarna. Där velade vi fram och tillbaka om vi skulle våga oss ut till de mörkare molnen och öarna ute på havet eller överväga något annat. Det tog säkert en halvtimma innan vi bestämde oss och då hann regndropparna börja kännas i luften. Den där taxin till Krabi town som vi kom fram till kändes ytterst onödig i efterhand. Försöket att hitta ett spa gick dåligt och vi tog oss tillbaka till Ao Nang inom en timma. Trodde det skulle vara betydligt mer liv i ​stan även om det var söndag och regn. Det enda spa tipset vi fick skulle dessutom varit dyrare än hemma, så det blev en diss. Väl tillbaka på favorit gatorna var klockan kring lunch så vi svängde förbi och värmde upp oss på ett café. En svampsoppa, en varm choklad och två små banan muffins senare var jag härligt mätt i magen. Efter den lilla stunden hade vi i stort sätt glömt bort tanken om spa och regnet lockade ingen längre promenad för att hitta ett. Inte helt otippat landade vi på vårt favoritställe för en hederlig oljemassage innan vi tog en taxi tillbaka till hotellet.

Nyduschade sitter vi nu med lite torkad mango och choklad i sängen. Det är verkligen något jag blivit kär i under resan, mangon är otrolig här. Tipsades om den torkade mangon som finns hemma för några månader sedan, men till skillnad från den hemma är den thailändska mycket färskare bevarad i påsen. Har nog suttit med samma snacks i handen varje kväll, haha. Funderar starkt på att köpa med några påsar hem, är verkligen såld.
Nu rullade precis introt av andra Hungergames igång, och efter det vankas middag. Regnet hörs inte längre utanför, och förhoppningsvis aldrig mer denna resa. De sägs att det ska klarna upp imorgon, men hoppet är så gott som bortblåst nu för tiden. Det lilla som finns kvar räcker troligtvis för de två sista dagarna, håll tummarna för oss!
Längtan hem bara ökar medan tiden här minskar. Snart syns vi alla kära <3

Likes

Comments

Inspiration, Tankar/Känslor

En längtan som förhoppningsvis inte står alltför långt bort. Ser så mycket framemot att få flytta hemifrån! Bara det att få "bli vuxen" på riktigt och börja bygga sitt egna liv, inreda sitt eget hem, gå på ytor som är dina hemmaytor. Få skapa ditt eget hem.

Inte för att det egentligen är någon skillnad just nu. Sedan mamma bytte stad och jag flyttade in hos pappa igen, sköter jag mestadels mitt och han sitt. Mycket av tiden spenderas numera också med G, och när inte arbetstiderna tajmas blir ofta kvälls- och morgontimmar de vi har och vill ta vara på tillsammans. Oftast hos honom, delvis för ett bekvämare rum, men även att det är i stan och mitt emellan bådas jobb. Alltid bekvämare att ha nära till jobbet. Om vi är hos oss sker det ofta av en tillfällighet då vi kan vara själv, när pappa jobbar sent eller när vi har sovmorgon båda två. Men jag vill inte bara ha ett rum längre, eller en tillfällighet när någon är bortrest. Jag vill ha en egen planlösning, flera rum, ett och samma hem.

Som matälskare och matlagare överhuvudtaget, längtar jag verkligen efter att få inreda ett eget kök. Med smarta skåp, lådor, bra verktyg, fylla kylen med ens egna önskade råvaror (och skafferiet med massa gott)!!

Det känns å ena sidan som att jag redan brutit mig lös, särskilt när den enda anledningen till att jag kommit hem numera är för att packa om eller äta de måltider jag inte ätit på jobbet. Å andra sidan känner jag mig redo att flytta, men inte för allt vad det kräver. Först och främst med ekonomi, och att man helst bör ja en stabil sådan. Jag känner mig inte alls redo att ta en fast tjänst någonstans. Jag vet än så länge att jag vill plugga, men inte vad, och att jag vill jobba, men inte med vad. Jag vill upptäcka världen, resa, vik'a, testa på nytt, skaffa mer erfarenhet. Är det helt omöjligt att skaffa egen lägenhet då? Kanske det. Om inte annat låter det väl riktigt opraktiskt utifrån mina mål på sidan om, haha. Jag känner inte att jag gjort allting än, så självklart vill jag fortfarande ha friheten till att kunna göra det. Det innebär inte bara nya rättigheter med att skaffa eget, utan även skyldigheter. Jag är en sådan som gillar framförhållning och planering minst lika mycket som spontanitet. Om jag vill ta en sista minuten, byta jobb eller på något sätt byta min vardag när den blir långtråkig, vill jag kunna göra det! Utan att det ska bli några större konsekvenser.

Något jag alltid gillat, men nog aldrig haft, är snedtak i sovrummet. Minns som liten att jag tyckte det var så mysigt hos vänner som hade sängen mot den vägg där taket var som lägst. Det blev som en liten koja. Något jag också föredrar, och verkligen tipsar till er som inte provat, är att ha sängen direkt på golvet! Strunta i sängbenen och lägg till några extra kuddar, det gör det genast så mycket mysigare. Snedtak och sängen på golvet blir som ett litet kryp' in, skulle ju vara rena drömmen. Skulle väl dock aldrig vilja gå upp därifrån..

Även om jag inte känner mig riktigt redo för flytt än känner jag mig otroligt peppad inför att så småningom komma dit. Allting jag vill göra på vägen får mig så motiverad, vill göra allt nu på en gång! Men det får ta den tid det vill, det måste det få göra. Hellre sakta och rätt än fort och fel. Men... längta får man!!

Likes

Comments

Resor

Från gårdagen.

Regn, regn och åter sol? Imorse drog vi upp gardinen för att se att det regnade, precis som igår morse. Inget vi är ovan med utifrån tidigare vecka, men hur van vi än är hade vi ändå hoppats på något bättre. Utan någon särskild anledning att gå upp ur sängen igår drog vi oss kvar till 9 tiden, då vi kunde tajma vädrets uppehåll för att äta frukost. Ungefär två timmar senare klev vi ut på gatan igen, oljiga och möra efter en massage. Himlen hade spruckit upp och de moln som var kvar lyckades solen skina igenom. En destination nära intill och med bra utbud var önskan, vilket ledde till en favorit i repris på Phra Nang beach. Sååå skönt att äntligen få se blå himmel och sol <3

Medan vi fixade oss på kvällen ekade högtalaren ut peppande musik i vår lilla lägenhet. Bläddrade igenom artiklar och hade högläsning om de katastrofdrabbade områdena på den östra sidan. Skänkte en tanke till de som till och med förlorat livet. Mellan ögonskugga och puder sippade vi på varsin cider i förberedelse för en utekväll. Precis när vi kliver ut på dörrmattan verkar regnet kommit till oss. Det hade vi å andra sidan full koll på, när samma prognoser över helgen var detsamma i hela nedre Thailand. Tacksamma för att vi fått ett soligt uppehåll under dagen, kände vi ingen större förlust att ställa in kvällens bravader. Middagen åts extra länge och sedan tog vi oss tillbaka till hotellet.

Regn regn och åter regn. Verkade inte vara ensam om att vara trött imorse så det blev en längre sovmorgon. Hungern tvingar nog ut oss på en stund, lite mat i magen låter bra. Lutar mot en shoppingrunda efter det. Ha en bra dag, xx

Likes

Comments

Tankar/Känslor

En regnig midsommar firades i reunion med de som på en vecka gick från klasskompisar till bara kompisar. Grillade i regnet. Badade till kvällssolen. Cyklade samma sträcka varje dag och jobbade mest hela tiden. Längtade efter ledighet och festival som skulle komma i Augusti.

Festivalade på Östermalm i söder. Blev så frustrerad över G's lokalsinne att vi hett inne i diskussionen fick en tillsägelse av en vakt. Lärde känna nya vänner i publikhavet medan jag tappade bort gamla.
Kom hem till norr igen och tömde baren med halva staden på Färjan. Grät en stund för att tjejtrion kom att bli en duo för några månader.

En ny vardag förlängdes. September månad innebar inga första prov i skolan utan ett fortsatt vikariat på jobbet. En av dagarna förgylldes med firande av en hemkommen vän. Skrattade oss genom vinglasen och jag kände mig verkligen lyckligt lottad över de fina vänner som gymnasiet gett mig.

Stod mellan två jobb och fann ett ypperligt tillfälle att spendera en vecka i Stockholm. Några välbehövliga dagar hos systrami innan jag flyttade ut till Söder över helgen. Nätterna sovs på samma yta som tre underbara vänner. Stötte på nya ansikten, lärde känna gamla bättre. Dansade, umgicks, åt god mat. Bröt ett löfte när jag såg en marinblå päls i skyltfönstret. Velade fram och tillbaka om jag skulle boka resan överhuvudtaget. I efterhand förstår jag inte hur. En av livets bättre investeringar, både resa och jacka.

Extraknäckade på två nya jobb, var av ett innebar att jag var less på allting som hade med julen att göra innan högtiden ens fått äga rum. Det i sig gjorde ingenting vidare när jag i mitten av December bar mig iväg mot varmare breddgrader. Uppfyllde drömmarnas resa med en vän som jag känt mer än halva livet.

2016, året som gick från botten upp till toppen. Ett minnesvärt år, mitt bäst upplevda hittills.

Likes

Comments