Här har det ekat tomt några dagar då vi har befunnit oss i Oslo och njutit av de sista dagarna på semestern. Jag är väldigt avundsjuk på Norge eller framför allt Oslo. En stad som har enorma möjligheter för grym träning. Vi besökte Holmenkollen i lördags och sprang trappintervaller, jag avslutade även med grym benstyrka. Det skakade fint sedan ska ni veta. Älskar som jag samtidigt hatar sådan träning, det gör ju så ont under tiden MEN det är fantastiskt skönt efteråt. 


Idag var det back to work! Min första dag på nya jobbet - det kändes kanon och jag tror att det kommer och bli toppen. Ikväll var tanken att köra bodypump men det är strålande väder ute så jag föreslog löptur med kvällsbad för sambon. Han nappade direkt! Nu ska vi bara borra upp ett väggfäste och sedan snörar vi på oss löparskorna :D Veckans träningsplan kommer senare ikväll. 

Likes

Comments

God morgon!

Det första min sambo gjorde när jag berättade att jag hade anmält honom och mig till Öppet spår var att googla - "kan man klara Vasaloppet utan att träna"? Google gav svaret ja och min sambo lutade sig lugnt tillbaka i soffan med ett nöjt leende på läpparna. Jag tror också man kan ta sig genom ett Vasalopp utan att träna men frågan är hur bra det är för kroppen och hur reaktionen efter loppet kommer att bli. Jag förstår ju redan nu att kroppen kommer vara både stel och seg efter ett sådant lopp men förutsättningarna för en god och snabb återhämtning är större när man har goda förberedelser i bagaget. Klart min sambo inte ska ställa sig på skidor utan ett staktag i bagaget men jag tror heller inte han är lika peppad som jag när det kommer till att förbereda sig.


Jag har tränat hela mitt liv. Okej, jag hade ett bakslag 2011 då jag i stort sett inte tränade ett enda pass på ett år utan istället spenderade kvällar på krogen eller hemma i soffan med en påse chips eller pizza. Ingen bra tid i mitt liv med andra ord. Bortsett från mitt bakslag har jag alltid varit igång. Som liten var det fotboll, innebandy och orientering som dominerade. Innebandy är den sport som följt mig längst och det var i vintras som jag fick lägga klubban på hyllan då mitt knä sa ifrån.


Jag är en person som varierar min träning otroligt mycket. Något som alltid finns med mig är löpning. Löpning har jag alltid gillat. Det är terapi för mig och den stunden där ingen annan kan nå mig. Det är stunden då jag löser alla mina problem, rensar hjärnan eller bara andas och är. Annars är det mycket gruppass på gym just nu. Jag gillar högintensiva pass där man kör tills man i stort sett spyr. Jag gillar även att köra dessa pass på egen hand där jag själv står för upplägget. Jag försöker träna minst fem pass i veckan, just nu under sommarlovet (arbetar som lärare) kan jag vissa dagar köra två pass. I vissa perioder snittar jag 8-10 pass i veckan. Jobbet drar igång nu på måndag och i helgen ska jag planera upp kommande veckas träning. Jag kommer planera en vecka i taget nu i början för att hitta en rolig och god balans i träningen. Hoppas även kunna få med min sambo på några av passen ;).

Likes

Comments

Vasaloppet 2017

Tänk va! Det är "bara" 200 dagar kvar till Vasaloppet 2017. För att klargöra så är det Öppet spår som gäller för mig och mina kompanjoner. I våras låg jag rastlös hemma på soffan i Malmö när det plingade till i telefonen, en kompis skickade snap på sin anmälan till Öppet spår. Jag fick feeling direkt och kände att det är nu eller aldrig. Vi har länge pratat om att göra en svensk klassiker - och nu är det ta mig tusan dags!


Mina förutsättningar då? Jag har inte åkt skidor sedan barnsben då mamma tvingade ut mig och lillebror i spåret. Min storebror gick alltid självmant medan vi andra två krävde en spark i baken. Det jag minns av våra turer är sura miner, kiss i byxan, kyla, snor, stav i rumpan, hetsen om att komma först och en himla massa skratt. Min relation till längdskidor i vuxen ålder är baserat på två pass, båda dessa uppe i Idre Fjäll. Första passet på egen hand: lugn, ro, dålig valla men ett jävlar anamma - det var skönt att komma hem efter 7km. Andra passet var med lillebror Anton och hans kompis Adam: 7km i dåliga förhållanden där det stundtals saknades spår, ville typ dö vid varje staktag. Var skönt att komma hem efter det passet också.


Som ni förstår har jag alltså inte de bästa förutsättningarna MEN jag har en tanke i huvudet om att jag tror att jag kan fixa de slitsamma 90km som står framför mig på ett helt okej sätt. Två starka egenskaper som jag bär med mig är: 1. Jag har ett enormt psyke! 2. Jag har lätt för att lära (speciellt när det kommer till sport). Nu är det alltså 200 dagar kvar tills jag tillsammans med ett helt gäng ska stå redo på startlinjen kittad från topp till tå. Jag ska bara köpa de där skidorna först och träna teknik och träna långpass och träna lite till.


Du är mer än välkommen att följa med mig på min resa!

Fyra tappra Vasaloppsåkare !?

Likes

Comments