Jag sitter här i Spanien och funderar på hur det är möjligt att vissa personer ska få ha så mkt bakslag..

Fick ett samtal av en av otropederna från operations avdelningen nu på morgonen..

Dom kom med tråkiga nyheter..

Jag kände att hela världen bara rasade samman.

Jag kände hur mina ögon fylldes med tårar jag ville inte höra.. ville inte veta..

Men hör ändå den där kärringen säga att de måate skjuta upp min operation.

Jag hör mig själv säga

" glöm det! Det ska vi bli två om"

Fråga mig inte vart jag fick den styrkan ifrån..

Kärringen blir helt tyst och säger sedan

" du får nog prata med läkaren själv tror det blir bäst så"

Och så lade hon på.

Jag vet att många säger att jag borde ge upp och bara acceptera mitt läge.

Och att jag ändå aldrig kommer nå mina mål/drömmar.


Men det är inte första gången jag fått höra det.

Jag minns så väl en gång för många många årsen år 2004 var det.

Jag skulle få starta ridskolans A- ponny i 2 hopp klasser.

Men då jag var den enda som hade A -ponny så solg dommaren ihop A - ponny klassen med B-ponny klassen

(Alltså en storlek större ponny skulle jag få tävla emot).

Här var det väldigt många som sa åt mig att backa ur tävlingen eftersom jag ändå aldrig skulle ha en chans mot dom andra.

Men jag visste vad Ponnyn Lucas kunde så jag bestämde mig.

Jag hoppade fram och efter en liten stund hör jag i högtalarna.

" vi välkommar dagens första ekipage Annika Pettersson och hästen Prins Lucas.

Annika tävlar för Surahammars ryttarförening.

Annika varsogod och rid"

Jag såg att flaggen gick upp och hur lucas sög tag i bettet och så bar det i väg i full fart!.

Jag minns så väl att jag räknadr alla hinder ett efter ett.

Mot sista hindret i grund om gången så höll jag andan och blundade.

Vi hade klarat det så var det bara omhoppningen kvar

(Tids hoppning)

Så jag ökade farten på den lilla ponnyn.

Han ökade gärna lite extra.

Här gav jag allt!

Jag skulle bara vinna!.

Och så i mål med 0 fel och tiden 24.04 sekunder.

Jag hoppade av Lucas och min häst skötare tog och gick med honom medans jag kollade på de andra ekipagen.

När det bara var 2 ryttare kvar och jag låg fortfarande i ledning med den bästa tiden så sa min mamma åt mig att " om någon river ett hinder så får du absolut INTE ropa ja eller något"

Näst sista ryttaren rev sista hindret och jag stod på stället och bara hoppade som en slags indian dans. MEN jag skrek inte ut min lycka.

Sen till sista ryttaren.

Det kändes som världens längsta ritt och jäklar vad spänd jag var.

Men så var den sista ryttaren i mål.

Och så hör jag ur högtalarna

"0 fel med tiden 24.08 sekunder"

Jag blev först jätte ledsen.

Jag trodde den sista rytten hade slagit min tid.

Men så hör jag ur högtalarna.

" Vi vill då ha in klassens vinnare på banan för prisutdelning och ärevarv

Och segrade gjorde Annika och Lucas"

Jag bara skrek och tårarna rann ner för mina kinder.

Och in på banan kom jag trvandes med den minsta ponnyn på hela tävlings platsen och hade slagit alla B-ponnys.

Jag minns så väl hur glad och stolt jag var när dom höngde den gul./blå rosetten på lucas träns och hur mysiken startade med låten "simply the best"

Jag grät lycko tårar när jag satta fart på lucas för ärevarvet.

När jag hade galopperat ett varv så hör jag dommarem säga

" Ett varv till Annika ett varv till.

Här har vi segraren ANNIKA PETTERSSON PÅ PONNYN PRINS LUCAS"

Travade sedan ut från banan och kramade om min älskade lucas.

Några timmar senare så var det dags igen att hoppa nästa klass.

I denna klass så slog sista ryttaren mig med 2 hundra delar.

Så jag fick en andra placering andra klassen.

Men då fick jag tyst på alla som inte trodde på mig.

En första placering och en andra placering på samma dag.

Med en liten A-ponny mot B-ponnys.

Ett annat exempel är att jag sa alltid att en av mina drömmar var att vara med på SIHS (sweden international horse show)

Men samma sak var det där.

" det kommer du aldrig klara."


Men jag var med!.

Jag gjorde det jag var med på friends arena!!


Så ni alla som fortfarande tror att jag kommer ge upp och sluta kämpa för att nå mina mål?

Ät upp det!!

Jag kommet inte att ge mig.

En dag ska jag vara ute på banonrna igen och då får de andra akta sig!.

Så nu ska jag fortsätta att njuta av Spanien i 2 dagar till sen är det hem till Sverige igen.

Och då ska jag kavla upp ärmarna sen är det bara att börja bråka.

Nu har jag ju vilat upp mig och samlat massor av kraft.

Så nu jäklar blir jag inte nådig.

" Mitt liv som liten är oftast inte som många tror"

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Har fått frågan vart mitt inlägg "Rätten om abort" tog vägen.
Det är så att jag fick mycket hat meddelande efter jag skrev det inlägget så jag valde att starta om min blogg.

Men efter att många ändå tyckte det var så bra och att jag nådde ut till många genom det inlägget så har jag valt att skriva det igen!!
Så här kommer MIN läs nu igen MIN åsikt om rätten om abort och abort lagen.

Allt började med att jag fick en fråga av en annan tjej vad jag tyckte om att abortlagen hotas.
Med det menar jag att det var på tal att rätten om att få göra abort skulle tas bort.

Självklart svarade jag att jag tyckte att det är helt sjukt hur man ens kan överväga det.
Jag menar ska vi backa tillbaka i utveckling till då kvinnorna inte fick bestämma över sina egna kroppar?

Nu förstår ni säkert att jag är " för" rätten för abort.

Jag tror jag kan "tala" för många inte alla men ändå många.
Vi har nog någon gång suttit i den situationen när man var mellan 14- 19 med en snygg kille eller tjej och att lusten faller på,
utan att riktigt tänka eftersom man är nästen helt förtrollad av denna vackra varelse.
Så plötsligt så ligger man där i sängen och man kan inte göra det ogjort.
Även om det var helt magisk stund där och då.

Men efter några veckor upptäcker en ung kvinna på ja vi säger 16 år att hennes mens inte kommit..
Så hon går till UM för att göra ett graviditets test och det visar ju då att hon är gravid...

Skulle då denna unga kvinna känna att hon inte alls är redo för detta barn ska man då tvinga en så ung kvinna att behålla det?
Barn ska inte ha barn!
Visst jag vet att många tänker att man vet konsekvenserna av att ha oskyddat sex..
Ja absolut men tänk då till dig själv har du själv aldrig gjort något ogenom tänkt?

Vill få fram att känner man att man inte är redo för att bli förälder så ska man ha rätten att bestämma över sin kropp och då få göra abort!

Sen vill jag även vara tydlig och säga att är man redo och vill behålla barnet.
Så stort grattis till barn lyckan!!

Här brukar jag ofta få en "kommentar"
" ja men det finns faktiskt preventivmedel"
Mitt svar:
Ja absolut! En abort ska absolut inte användas som ett preventivmedel.
MEN det finns också de som tar/ använder ett preventivmedel MEN som inte passar/fungerar på denna person.
Så då tycker ni att denna kvinna som försökt att skydda sig men preventivmedlet inte passar med ska då också tvingas att behålla barnet?

Eller en kvinna som blir våldtagen..
Hon ska då tvingas att föda fram förövarens barn?
Räcker inte bara händelsen i sig för den stackars människan?
Utan hon ska då även behöva bära förövarens barn i 9 månader innan hon måste föda det?

NEJ alla ska ha rätten att få bestämma över sina kroppar!!

Här brukar jag också få en vanlig kommentar:
"Ja men det är ju mord"
Svar:
Fast nej Då det inte ens är ett foster utan ett embryo!
Man har rätten att göra abort fram till vecka 8.
Från och med vecka 9 så kallas människans "avkomma " för FOSTER!!

här brukar jag få kommentaren
" Fast det är ändå mord"
Mitt svar:
"Okej men varje gång du drar en runk och får utlösnig /kommer..
Eller har sex med en kvinna /man som tar preventivmedel som då skyddar så kvinnan inte blir gravid.
Då mördar du ju 100 tals liv VARJE gång!!
Är du en serie mördare då?

Här brukar många skratta och andra blir helt tysta!

Det jag vill få fram är att jag anser att alla kvinnor ska kunna få bestämma över sin egen kropp!
oavsett orsak eller händelse så är det upp till varje enskild kvinna att få välja.
Men man vill göra abort eller behålla.

Så ja att det är viktigt att Sverige har kvar abortlagen !!

Jag vet även att alla inte håller med mig i detta men det här är mina tanker och åsikter så håller ni inte med.
Ja jag tvingar er inte så klicka bort och läs något annat!!

Ha en riktigt trevlig Onsdag!!

"Mitt liv som liten är ofta inte som alla tror"




Likes

Comments

Nu var det så där länge sen jag skrev igen.
Jag vet jätte dåligt av mig.
Men allt har varit hyfsat lugnt! (läs nu hyfsat) jag menar är det någonsin lugnt i Annikalitens liv?
Nej det är ju inte det.
Men vad vore livet utan stormar?

Men ja i alla fall så förstår ni ju nu att något har " hänt"..
Jag har lovat att inte nämna speciella händelser eller några namn. Vilket inte heller är lagligt att göra.

Men i världen träffar man mkt konstigt folk så är det ju bara och vissa är värre än andra.

MEN det enda sättet att "klara" sig bra emot dessa människor är att verkligen lära känna sig själv till 100 %.
Med det menar jag att man själv måste veta sina svagheter.
Eftersom dessa personerna direkt vet vilka dina svagheter är.
Så förnekar du själv dina svagheter så kommer det bara blir pannkaka.

Jag vet exakt vilka mina svagheter är:
1. Min familj.
2. Mina vänner.
3. Mina mörker.


Men som många av er vet så är denna lilla tjej hårdare än sten!
Även om jag ofta kan vara lugnet själv och inte gör en fluga illa..
Man kan nästan behandla mig hur man vill..
Men när du går på min familj eller mina vänner!!
Då får man akta ryggen!
Då har du väckt vild djuret till liv!

Mitt element är Eld även om jag ofta ger trygghet och värmer väldigt många så kan gör göra stor skada!!

Samma som phoenix fågeln som åter uppstår ur sin egen aska!
Så reser jag mig alltid upp hur hårt jag än fallit så kommer jag alltid att resa mig upp starkare än någonsin!
Som en av mina änglar sa:
" Annika när det stormar som värst det är då du skrattar som mest
Vinden blåser bort din smärta!
Vattnet kyler dina värkande sår!
ELD värmer dig och fyller hela dig med styrka!
Jord hjälper dig att alltid stå stadigt och hitta din inre styrka!"

Jag har ännu en gång fallit och slagit i backen men jag reser mig nu ännu en gång och kraftfullare än elden själv!

Du har inte en aning om hur stark jag är just nu!

Jag har min familj, mina vänner som fyller mig med styrka!
Även de som idag inte finns kvar i denna tid.
Men det viktigaste är att jag har min inre styrka!!
Det är när den börjar svaja man tappar allt!

Jag vet att din har börjat att svaja!

Jag ska nu bara stå rakryggad med ett leende på mina läppar med den vetskapen att ingen kan rubba på mig!

Så alla mina vänner när det känns jobbigt, att ni inte orkar ställa er upp igen.
Stanna då upp och acceptera det som hänt för att sedan hitta din inre styrka och låt dig fyllas av den och ställer er upp med huvudet högt, Jag lovar er den styrkan ni då känner och har kan ingen ta i från er!!

Så skakar vi av oss alla de som inte tillför något bra tills oss!!

Jag börjar att räcka min hand till mina vänner och mina vänner räcker sina händer till sina vänner.
Så tillsammans ställer vi oss upp!


Livet är som en dans!!

BOOM!!

LÅT DANSEN BÖRJA!!

"Mitt liv som liten är oftast inte så som många tror"



(fotograf: Tomas lindgren)

Likes

Comments

En dag med mycket tankar och funderingar!
En sån här dag när mina mörker gör sig påminda!
Om det är något jag har lärt mig så är det att man inte kan springa i från sina mörker..
Utan hur fort du än springer så kommer dom ikapp dig!!
Så istället för att springa vidare nu så stannar jag upp!

Som många vet har jag en del mörker..
Som t.ex. olyckor, svek, stor saknad, bakslag och andra händelser.
Några av händelserna har jag redan skrivit om och hur mycket jag kämpar.

Många frågar faktiskt mig om jag "Mår dåligt" över allt.
Det är en svår fråga.
Visst önskar jag att mycket av det aldrig skulle ha hänt, Ja eftersom det förföljer mig så visst påverkar det mig.
MEN
Det är har även format mig till den lilla starka personen jag är idag!!

Några av er har nog läst inlägget " Förföljd av mitt eget mörker" och vet vad jag gick igenom.
Jag har nu några år senare fått veta att det finns en tjej till som dessutom blev utsatt för värre händelser.
Jag blev kallad som vittne för att eventuellt kunna identifiera en av de äckliga killarna.
Mycket riktigt visst var den en av dom som överföll mig!
Jag kommer aldrig glömma hans fula näsa eller hans sneda tänder..
Hur han hånlog åt mig!!
Och just i den sekunden kändes det så skönt att kunna utan att tvekade eller vända bort blicken bara säga
"Han"..
När jag skulle lämna stationen så såg jag att det satt en liten tjej med en vuxen man bredvid,
Jag förstod att det var den andra tjejen.

Jag kände mig så stor jämn fört med henne, Hon var så liten och rädd.
Jag gick fram till dom och satte mig på huk framför henne och tog hennes hand och tittade henne i ögonen och sa:
" Du är inte ensam! Vi kommer klara det här, Dom ska inte få skada en till tjej.
Jag kommer inte svika dig! Gå nu in och peka ut de du känner igen!"
Den vuxna mannen tittade på mig och log ett varmt och mjukt leende.

Innan jag träffade den andra tjejen var jag ändå osäker om jag skulle kunna vittna om det skulle gå vidare till rättegång.
Men efter jag fick träffa henne så fanns inte osäkerheten kvar!
Självklart skulle jag vittna!!..

Jag tror att när jag fick syn på en av de som överföll mig så kom det mörkret tillbaka!!
Är ett bidrag till vrf jag känner att mina mörker kommer ikapp mig.
Sen attacken mot Stockholm som skedde i fredags!
Gjorde inte saken bättre..
Fruktansvärd händelse..
Så mkt skada, panik, smärta och död!
Alla tankar till din familj och så klart till alla drabbade och deras anhöriga.

Men det är i dessa tider vi måste stå enade och starka!
Stå med huvudet högt och hedra alla de vackra änglarna som fick vandra vidare.
" Din rätt skall jag värna med håg och med hand, Din fana högt det bragderika bära"
Det är ni som lyser starkast på natthimmelen!
Kärleken övervinner alltid ondskan!!

I dessa tider saknar jag mina änglar nå fruktansvärt mycket!
Jag behöver er så fruktansvärt mkt!
Jag vet att min trygghets famn aldrig kommer att komma tillbaka!
Men tro mig jag känner din närvaro!

I mina drömmar är vi tillsammans igen!
Det är ofta jag inte vill vakna utan fortsätta att leva tsm med er i mina drömmar.
Men jag vet att jag måste kämpa vidare vilket jag lovat er att jag ska göra!!

Jag hör fortfarande era klara och ärliga skratt!

Kan i skrivandets stund även höra din klara ton!
Hur du stöttar mig genom mina mörker.
- Annika du vet att det är du som går ur det här som en starkare person!
- Glöm inte att du måste rida tillsammans med stormen Annika!
- Jag vet att du är så stark att du klarar precis vad som helst.

- Annika du älskar eldens värme och det vilda i eldens själv.
Du Räds inte vattnets kalla djup eller de största vågorna utan du låter vatten kyla din kropp.
Du räds inte stormens hårda vind eller åskans mullrande hat eller blixtarnas våldsamma ljus.
Utan du står stadigt och låter eldens värme värma dina skador, Du låter vattens kyla dina skador och du låter stormen blåsa bort alla skador.
När det stormar som mest,
När stormen blåser i ditt hår , åskan blir ett med ditt hjärta och blixtarna lyser upp hela dig!
Så skrattar du högst!!

Annika glöm inte vem du är och vad du står för!!

Det är dessa "Ord" som alltid får mig att resa mig upp hur hårt jag än fallit!!

Tack mina älskade änglar!
Vaka över oss alla och håll era staka händer och tassar på våra axlar tills vi ses igen!!
<3 <3

- " Mitt liv som liten är ofta inte som många tror. Liksom mörker inte betyder ondska eller att ljus bringar till lycka!"


Likes

Comments

Hej alla!
Ja jag vet att jag har varit helt värdelös på att blogga nu på ca 1 mån..
Men det har sina skäl.
Jag lovar att jag ska bli bättre på det.
Men nu till vad rubriken skvallrar om!
Just det Sweden international horse show på friends arena!

Som ni redan vet så åkte jag ju med en vän till mig till Friends arena där vi skulle vara med på julshowen.

Vi kom dit redan den 22/11 då vi gjorde oss hästarna "hemma" i stallet och vi husvagnen vi skulle bo i den kommande veckan.

Sedan på kvällen så var det träning till julshowen!
Där vi gick igenom programmet.
Morgonen där på upp tidigt för att ge hästarna frukost och fixa alla stall sysslor.
På kvällen var det sista genrepet inför helgen!

På torsdagen började alla tävlingar och uppvisningar på friends arena!


Carro som bjöd med mig hade några uppvisningar i paddocken med sin sons ponny Shadow.
Där hon och hennes 4 årige son Alexander visade upp hur man kan arbeta min rasen shetladsponny.

Efter uppvisningarna så var tog vi oss tid att kolla på uppvisningarna innan vi gick ner för att kvälls fodra och sedan lägga oss.

Fredag morgon kom ner till stallet för att göra morgon sysslorna och göra i ordning Carros Frieser hingst "Nisse" Då Carro skulle "ställa ut" honom för en domare och få en bedömning på honom.
Utställning började och det gick super bra då Carro och några till gick till FINAL!.
Finalen skulle vara på Söndagen.

Sen var det dags för Carros son Alexander på 4 år tillsammans med Carro ha en till uppvisning i paddocken med den shetlandsponnyn Shadow som också är 4 år och dessutom är Alexander och hans Ponny Shadow födda samma vecka!!

Carro gick i för väg för att hämta en mick medans jag, Denise och Alexander gick lite med shadow.
När vi väl var på väg mot paddocken så stoppar SVT oss och vill "prata" lite med Alexander.
Där kom en intervju med Alexander och hans ponny Shadow!
Denna intervju visades på SVT2 och jag kommer lägga upp den här på bloggen sen!

Kvällen började lida mot sitt slut vilket betyder att vi snart ska in på den stora arenan.
Så det var bara att göra i ordning hästarna och oss.

Det går inte att beskriva känslan att få stå där på fram ridningen och höra musiken dra igång och när man sedan går in i den fullsatta enorma arenan till publikens jubel, hur alla klappar händerna i takt med musiken och sedan alla kamera blixtar som verkligen blixtra över oss alla och sist med inte minst filmkamerorna.

På lördagen Skulle Carro ha en uppvisning i paddocken för att visa upp hästrasen frieser.

På e.m var det dags att gå in på arenan för julshow igen och denna gången var ännu mer tryck än var det var på fredagen.
Sen tog vi hand om hästarna, Senare på kvällen var det en till julshow vi skulle vara med på.

Alla som verkligen känner mig vet att jag alltid har sagt att en av mina stora drömmar är att få vara med på SIHS någon gång i livet!!
Ja nu har jag varit det en va de stora drömmarna slog in!!
Kan ni tänka er ?

JAG VAR MED!!

Så till er alla som Sa åt mig att jag aldrig skulle klara det eller kunna komma tillbaka att jag lika gärna kunde ge upp!!

Ät upp det nu!!
Jag klara det!!

Även fast jag vet att oddsen är emot mig..
Men jag kommer aldrig att ge upp!
Jag SKA tillbaka igen och jag SKA ut på tävlingsbanorna igen!
Vänta ni bara ni ska få se!!

Denna Krigaren kommer aldrig att ge upp!!


Ett enormt stort tack till hela Familjen Pettersson som gjorde denna resa möjlig för mig!!
Kommer vara er evigt tacksam!!

Det enda som saknades var mina änglar!!

Du sa alltid att jag en dag skulle vara där!
Att jag en dag skulle vara med på julshowen.
Att jag en dag skulle stå där och titta upp bland kamera blixtarna!!
Du fick rätt hjärtat mitt!!

Jag önskar bara att du var där och fick se allt med gena ögon!!

Fast jag vet att du/ ni var med!
Ni lämnar aldrig min sida ni håller ständigt era starka och skyddande händer och tassar på mina axlar!!

Vi alla vill även tacka våra fina sponsorer:
Hööks i Västerås för shabrak, Pike tröjor och benlindor.
Glada hästen i spiltan för jätte fina täcken och varma jackor!

P.s Många fler bilder kommer!


" - Mitt liv som liten är inte alltid så lätt som många tror"


Likes

Comments

Hej igen nu var det bra länge sen jag skrev..
Ja jag vet jag måste bli mkt bättre på att uppdatera..
har nu tre stora "saker" att berätta om.
så ja nu börjar vi!

Den 18/ 11 var jag till en specialist ortoped Ola han som såg på första röntgen bilden att något var fel på min höft.
Jag kom dit och han berättade först att han var ledsen för hur de andra på ortopeden behandlat mig.

Men han berättade sedan att han trodde fortfarande att jag har en labrum skada då inte dessa skador syns på magnet röntgen.
Men även att jag kunde ha en skada i en sena i höften.

Då min höft gått ur led så misstänker han att jag är glapp i leden.
och då att denna sena är för glapp och inte håller allt på plats.

Det man brukar göra är att man delar på denna sena så värken försvinner men då blir min led mer glapp.
Så deras plan är att söva ner mig och slå mina höfter ur led för att mäta hur stort glapp det är.
För att sedan välja vad för operation det blir.
Sedan är det så att det behövs ett stort ingrepp så har de funderingar på att skicka mig till en specialist i Göteborg.

Så ja just nu känns allt faktiskt bra, jag kommer få rätt hjälp!!


Nu till nästa sak!

Igår den 20/11 så var jag och min sambo till Norrköping för att hälsa på vänner och deras underbara hästar!!
Väl där så gosa vi med hästarna och jag blir bara mer och mer kär i frieser hästarna!!

men så klart så vad vore inte en Söndag utan besök till akuten?

När vi skulle hantera en av fölen så hände något och jag kom i kläm och ramlar ner på golvet och "över" mig ramla då fölet.
Sen när fölet tog sig upp och ut så råkade fölet trampa på mina ben.

Men lyckligt vis gick allt bra lite skakad reste jag mig upp och vi tog ut fölet igen för att avsluta på ett bra sett.

Men på vägen hem känner jag att det gör faktiskt riktigt ont..
Så väl framme i Västerås igen så kör min sambo mig till akuten.
Där dom röntgar nacke, rygg, huvud, ben och min hand.
Men ingen skada på nacke eller rygg!!
Men en hjärnskakning, spricka i handen samt ben flisor i knät och så klart blå slagen lite var som xD

Men ja i de stora hela inga farliga skador!!
Jag menar vi får inte glömma att vi handskas med levande djur och framför allt unga djur men egen vilja!
Detta var en lycka vilka kan hända och ja jag vet att flera olyckor kan komma att ske sam att jag kommer att åka av och tugga grus det hör till sporten.

Men men åter till olyckan som inträffade.
Som många vet så är jag överrörlig i många av mina leder därför jag har fått min höft skada.
Men i detta fallet är jag verkligen glad att jag verkligen är jätte rörlig i ryggen.

Läkarens ord:
"Jag hoppas du inser vilken tur du haft..
Denna gång ska du verkligen vara glad att du är så överrörlig i ryggen som du är. annars hade du inte klarat det så bra som du gjort.
Hade hästen hamnat högre upp på min rygg så hade nog inte din rygg klarat sig!!
Jag hoppas du inser det!
Och oj vilken änglavakt du har!! tacka dom som vakar över dig"*

Så ja nu ännu en gång tack till mina älskade änglar som hela tiden vakar över mig!
Jag vet inte vad jag skulle göra utan er!
Det är som om jag verkligen känner er närvaro!
Så nu mina käraste änglar ber jag er ännu en gång att håla era starka händer och tassar på mina små axlar tills vi ses igen!!
Vi ses i nangijala <3

Sen ska jag vara tydlig med att säga att jag inte lägger skulden på någon detta var en olycka som kan inträffa alla häst människor vet det!
Det är bara att ta lär dom av det och göra om och göra rätt!
detta är inget som skrämmer mig jag längtar redan tillbaka :)

Nu ska jag skriva om något helt annat!!

För dom som verkligen känner mig så vet ni ju att min dröm att få vara med på SIHS någon gång i livet.
Nu tro det eller ej men en fin vän till mig har erbjudit mig att få åka med och hjälpa och vara med dom på SIHS i år!!
Kan ni fatta den min dröm har gått i uppfyllelse!!
Så ja i morgon tar jag all min packning och åker till SIHS på Friends arena.
Det är något jag aldrig kommer att glömma.
Jag er dig underbara vän ( du vet vem du är) evigt tacksam för!!
Shit vad kul vi kommer ha denna vecka!!
uppdatering från SIHS kommer komma här under veckan.

Nu kör vi !! <3

Mitt liv som liten är oftast inte lätt som många kan tro..



Likes

Comments

Ja som många av er säker redan har läst på min fb om samtalet med ortopeden..

Men tänkte ändå dra det här på bloggen!

Jo jag var ju på magnet röntgen tisdagen den 20/9 så skulle en läkare ringa mig på torsdagen efter!

Mem när ingen länare ringde så valde jag att ringa upp och kolla vrf ingem ringde upp mig.

Ficl då veta att läkaren som jag träffat har slutat så dom hade glömt bort mig..

Som om det vara något nytt? Det hat dom.ju aldrig gjort tidigare..

Det ringer iaf en annan läkare.

Det samtalet knäckte mig totalt..

Vill bara skrika tills luften tar slut!!


Han ringer mig och säger:

"Ja det är inget fel på dina höfter?......"

öhhh vah?!!!!!

"En specialist såg på en vanlig röntgen att något var fel? men nu plötsligt då så är allt läkt?"

Han:

"kan du beskriva dina problem?"

Jag: "kan inte gå, stå,sitta, ligga, sova ja allt?

Det sväller, det glappar, det knäpper och det låser sig i höften. Det strålar i länd ryggen, och ner i lår, knä.

Han: Ja då kanske jag ska boka en magnet röntgen på ländryggen?

då du kan ha ett STORT diskbråck."

Jag:" Så jag ska sitta med denna ständiga värk i 6 mån till i väntan på en ny röntgen?"

Jag: " Men borde man inte upptäckt det då man röntgade hela min rygg?"

Han: " ja de är ju vänte tider och ja jo men inte om det uppkommit nu....."

Jag: Jaha så du menar att plötsligt så är mina höfter läkta och jag plötsligt har ett stort diskbråck som jag inte ens märkt av? Fast det är höfterna som gör ont?"

Han: Jag förstår hur du känner.. ( han hann inte längre förrän jag av bröt)"

Jag:" Vad är det du förstår? När du var 25 år var du då stelopererad och operarad 8 gånger i tummen p.g.a en tattare gjorde fel? eller inte kunna fortsätta med ditt största intresse? eller inte ens kunna gå ut med hunden? leva med ständig värk? inte ena kunna ha sex med sin sambo?

NEJ så vad är det du förstår?!!!"

Han:" ja nu har ju inte jag träffat dig utan jag fick bara veta att jag skulle ringa och berätta resultatet av dina röntgen bilder."

Jag: Att du inte träffat mig är inte mitt fel. Ja men absolut det är väl bra att det inte är en skada.. Men det är fortfarande fel på mina höfter.. Och om det nu inte är ryggen vad gör ni då?"

Han: " ja då kanske det blir sjukgymnastik.."

Jag: "Driver du med mig? Jag vet att ingen sjukgymnast kommer röra mig förrän de vet en diagnos.. Eller jo jag kommer få röra på tårna enligt ett "röra på tårna schema" Men tro mig det kan jag göra själv...

Men vet du vad? Om mina höfter är så friska då kan jag gå till gymmet och köra ett riktigt ben pass då? Eller varför inte sätta mig upp på en häst och köra en dressyr lektion på 2 timmar?. jag menar mina höfter är det ju inget fel på?"


Han: Eh öh neh inte så mkt kanske men lite sjukgymnastik.

Så du kan ju ringa din familjeläkare och be om en sjukgymnast så sätter jag upp dig på väntelista på röntgen...

Bestämde mig sedan för att åka till sjukhuset och prata med röntgen personalen för att få ut mina röntgen plåtar.

Får då veta att läkarna inte ens prioroterat mim röntgen på ryggen.

Vilket då betyder att det blir lång vänte tid.

Så nu då ca 6 mån med värk innan röntgen på ruggen.. sen ringer en ny läkare som aldrig träffat mig för att säga " du det var inget fel på din rygg, så vi tar och undersöker dina höfter en gång till"

Woho bara ett år senare..

Så jävla sjukt!!

Jo så säger läkaren som ringde mig " ja om höften glappar mkt eller hoppar ur led så vill jag att du åker till akuten då ocj tar en röntgen bild".

Jag:" öhh vah?!! Jag ska alltså ringa ambulansen för att åka till akuten. Och när som kommer ska jag säga. Nej ni får inte dra tillbaka höften för min läkare vill ha en röntgen bild på det. Sen ligga på akuten i ca 3 timmar innan jag får tid att komma på röntgen...

Helt ärligt? Jag har alltid blivit lärd hoppar en kroppsdel ur led så ska man vrid tillbaka det så fort det går...

Men jag kan ju tala om för dig om kah nu ska göra det så lär ju dom droga ner mig när dom sen ska med våld vrida tillbaka höften som då varit ur led i ca 3 timmar"

Läkaren hade inget bra svar på det...

Så ja mina kära vänner finns bara en sak att säga BAKSLAG!!

Jag hade räknat med att bli av med smärtan och vara helt frisk om 3 år men nu ja..

Jag blir nog sjukpensioner när jag fyller 26 år..


Tillbaka på ruta ett igen..


Nu väntas du 6 härliga månader med fruktansvärd värk samt ingen träning vilket i sig betyder ännu mer ångest..


Ja denna gången känner sig denna krigare besegrad..


Tårarna bara rinner ner för mina små kinder jag finner inga ord..

Men mina kära vänner och ovänner !!

Nu reser sig denna krigare ännu en gång och denna gång med strids yxan i högsta hugg!!

Dom jäklas med fel brud!!

Kam dom jäklas med mig kam jag jäklas till baka!

Ger du dig in i spelet så för du spelets reglar tåla!!

Så kom igen nu spelar vi!!!!

" MITT LIV SOM LITEN ÄR OFTA INTE SOM ALLA TROR"

Likes

Comments

Idag kom dagen som jag fruktat men ändå längtat efter väldigt länge!
Det var dags för magnetröntgen med ultraljud och kontrast..
Har fått höra av flera att det skulle göra "FRUKTANSVÄRT" ont..
Så ja jag var något vidrigt nervös när dom väl skulle börja.
Men jag menar har ju tatuerat mig 4 gånger, opererat tummen 8 gånger och även opererat bort blindtarmen..​
Så jag menar hur farligt kan det vara?​

Började med att jag fick byta om till ett sånt där riktigt porrig grön klänning.
Sen fick jag komma in på ett rum där dom berättade hur allt skulle gå till, men ska säga att jag helt ärligt inte var helt med hade fullt upp med att tänka på annat.
Sedan började dom med ultraljudet för att se vart dom skulle sticka mig för att kunna "spruta" in kontrasten.
hörde någonstans en röst som sa att det kan komma att spännas lite!!
Och så stack som och herre jävlar vad ont det gjorde och ja att det spände LITE det var inte så lite.
Helt ärligt trodde att hela höften skulle sprängas bort sånt tryck var det.
Låg där och pinade mig igenom allt.
Hade sån tur att min snälla mamma var med mig hela tiden och pratade om annat utan henne hade jag nog inte klarat av att ligga där i den smärtan helt stilla.
Men så var dom klara och drog ut nålen...
ÅH Helvete den smärtan ja nej det går inte att beskriva.
Det gjorde så ont att jag började må illa.
Själva nålen var ca 15-20 cm lång.
Sen bar det iväg mot röntgen där dom bände och vred min stackars lilla höft.
Det knaka och spraka..
Sen lyckas ju idioten röntga fel ben.....
Så var bara att göra om själva röntgen.
Nu tar det några dagar till min läkare ringer och berättar hur allt såg ut och vad det blir för operation med mera.​
Sen åka rullstol hem utan min underbara mamma som var med som stöd och min fina bror som ställde upp att passa vovvarna, vet jag inte hur allt hade slutat.
Ni är helt fantastiska tack för att ni alltid finns vid min sida och ställer upp i alla lägen.

Väl hemma så började ju bedövningen släppa och FY FAN vilken smärta,....
Så ja det var bara att knapra alvedon och ipren.
Kunde inte gå / ena böja höft leden.
Så hur jag ska klara av operationen när jag inte kommer kunna gå på flera månader vet jag verkligen inte..

Nu hoppas jag iaf att en del av smärtan försvinner tills i morgon då det är dags för natt jobb igen,.

Så ja till er alla som ska göra höftledsröntgen med kontrast ja håll i hatten och ha med er någon som kan ge er stöd!!

- Mitt liv som liten är inte alltid som alla tror.
Liksom att ljus alltid bringar till lycka eller att mörker betyder ondska!!




Likes

Comments

Väldigt blandade känslor denna dag!!
Börjar med det som jag blev riktigt irriterad över i helgen som jag inte hunnit skriva om än då jag jobbat natt hela helgen.

Det var en brud som jag då känner sen tidigare som häver ur sig till mig " VAD FET DU ÄR"
Jag fick först en chock då denna person vet min bakgrund.

Och ja absolut och har tappat väldigt mkt muskler och ja jag har gått upp men även ner en hel del.
Men att jag tappat en HEL del är inte så konstigt då jag ridit sen jag var 3 år och haft egen häst i många år som jag då red varje dag + att jag gick en inriktning till räddningstjänst på gymnasiet som då innefattade t.ex. tränade på trafikolyckor, Sjöräddnings utbildning på Åland, Olika fys tester ( vatten fys, lans fys mm) samt rökdykar träning ( Vilket då betyder att vi hade på oss all utrustning och övade i mörka lokaler och drog ut klasskompisar , lärare. Vi gick alltså inte in i brinnande hus på dessa övningar)
Och ja ni alla som provat på dessa räddningstjänst övningar vet ju då hur sjukt jobbigt och krävande det är!
Jag ville ju söka in till SMO = Skydd Mot Olyckor.

Men sen kom min skada på handen/armen som gjorde så att jag blev tvungen att sälja min älskade häst så ja mitt största intresse fick jag spola helt.
Ni alla som har ett häst intresse vet då att när man blir tvungen att sluta p.g.a. något någon annan orsakat så mår man sjukt dåligt och tappar lusten med allt.

Det här skedde år 2011 så redan här var min träning på gång till förstörd jag höll fortfarande igång i skolan så mkt jag kunde p.g.a. skadan.

2012 kom studenten så då slutade träningen i skolan så jag började gymma istället för att ändå försöka hålla igång kroppen så gott det gick.
Men med tanke på att jag begränsad då jag gick med gips så kunde jag bara träna ben, mage och rygg på simpla övningar.
Absolut så ger det jätte mkt MEN när man haft en lyx kropp så tappar man orken helt..
Så då slutar man äta och allt bara rasar...
Ja vad händer då när man börjar äta igen? Jo man går upp...

Blev tillslut iaf friskskriven WOHO!!
Äntligen kunde jag komma tillbaka starkare än någonsin..
Jag hittade en Frieser häst jag började hjälpa till med..
Kan ni tänka er jag var tillbaka på häst ryggen!!
Jag började se ljuset igen.

Trodde jag.. När allt var som bäst får jag ett hemskt besked..
Jag har en svår höft skada på båda höfterna som troligtvis kommer krävas operationer för att du ska kunna ha ett drägligt liv...
HELA mitt liv bara rasade samman...
Tror nog aldrig jag fallit så hårt så länge som jag kämpat för att komma tillbaka för att sedan bara falla ännu en gång...
Jag fick rid, tränings förbud och som det ser ut i dag så måste jag ha rullstol om jag ska ut och gå längre promenader annars kan jag inte gå dagen efter.
Då kanske ni fattar hur jag mår psykiskt?
Jag kan inte ens gå ut och köra en PW ingenting.

Så att jag då fått lite extra på lår, inte lika tränad mage, rygg, rumpa och lite mer "kärleks handtag" än vad jag haft tidigare.

MEN att jag skulle vara FET nej du det håller ja då verkligen inte med om!!
FET är jag då inte visst att jag inte längre är lika tränad absolut men FET nej!
Jag är 1,55 cm och väger 56 kg så Kallar men det FET?

Sen tkr jag då inte att en person som genomgått en magsäcksoperation ska vara så spydig och säga så mkt!!

Ta på dig min ryggsäck med ALLA mina mörker och livserfarenheter och lev mitt liv så får vi se hur länge du skulle orka!!

Men vänta bara så fort läkarna får tummen ur röven och genomför mina operationer och jag får börja rida och träna igen så LOVAR jag att jag kommer bli minst om inte mer tränad och älska min kropp ännu en gång!!
Vi ses vid mållinjen så får vi se vem som kommer stå starkast!!

Ger du dig in i leken får du leken tåla!!


Nu till en dagens tråkiga nyhet..

Jag har ju haft som mål att söka in till SMO = Skydd mot olyckor utbildning så fort jag blev färdig med alla operationer med min tumme och hand.
Men fick idag ett väldigt tråkigt meddelande!!
Eftersom jag har den svåra höft skadan som kanske kommer att försvåra för mig själv i skydd mot olyckors arbete så kommer jag inte kunna komma in där.
Även om jag klarar alla fys tester så har min skada på skelett och leder i höften så pass svår och enligt deras antagnings regler så kommer jag aldrig kunna göra det jag målat upp som mitt mål..
Ännu ett bakslag!!

Men säger som min bästa vän som idag inte längre finns lever i denna värld utan gått vidare till nästa.

"MEN ANNIKA FÖR FAN RYCK UPP DIG NU"
Jag hör till och med din röst i mitt huvud hur du alltid fick mig på bättre tanker och aldrig lät mig ge upp!!

Du sa alltid att jag skulle gråta mina tårar för att sedan ställa mig upp och vara starkare än någonsin!!
Du sa alltid varje bakslag, varje gång då faller till marken så kommer du alltid resa dig 100 gånger starkare.
Du sa alltid Annika det handlar inte om att rida ut stormen utan att lära sig rida tillsammans med stormen och jag vet att du kommer rida som den bästa och övervinna allt!

Jag saknar dig , jag behöver dig, Du lämnade mig kvar!

Jag ser dig nästan överallt jag känner din närvaro hos mig hela tiden, Jag vet att du ALDRIG kommer att lämna mig!
Jag går just på på våra gamla slagfällt och lever i vårat palats som nu bara är ruiner!
Men att leva i det som var vårat palats trotts att det bara är ruiner gör mig så stark det är bara ett bevis på hur starka vi är och hur mycket vi klarat hittills!
Även om jag vill dra tillbaka tiden för att få vara med min älskade vän!
Och om jag ibland vill ge upp och bara skita i att fortsätta att kämpa..
Bara en krigare lever vidare!!

Men att få kriga på våra slagfällt och få leva vidare för dig kommer alltid vara det vackraste jag någonsin kommer få göra!

Så nu reser sig denna lilla krigaren sig upp på våra slagfällt ännu en gång och är starkare än någonsin och har mitt mål i sikte!!

Så ber nu alla mina saknade änglar att ännu en gång vaka över mig och hålla starka Händer och Tassar på mina små axlar.
Vi ses i Nangijala!! <3



Fotograf: Tomas Lindgren.

Likes

Comments

Idag fick jag höra en ganska elak kommentar om en av mina "skönhets fel"
Som många redan vet så har jag genom gått 8 st operationer med min vänster hand/ tumme och har in opererat 5 skruvar, 2 långa stift och två stycken plattor för att hålla allting på plats.
Ni förstår säkert då även att när man genom gått så många operationer så kan det ju uppstå en hel del ärr..
Ja ganska naturligt.

Kan då tala om att det är faktiskt inte så kul att ha dessa hemska ärr som ALLTID syns och påminner dig om vad som hände och allt som har förstörts p.g.a. det.
Ibland har man känt sig som ett missfoster typ " Tjejen med den ärriga handen"
Inte bara det att det är fula ärr som täcker hela min tumme och en del ner på min arm utan jag är dessutom stel opererad så har svårt att greppa saker, Jag har tappat känsel samt ständig värk.
Efter att ha levt med det här i 8 år så kan jag ju säga att jag är väldigt härdad men tro inte att jag tkr det är kul att ha dessa riktigt fula ärr!!

Så snälla du som var tvungen att häva ur dig en elak kommentar så fort du fick se mina ärr!
" ÅH FY FAN VAD FULT OCH ÄCKLIGT!!!!"
Och så såg du spy färdig ut och pekade på mina ärr...

Men hallå hur tänkte du där?
Tror du på högsta allvar att jag valt att se ut så här frivilligt?
Tror du det är smärt fritt?

Kan ju säga att det var nog tur att det var till mig du hävde ur dig en sån hemsk kommentar!
Att det var till denna lilla hårda och elaka BITCH som bara bad dig att trycka upp dina Äckliga kommentarer och åsikter någonstans där Solen inte skiner och skrattade dig rakt i ansiktet!!

Jag menar nästa gång kanske du säger det till någon som tar det så fruktansvärt illa bara för att du själv är en sån sjukt liten människa som garanterat inte kan fatta att om någon person ser ut på et speciellt sätt så kan det vara så att den personen har råkat ut för något som INTE är roligt!!

Kan ju även säga att ja visst tkr jag att mina ärr är fruktansvärt fula och jag skulle väldigt gärna vilja ha 100 % känsel men nu är det som det är.
Det har format mig till den jag är idag!!
Har jag klarat av och genom gått detta så kan inte några patetiska ord från en okänd människa som inte vet min bakgrund få mig att känna mig äcklig!!

Så till er alla där ute med någon skada/ nedsättning/ skönhets fel
Stå på er det är inte ni som är fula eller äckliga!
Det är bara tragiskt att det ska finnas så små personer som måste hävda sig mot andra!!
Stå på er håll huvudet högt ni är alla vackra trotts skönhets fel mm!!

Ni kommer få se några av de fina bilderna på hur min tumme såg ut efter 5 operationer.
Då kan nu ju tänka hur det ser ut efter 8 samt en nerv skada på armen så har 10 cm långt rött ärr på armen också.


Mitt Liv som liten är inte alltid som alla tror!!!




Likes

Comments

Mitt liv som liten är oftast inte som alla tror.
Precis som att mörker inte alltid betyder ondska
eller att ljus inte alltid bringar till lycka!!