Detta blocket ligger nedpackat, tillsammans med lite annan rekvisita inför morgondagens surprise. Jag befinner mig alltså i Höganäs ännu en helg och imorgon ska vi överraska syrran med möhippa!

Helst vill jag krypa under täcket och inte gå upp på flera dagar. Jag vill inte vara i närheten av något som har med bröllop, möhippa eller kärlek att göra - för jag står inte ut! Allt gör så förbannat ont och det går inte att sluta tänka på att det där även skulle varit min verklighet i sommar...

Men jag tänker som så att förhoppningsvis kommer ens enda syster bara gifta sig en gång i livet och då vill man ju inte missa någonting! Oavsett vilken situation man själv befinner sig i för stunden.

Så imorgon ska jag bita ihop, försöka att inte tänka och känna allt för mycket, men samtidigt låta det komma om det kommer, vad som än kommer. Och förhoppningsvis kommer jag även att ha det trevligt under dagen! Fokus på de små fina stunderna!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Dagen började kasst, fortsatte lika dåligt, gick med rinnande tårar från psykologen, hade nästa möte och körde sen ett absolut helg omotiverat pass på gymmet där jag mest ville lägga mig ner på golvet och ge upp.

MEN! Så vände det! Bokade in en dejt med en fin vän och har haft en mysig kväll hemma hos henne. Suttit i solen på balkongen, sippat på ett glas rosé, målat naglarna och pratat om allt mellan himmel och jord! Så tacksam för att jag har folk runtomkring mig som bryr sig och ställer upp när resten av livet är totalt kaos!

Nu ligger jag hemma i sängen, trött men nöjd! Ska samla så många timmars sömn jag bara kan innan det är dags för jobb imorgonbitti. Natti ❤️

Likes

Comments

Det är tisdag och jag har två möten inbokade direkt efter varandra: först psykolog och sen min arbetscoach. Därefter direkt ett gympass, för om jag går hem emellan så kommer jag inte orka ta mig iväg igen.


Det är nuets verklighet: jag är helt slut, omotiverad, uppgiven och struntar i det mesta. Jag är så himla trött på att må dåligt och jag är så himla trött på att ha ont i hjärtat av saknad efter Jacob. Allt gör ont just nu.

Likes

Comments

Måndag. Idag skulle jag på möte på förmiddagen men fick tidigt imorse ett sms om att det var inställt. Låg därför kvar i sängen någon minut extra, bara för att jag inte behövde skynda upp. Sen somnade jag, drömde mardrömmar, vaknade, somnade igen - kom inte upp ur sängen förrän efter klockan tolv.
Då åt jag lite frukost och tänkte att jag skulle bege mig till gymmet. Icke, förlamande trötthet och icke-motivation slog till, jag la mig i sängen igen, somnade, vaknade, hade ångest och somnade igen. Först vid 16-tiden orkade jag gå upp ur sängen och klä på mig.


Jag hatar detta. Hatar att min kropp är så svag och min hjärna så full av ångest och sorg. Hatar att jag tvingar mig själv att vara så stark, att hålla ihop och hålla emot - vilket leder till dagar som denna. Dagar då hela jag lägger av, kropp som psyke och då jag verkligen bara känner att jag aldrig mer vill göra någonting...

Likes

Comments

Senaste veckan som gått har innehållit allt från lång bilresa, tyginköp och mysmiddag med min fina vän till massage, yoga, student och hundvalpsgos!

Har varit i Skåne, åkt hem till Göteborg, åkt ner till Skåne igen och så tillbaka hem igen. Mycket farande fram och tillbaka, längtar verkligen tills jag får nycklarna till min egna lägenhet - men samtidigt vill jag ju verkligen inte flytta härifrån, jag vill att allt ska vara som vanligt igen.....

Likes

Comments

Söndag och regnigt här i Skåne, fast det verkar det vara i Göteborg också, så jag missar ju inget. Började dagen med gymnastik, SVT sände trupp-usm från Lingvallen i Ängelholm! Älskar lediga dagar som dessa, att sitta inne och nördtitta på gymnastik under flera timmar! Gymnastik alltså, bästa sporten och oj vad jag just nu längtar efter att vara tränare igen.....

Sen passade jag även på att tillfälligt bli lite rosahårig, bara för att testa på det liksom. Har även sytt lite samt umgåtts med familjen. Just an ordinary lazy sunday på besök i Skåne.

Likes

Comments

Lördagkväll och jag befinner mig hos föräldrarna i Skåne. Dels för att det är långhelg och jag ska få massage på måndag, yey! Men även för att det är plågsamt att vara hemma i en lägenhet som inte längre känns som mitt hem och bo där tillsammans med en man som inte längre älskar mig.....

Så jag är i Höganäs. Försöker stå ut, försöker att inte bryta ihop av allt prat om min systers nära förestående bröllop och försöker att inte tänka på mitt bröllop som inte blir av. Försöker att inte gå sönder av smärta. Försöker att inte påverkas av att jag befinner mig i min lilla barndomsstad, utan några klara framtidsplaner längre. Försöker att inte slukas av hopplösheten.

Imorgon ska det regna, då tänker jag sitta inne vid mammas symaskin och sy lite! Och på måndag är det dags för välbehövlig massage, som sagt!

Likes

Comments

Idag är det World Eating Disorders Awareness Day, en viktig dag att uppmärksamma!

Under mer än en tredjedel av min livstid har mitt liv styrts av matångest, förbud, svält och maniskt tränande. Hade det inte varit för människor i min närhet som aldrig gett upp om mig, när jag själv redan gett upp, så hade jag nog inte ens stått här idag.... Det låter hemskt men är sant, för anorexia är faktiskt en dödlig sjukdom. Så, TACK ni som hjälpt mig, stöttat mig, slängt ut diverse träningsredskap, hållit mig i handen under måltider, kliat mig på ryggen för att lindra ångest, gjort slutenvården och dagvården lite mer uthärdlig, vägrat låta mig matvägra, ätit den där första superläskiga Magnumglassen med mig och mycket, mycket annat. Tack, för jag står ju här idag, inte 100% i mål än men så otroligt mycket närmre än jag någonsin vågat tro!

Och tack till mig själv för att min järnvilja är starkare än all ångest i världen! Kan jag, så kan ni, oavsett hur svårt det känns för stunden. Ge inte upp, för det går faktiskt, och vet ni - det är värt det! ❤️👊🏼💪🏼 #anorexia #edrecovery #eatingdisorderawarenessday #psynligt #teamtilia

Likes

Comments

Tog mig till gymmet efter min monstersovmorgon, körde ett benpass, shoppade lite på vägen hem.

Plockade in lite syrenblommor och satte i en vas på köksbordet, härligt! Lagade middag till oss båda, för J skulle vara hemma ikväll, han kom hem men satte sig vid datorn - så jag åt själv. Uppbrottstiders charmiga vardag.....

Sitter nu på balkongen med ett glas vin, lyssnar på lugn musik och har läst lite - fick dock sluta, för bokens handling kom alldeles för nära mig själv. Så nu sitter jag bara här, lyssnar på musiken och tänker på hur livet ändrats det senaste halvåret. På allt jag förlorat, på allt jag saknar, på allt som gör så jävla ont när jag väl tillåter mig själv att känna någonting. Jag kommer igen, det gör jag alltid, men bland måste man få tycka att livet bara är jävligt mycket skit!

Likes

Comments

Idag när klockan ringde kände jag att nej, jag orkar inte, jag klarar inte av att gå till praktiken, kroppen skriker "vila, sov".....

Så trots att det tog emot, "för man gör ju inte så" liksom (enligt min hjärna), så skickade jag ett meddelande där jag skrev att jag inte klarade av att komma idag. Sen somnade jag om och sov till efter klockan tolv.

Jag har så blandade känslor inför det här, för samtidigt som jag är stolt över mig själv för att jag börjat lyssna på min kropp så känner jag mig så himla värdelös som inte bara biter ihop och går dit. Men det är väl här jag måste lära mig att hitta en balans: när är det en liten knuff jag behöver och när ska jag faktiskt ta ett steg tillbaka för att kropp/huvud är helt slut?!

Idag var det vila jag behövde. Min kropp är helt utmattad, tror att det handlar om att kroppen börjar protestera över mina försök att stenhårt hålla ihop mig själv de här senaste månaderna sedan uppbrottet.......

Likes

Comments