Header
View tracker

Idag har jag vart på bvc, min lilla lowisa var 71 cm lång och 8,5 kg tung. Hon växer så de knakar. Tiden bara rullar förbi. Det händer saker hela tiden.

Jag försöker stanna upp, ta en paus och vila lite, men alltid är det något man ska göra, något man måste hinna.

Nu tar jag min paus.

Annika

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Det finns en känsla som gör att man kokar över. Blir arg. Förbannad. Den känsla när man borde bita sig i tungan och hålla käften. Ja helt ärligt hålla käften.

Nu är det många som inte kommer förstå varför jag blir arg, men när ni har läst detta och fått barn. Då förstår ni.

Det är så att vi bor i en lägenhet i ett 11 våningar högt hus, men ändå känns de som att de är alltid samma personer man möter och hälsar på. Ja, jag tycker det hör till att hälsa. Även fast mer än hälften inte hälsar tillbaka.
När man bor i ett hus med fler människor så tycker jag att om någon behöver hjälp. Exempelvis med dörren. Då tycker jag personligen att man håller upp dörren.
Detta borde vara överallt, inte bara där man bor!!

Detta var vad som hände oss. Jag o S hade vart och storhandlat. Jag kör barnvagnen med en hand och har en blytung (tycker jag, alla är olika stark, som tur är) påse i andra handen. Ja jag kände att jag hade förlite armar, vilket vi i dagens samhälle har. S bar då på tre påsar i två händer, ja ni förstår själva!

Vi kommer iaf fram till ytterdörren nere i entrén, möter en granne som kommer i dörren. Ler mot varandra och gör en liten hälsnings nickning. Det som händer nu går så fort att jag fattar de först nu efter.
Hon stänger igen dörren. Jag uppfattar det som att hon släpper inte bara dörren, utan hon stänger den.

Jag och S bara stod där frågande och kolla på varandra. Hon var i åldern 45-55 och har garanterat aldrig storhandlat med barnvagn.
Vi fick ju iaf tagit oss in i och kommit hem. Men alltså gör man så? Det värsta är att hon kollar mig i ögon, ler och stänger dörren sen.

Detta har ju lett till att när man ser henne så antingen skyndar man in för att man tänker då rakt inte hjälpa henne. Man vill inte dela hiss med henne för då kanske man råkar säga något.

Det blir som ett litet internt krig mellan oss och henne.

När jag ska ut med barnvagnen och jag är själv så möter man ju alltid någon.
Tänker jag efter så
6/10 ggr hjälper den svensk mannen till.
3/10 ggr hjälper den svenska kvinnan till.
9/10 ggr hjälper den inte svenska mannen till. Ska poängtera att står han vid hissen går han tillbaka och öppnar både entrédörren och hissdörren, ska jag av innan, ja då öppar han hissdörren för mihg igen när jag går av.
6/10 ggr hjälper den inte svenska kvinnan till.

Detta är ett snitt och baserat på hur jag upplever det.
När jag var liten så lärde jag mig att man håller upp dörren om man ser att det kommer någon.
Man ställer sig upp på bussen om de finns någon som behöver platsen bättre än sig själv. Är det någon som ramla, då går man inte förbi, man får agera och hjälpa till.

Detta gör mig arg. Förbannad. Ilsken.
Jag går stoppa där annars skulle detta inlägg bli för långt.

Men alla där ute börja agera och tänk dig in i den andres situation.

Glad påsk på er.

Annika

Likes

Comments

View tracker

Där ligger jag i soffan och kollar ut, kollar på alla snöflingor som faller ner men ändå tycks det vara för varmt för att det ska lägga sig på marken. Jag ligger här och hoppas att det ska avta då jag tycker att våren och sommaren ska komma. Jag vill kunna gå ut och känna solen värma mitt ansikte, jag vill kunna känna hur solen bländar mig när jag inte har solglasögon.

Jag vill kunna öppna upp min inglasade balkong utan att risken för regn finns där, jag vill kunna öppna upp och få in ny fräsch luft utan att de ska bli förkallt för Lowisa ska kunna åla på golvet.

Jag vill kunna gå ut och picknicka i solen, åka och bada, grilla och bara njuta av sol och värme.

När jag ligger här i soffan och tittar ut känns det så långt bort.

Nog om mina tankar och mina önskningar.

Idag är det våffeldagen så ni kan gissa vad som står på schemat, ja, här ska de gräddas våfflor. Mängder. Ett högt torn. En stor burk med sylt. En stor burk med grädde!

Har jag tur finns det kvar när jag tränat klart ikväll! Dags att greja!

Något som jag älskar i mitt vardagsrum är föresten mina ugglor, finns på rusta för 129:- för alla 3 :)


Annika

Likes

Comments

Detta är mitt vardagsrum och efter att vi möblera om som älskar jag det! Så mycket med plats men ändå mysigt, det blir som ett stort rum och inte att det är uppdelat!! Lägger upp lite bilder på det!





Likes

Comments

När min lilla bebis nu börjar bli en stor tjej, då behöver man köpa ny bilstol med. Detta blir morgondagens uppgift men tänkte vara smart och sitta hemma och kolla så man kanske har lite koll och förstår lite när dem berätta.

Men så fort jag börjar kolla runt, då inser jag vilket dåligt beslut.
Det finns så många märken, så många modeller och inte nog med det, de finns ju i alla olika färger.
Vissa går på ålder och vissa går på kilon.
Jag är mer förvirrad nu är vad jag var innan jag började kolla runt.

Har ni några tips??

Nä nu kryper jag ner i soffan med min bebis innan hon ska sova för natten!

Ha de underbart!

Annika

Likes

Comments

Det var så himla längesen som jag skrev nu, så jag vet knappt vart jag ska börja!
Dagarna rullar fram i sin vanliga takt och det känns som det börjar gå mot det ljusare och bättre tider, för mig personligen.

Men läser man min rubrik, ja då kanske ni förstår att staden jag bor i sörjer. Som ni kanske vet bor jag i den lilla staden Uddevalla. I staden där 53 517 personer bor och lever, där allt alltid har vart som vanligt, inget större som händer här . Men under natten mellan fredag och lördag förändrades allt här i Uddevalla.

Man vaknar upp och läser på facebook och nyheterna att 3 unga mördats. Så otäckt, läskigt, skrämmande, ja jag kan inte beskriva vad jag tänkte och kände!! Sen såg jag adressen, men va?? Där bor min syster med hennes pojkvän?? Va?

Tankarna far runt i huvudet.
- Jobbar hon denna helgen?
- Skulle dem ut igår?
- Kanske följde dem en kompis hem?
Alla dessa tankar samtidigt som jag ringer som en galning på henne mobil, utan svar!! Skit unge svara då, säger jag till mig själv!!

Efter 4-5 försöket får jag ett sms tillbaka med frågan varför jag ringer så mycket, samtidigt som jag får veta att mamma suttit hemma och ringt fler gånger!!

Jag tycker detta är så hemskt och jag kan inte förstå hur hemskt det måste vara att få ett sånt dödsbeked. Det är så läskigt att det kommer så nära, att de kommer till lilla staden Uddevalla, att det är gamla klasskompisar till min syster, att hon har festat med dem flera gånger. Det blir så äckligt och otäckt nära även om jag inte kände dem.

Uddevalla denna lilla stad, att något sådant kan hända här. I denna staden som det nästan aldrig händer något. Där alla går upp på morgonen och gör det dem alltid gör.

För mig rullar vardagen på som vanligt förutom att min dotter håller på att åla iväg så man får ha lite mera kolla bara, snart kryper hon iväg och då blir det ännu mer att hålla koll på.
En sak som hänt är att min bebis helt plötsligt har fått för sig att sova hela nätterna!! ✌👍
Väldigt lycklig och glad mamma!

Nu blir det lite musik i sängen och snart blir det god natt!

Annika




Likes

Comments

Hej inte skriva så mycket så snälla följ mig på instagram istället där dyker de upp lite bilder. Pysslar en del här hemma med! 😀

instagram: annikaferm

Likes

Comments

Då var de ny vecka, va påväg till öppna förskolan, så jag promenerade en bit så ringer s, han va klar med mötet så han hämta mig så körde vi hem vagnen så nu är vi påväg ner till öppna förskolan :-) Bild 1+2 är min promenad mot öppna förskolan! :)

Detta inlägg försvann när jag skrev, men kom visst tillbaka så då kan jag ju berätta vad vi gjort mer i veckan, måndag blev det öppna förskolan som sagt, tisdag en promenad till mamma och sen vidare till barnmorskan, onsdag öppna förskolan igen, vi var tre barn, mys på hög nivå! :) Bild 3 är innan öppna förskolan!
torsdag var väl den dagen vi bara var hemma, en kompis till mig kom förbi på fika!! Så kul och underbart att få prata av sig!! :)
Fredag blev det babysim, jag tänkte ju att hon skulle skrika och gråta som en gris, näpp. I början var hon fundersam men sen blev det lite roligare, dock ville hon bara dricka vattnet så det blev en trevlig bajsblöja senare på eftermiddagen! Men tillbaka till babysimmet. Det var supermysigt! Absolut något vi ska fortsätta med, så varje måndag boka boka så fort vi vaknar! :)
Nästa gång ska mormor med också!! Bild 4 är efter babysim, så trött!! Jag han inte ta på henne ytterkläderna!

Idag hat vi vart på kalas, min farfar fyller år, hon var jätteduktig, inget gråt och nästan inget gnäll! Mycket skratta och bus.

Imorgon blir det fixa nytt batteri 🔋 till bilen och sen ska vi städa!! Ska kolla om mormor vill ha henne lite längre så vi kan fixa här hemma, hon visar ju tendens till att vilja krypa, så alla sladdar och uttag ska genast gömmas!! Då kör vi super städ också! :)

Nä nu kryper jag ner i sängen och sover, håller tummarna att Lowisa vill sova hela natten lång!

Några tips vad man kan tänka på när dem börjar krypa (ex gömma sladdar) då tas de gärna emot?? :)




Likes

Comments

Ja, jag är så livrädd för sprutor och då ska vi till bvc imorgon och min lilla tjej ska få spruta för andra gången. Jag tror att jag är mer nervös och rädd än vad hon är men jag kan liksom bara inte slappna av..
Jag kan inte hjälpa det men usch jag typ blundar och mår dåligt för henne!!! Hoppas att jag vänjer mig!!!

Har vart på bvc träffa och pratat om sömn och fikat, sen drog jag ner till öppna förskolan och fika, haha mycket fika med en liten bebis :)

Nu kryper jag ner i soffan och kollar tv medan hjärtat sover, behövs egentligen städas men nej de orkar inte jag nu!!!

Blev en bild på lowisa och hennes moffa :)
när hon sitter oxh skrynklar momos duk, min duktiga tjej, haha :)

Tack och hej, leverpastej!

Likes

Comments

Idag när jag gick upp hade jag jätte träningsvärk efter gårdagens match, men så bra som de gick så vad gör de.

Jag och Lowisa möte upp min kusin Petronella och hennes dotter Elsa alltså Lowisas syssling nere i stan. Vi gick till öppna förskolan, men ojoj så många barn, i onsdags var vi 4 bebisar 0-6 månader. Idag vart det 20 bebisar 0-12 månader, det har fullt ös, högt o lågt. Kände att jag uppskatta onsdagen mer. Haha. Men men de är bara att vänja sig, Lowisa tröttna efter ett tag så vi gick till lugna rummet och åt, men nä då kom de folk o börja leka... Hallå?? lugna rummet?? stick iväg!!
Jag amma klart och gick därifrån sen.
Det som var mysigt var att vi hade sångstund sista 20 minuterna :) Det var riktigt mysigt!

Men nu till varför jag har beslutsångest, jag funderar lite över när man ska ge Lowisa eget rum att sova i. Nu är sängen inne i vårt rum. Hur gamla var era små när dem fick sova i eget rum?? Hur gick de? Lite tips tar tacksamt emots !!!

Puss ❤

Likes

Comments