hej

detta inlägg kommer att handla om en av mina egenskaper. det är en egenskap som får mig att ligga snäppet bakom när jag hamnar i nya sociala umgängen. jag har inte riktigt koll på vad det är, men jag har en känsla på att det är blyghet. visst blir man förstådd om man inte pratar så mycket första gången man möts, men det är inte riktigt det problemet jag har.

att vara höjdrädd men ändå utsätta sig i höga höjder kan jämföras med det jag gör ibland.. det händer att jag försöker slita mig loss från den där blygsamhets-bubblan och försöka samtala, i hopp om att den där egenskapen försvinner, men det är då saker händer.. alltså med saker menar jag att jag fuckar upp (ursäkta mitt val av ord). just därför kallar min vän mig för socialt efterbliven.

att snacka då jag egentligen inte vill har sina för- och nackdelar.. en fördel är att jag har något roligt minne av det hela. en nackdel är att minnet är då jag gör bort mig.. haha.

en favorit är då jag kliver på bussen på morgonen, på väg till skolan. det var gott om platser, men bara på säten som andra satt bredvid (typiskt). jag råkar kolla upp och får ögonkontakt med en tjej från grundskolan. hon ler och sätter väskan på knäna, ger plats åt mig. i ett sånt här läge kan man inte bara gå förbi, det fattar till och med jag.. lägg märke till att detta var ingen vanlig tjej, utan jag hade gillat henne sedan mellanstadiet. jag satte mig bredvid henne och hon börjar med att säga
- heej, det var länge sen!
nu är det spel i huvudet. vadå länge sen? jag har inte haft ett riktigt samtal med henne förut, vet hon ens vem jag är? hon måste mena att det var länge sen vi såg varandra, eller något sånt.
- ehh, ja det var det, svarar jag. kom igen, jag klarar det här utan göra bort mig!
hon fortsätter med den fråga man lär sig först i engelskan, en fråga som jag alltid ifrågasatt,
- hur mår du?
- allt bra, själv då?
- jag mår inte så bra.. mitt pojkvän gjorde slut igår.. vänta va!? what the fuck, får man ens säga så?? och vad nu? ska jag krama henne? nej det går inte, vi sitter i en buss.. jag måste säga något. men vad!? jag kan inte det här..
för att inte vara tyst och låtsas som att jag inte hörde henne så klämde jag fram
- ah, jag beklagar sorgen..
det blev tyst. jag märkte direkt att något hade gått snett och fick min hjärna att komma på något nytt dumt. det var nämligen så att, på den tiden missbrukade jag fisherman's friend pastiller och jag hade alltid ett paket i fickan.
- vill du ha? frågade jag med en halspastill på handflatan.
- uhh, nej tack.. såklart hon inte vill ha en saltlakrits tablett halv åtta på morgonen, bra jobbat! och nu måste jag själv äta en sån..
efter svaret var det bara tystnad, hela vägen till skolan. tystnaden fick mig att ta åt mig allt som just hänt, och jag kom fram till att det var nog bland det olämpligaste jag kunde göra..

åhh, jag vill skratta men ändå inte.. är det detta man nu för tiden kallar för cringe?

godnatt

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

hej

tiden går som sagt framåt i rask fart i våren. och det får jag hålla med om! jag har mixade känslor om det, med tanke på att jag har gått mer än min halva gymnasietid och det känns att det går för fort. men ändå är det gött att bli klar med saker..

hur som helst så är det dags för ännu en klassfest (som du kanske anade om du var uppmärksam mot titeln) och jag vet inte om jag ska delta.. om någon frågade mig om jag var pigg på en andra klassfest i höstas, skulle jag självklart säga nej. men nu när jag tycker det inte är lika allvarligt känns det nästan som det är en slags plikt att vara med, man är ju efter allt en del av klassen (eller?). till min fördel har jag något att skylla på om jag inte kommer; jag ska nämligen på teater, trevligt.

den högra sidan av titeln handlar uppenbarligen om långt hår. mitt hår har blivit långt och igår var det den andra gången en man trodde jag var en tjej. sådana situationer blir lite lustiga, haha. egentligen tycker jag inte det är något problem, snarare roligt. det jag ville prata om var att långt hår medför fler möjligheter till olika frisyrer. förutom då jag är hemma eller på idrottslektioner då jag har tofs, har jag mittbena (eller vad det kallas). det är tråkiga val, tycker jag. mitt verkliga problem, som jag funderat på länge, är hur jag vill ha det i själva verket.

godnatt

Likes

Comments

hej

nu är livet jobbigt.. i torsdags fick jag reda på att det inte blir någon musik i trean pga bara sju pers valde ämnet..

istället får jag gå bild och form (om inte det är tillräckligt med folk där heller så vet jag inte vad som händer). jag är kass på att rita/måla och jag har brist på fantasi, men det är lite därför jag valde det som andraval (fast mest för att det är ett flummigt ämne).

godnatt

Likes

Comments

hej

grejen med denna bloggen är som sagt till för att jag ska kunna följa mitt förflutna, men jag får ändå hålla med om att jag är en anonym attention-whore (ursäkta mitt uttryck).

tiden går fort.. hur många gånger hör man inte det? haha. iallafall varje lärare inför vårterminen.. och det håller jag med om. det känns som att jag började med bloggen för ett halvår sedan, kanske för att jag sällan skriver i den, men för ett år och tre dagar sedan skapade jag detta nonsens.

att se tillbaka på ens förflutna kan jag nästan klassa som självplågeri. varje gång undrar jag vad i hela friden tänkte jag på, om jag gjorde det.. så pinsamt och så mycket man ångrar. men det är sånt som är kul (nja, inte direkt kul men på något sätt är det ett nöje), tycker jag. eller i varje fall då det bara är jag som vet om det, heh.. för en stund sedan läste jag igenom mina äldre inlägg, och ouch.. det jag minst tycker om är nog klassfest! :D för att jag skriver om det som om någon brydde sig. men å andra sidan så var det gött att få skriva om det, för nu är alla förlåtna.

låt oss säga att detta inlägget var någon slags ettårsjubileum, så är det gjort. woho!

by the way, det blev matte 5, matte spec., och musik! no regrets

godnatt

Likes

Comments

hej

jag har på senare tid grubblat över vad och var jag ska plugga efter jag är klar med gymnasiet. för det första tycker jag att det är jobbigt att tänka på det jämt, så det är bättre att få det gjort.. och för det andra så vill jag absolut inte ha engelska 7 i trean, så istället för att maxa meritpoängen så ska jag kanske välja musik (om man ens kan välja det) eller något annat diskoämne som individuellt val i trean. jag vill helst inte minnas gymnasiet som en period i livet då jag slet, istället vill jag glida genom allt. liksom att precis ligga vid gränsen, som när man räknar med gränsvärden.

hursomhelst, jag är nu 99% säker på att jag ska söka in till kandidatprogrammet i matematik i uppsalas universitet. detta innebär förstås att jag inte kommer bo hemma, najs (i guess?).

nu när jag är rätt så övertygad om vad och var jag ska plugga, så återstår den frågan som konstant funnits i mitt huvud den senaste tiden; ska jag ha engelska 7 eller rent ut sagt skita i det!?!?!?!?? -ta engelska 7 för att säkra plats i uppsala. -ta ett diskoämne för att det är najs och ingen människa förtjänar att ha engelska 7. ...panik

godnatt

Likes

Comments

​hej, ett tag sedan. 

för det första vill jag säga att bakgrundsbilden har något med matte att göra, så spamma inte massa frågor om det..

nu, vidare till the main subject. ​kanske är det allt du behöver veta​, nja, tycker du inte att låter den titeln är lite bekant? det hoppas jag, för det är en kick ass bra bok.. jag läste precis ut den och jag tycker att slutet var... var lite känslo... samt...? en rekommenderade boken, och jag låna den direkt dagen efter (lite på grund av småpaniken jag hade för att vi ska läsa ut en bok över lovet och göra en recension utav den..), ingenting jag ångrar!

budskapet med detta är att jag rekommenderar boken och så vill jag att ni som läst den inte ska spoila slutet..

godnatt

Likes

Comments

hej

jag kände mig för att skriva något i bloggen, men kom inte riktigt på något.. men efter en stund av stirrande på taket och lyssnande på wings kom jag på något jag kunde dela med mig..

det jag tänkte dela med mig är x. då x är vad titeln heter. x kan även bli kallad för a six-word novel, har jag läst på wikipedia. efter någon svartvit bild med de sex orden står det oftast att ernest hemingway har gjort den. jag är inte riktigt säker på det, eftersom jag bland annat hört det från internet..

x lyder så här:

"For sale: baby shoes, never worn"

deep, va?

aja godnatt

Likes

Comments

¡​hola! 

som man kan gissa sig fram genom titeln, så har detta inlägget antagligen någonting med bridge att göra. igår var det faktiskt första gången jag spelade bridge! när jag kom till klubben så var det ett varmt välkomnande, vilket är rätt schysst. det var skoj att spela, men jag får erkänna att jag hade svårt med alla lurigheter som hjärnan fick arbeta med. delvis berodde det kanske på att jag spelade ett tre timmars långt schackparti innan, fast i största del så berodde det på all information om spelregler osv.. 

för er alla som inte vet vad bridge är, så är det ett kortspel. korten delas ut till fyra personer, två mot två, så alla får lika många kort var (13). jag tänker inte gå in på reglerna för jag är själv inte riktigt säker på dem, haha.. men i vilket fall så ska man försöka ha reda på vilka kort som har spelats och vilka kort som motståndarna har och inte har. 

jag tycker fortfarande att det verkar vara omöjligt att kunna ha koll på flera kort i huvudet, men jag är rätt så övertygad om att det också är en vanesak. 

godnatt, mina fans

Likes

Comments

hej!

en stor höjdpunkt år 2016 var matematiktävlingen. för er som inte har någon susning om vad matematiktävlingen är, så är det en tävling inom matematik. haha.. på fem timmar ska man besvara sex frågor.

när jag gick ur provsalen så tyckte jag att det gick väldigt bra, eller i varje fall bättre än vad jag trodde det skulle gå. jag trodde i varje fall att jag skulle komma i top tio, men redan dagen efter så försvann det hoppet. sadface.

det visade sig också att jag inte var med i top tio i skolan, och det berodde kanske dels på att den som kom på den tionde platsen fick tretton poäng (vilket är ganska mycket med tanke på att förra årets tia fick tio poäng, om jag minns rätt..). eller så berodde det helt på att jag inte svarade på geometriuppgifterna (det var två stycken av dem) och läste fel på den första (lättaste) frågan..

trots allt så är jag fortfarande nöjd över att jag gjorde provet och över min insats. provet visade tydligt hur mycket jag kan förbättra min geometrilösningsförmåga och att jag är vääldigt slarvig med att läsa och tolka uppgifter. dessutom så tycker jag att det är fräckt att komma bra till nästa år med tanke på att jag inte ens var med i top tio.

jag vill också passa på att gratulera min klasskamrat, som kom trea. en väldigt (ofattbar) begåvad kille!

godnatt

Likes

Comments

​Hej. nu är jag här igen, till denna blogg..

ämnet idag är om hur glömsk jag är.. det är faktiskt så, att på senare tid har jag ​märkt​, bara ​märkt​ att jag glömmer saker, rätt så lätt, och rätt så ofta. jag är säker på att alla kan känna igen sig vid en sån känsla, när man märker någonting om sig själv och inser hur korkad man har varit. ett ofta fungerande exempel är när man råkar glida in på sin facebook för x många år sedan. eller när andra gräver i ens "tidslinje" och gillar och kommenterar.. xd

det jag har märkt är som sagt att jag är glömsk, och nej, jag menar inte att jag glömmer saker som att påminna någon eller tider (visst jag glömmer det, men inte lika ofta statistiskt sett). det jag glömmer är på en helt annan nivå.

till att börja med så går jag genom dörren till mitt rum cirka 7 gånger (ut och in räknas då som två). först ut till badrummet, sen tillbaka och klär på mig, ut till frukost, in igen för att ta på mig klocka och glasögon samt väskan och sedan ut på väg mot busshållplatsen. som du kanske märkt, så räknade jag bara upp fem scenarion jag går igenom dörren.. de två sista är då jag går in för jag antingen glömt klockan, glasögonen (oftast glasögonen) eller väskan (levande bevis på att killar inte kan ha koll på mer än två saker samtidigt) och sedan ut. detta händer verkligen tre av fyra gånger.. på tisdagar går jag upp och ner för trappan en extra gång för gympapåsen.

fun fact: en gång glömde jag fullständigt mina glasögon och märkte det inte förrän någon i skolan frågade varför jag inte hade på mig dem (inte så att jag ser bra utan dem direkt..).

det mest underliga med det här är, att jag aldrig lär mig. fast, på något vis har jag nog lärt mig någonting, eller åtminstone fått en (o)vana. istället för att ta ​inte​ glömma, så har jag fått som vana att alltid gå in i mitt rum igen, även när jag har fått med mig allt, vilket sinkar tid då jag tänker på vad jag (inte) glömt.

antagligen så är detta rätt så vanligt osv, men grejen är att jag inte har märkt det förr, alltså, funderat en stund och verkligen insett, att jag är näst intill senil.

godnatt.

Likes

Comments