Jag såg precis den finaste film jag någonsin sätt. Alltså. Jag grät ihjäl mig. Kände 30000 känslor under hela filmen. Jag kan inte förklara mina känslor typ. Jag älskar möjligheterna man har i livet men jag är så rädd för vad världen också har för ställen. Jag förstår inte hur det kan vara såhär. Hur kan vi leva såhär bra? Hur kan andra delar i världen leva helt annorlunda? Hur kan det finnas så många barn som är vilse och förlorade i.... världen? Jag får så jävla ont i mitt hjärta. Asså det brister verkligen. Jag har kommit på en sak också. Jag vet varför jag inte vill ha barn. Jag är rädd för att sätta ett barn i det här livet, i den här världen. Rädd för att något jag älskar mer än livet ska känna sorg, smärta, vara rädd, ha panik, känna ångest, vara orolig. Hur ska jag kunna rädda en liten del av mig själv för allt det här? Hur ska jag kunna skydda en liten person, en liten mini mig, för allt det onda i världen.
Jag är väldigt tacksam för att jag är född här och uppvuxen med allt det vi har i Sverige. Jag är tacksam för att alltid ha blivit omhändertagen av min mamma & pappa, alltid fått hjälp, alltid blivit skyddad.

Just nu känner jag att jag bryr mig inte om saker. Allt vi behöver i den här världen är kärlek. Kärlek är den enda saken som vinner över allt. Jag tror att vi är födda till den här jorden för att finna kärleken. Ge kärlek och få kärlek. Till sin familj, vänner, sina "kärlekar" och till alla. Kärlek övervinner ALLT. Om alla i världen skulle ge kärlek skulle det vara fred.

Hur som helst.... den här filmen. Jag vet inte hur jag ska göra det, var jag ska börja eller hur man gör. Men jag ska hjälpa barn i Indien, i världen. Jag klarar inte av det här. Jag klarar inte av att små oskyldiga barn blir ifrånsatta ett säkert liv. Hur barn blir utnyttjade. Hur personer som ska vara vuxna och tänka som en vuxen människa förgriper sig på barn. Det är det värsta som finns i hela jävla världen. Det äcklar mig så mycket att jag vill spy. Jag vill att varenda jävla vuxen människa som någonsin rör ett barn ska ruttna i en jävla håla någonstans. Dom kan fucking dra åt helvete. Ni förstör barnen för hela deras liv.

Jag ska hjälpa barn. Världen måste bli en bättre plats. Jag vet inte hur men jag ska göra det. 💔

Likes

Comments

Så lätt att tänka när man är i en situation, är det här allt?
Jag är så jävla rastlös, som vanligt när jag inte mår så bra som man kan. Visst att jag är rastlös när jag mår bra också men det är mer ett roligt rastlös.
Nu undrar jag bara hela tiden ifall alla mina val är rätt, är där jag är nu rätt? Är det här allt? Ska jag bara jobba äta sova och leva för helgerna hela tiden? Vad är det för liv?
Varannan timme får jag en dipp och börjar tänka att jag måste bli rik. För att jag ska kunna göra vad jag vill och må bra. Jag är inte gjord för att vara fast. Jag är gjord för att röra på mig. Men jag är också en människa som aldrig kommer få någon ro. Jag kommer alltid tänka på alla ställen jag kan vara förutom det jag är på nu.
Sa något om detta till pappa för ett par dagar sen. Igår sa han sa vi satt i bilen efter en stunds tystnad att han tänkt på det jag sagt. Och så berättade han att det är så han har tänkt hela sitt liv. Alltid velat vara där han inte är. Orolig över att livet tar slut för att man stannar på ett ställe för länge för det finns ju så mycket mer.

Asså jag önskar att jag ärvt min mammas psyke. Hon är så jävla lugn, snäll, oroar sig inte, harmonisk, båda fötterna på jorden, stark i sig själv, tålmodig, allt... jag har fått en del av hennes egenskaper men jag har definitivt ärvt pappas psyke. Orolig, rastlös, ångest. Alltså jag älskar båda två får dem de är, mest av allt, men man önskar ju att man kunde fått en lugnare hjärna. Låter kanske dumt. De är båda fantastiska! Jag är bara så jävla lost ibland och önskar att man kunde fått vara lite mer..... lugn. Ej-orolig.

Sorry för oklart inlägg.

Livets låt

Likes

Comments

"Litar väldigt sällan på nån annan, speciellt de som inte röker och som lever som dom lär

Folk som inte alls har några laster har jag svårt att sluta syna, tills jag hittat vad dem är

Jag vet att de är nått som står i vägen för att jag ska välja bort det som förtrollar och förtär

Men ingen orkar fråga sig i mörkret, halvt i sömnen halvt i drömmen varför allting är såhär?

Jag är kanske gjord av sten
Jag vet inte hur man gör, hur man förändras
Jag vill bara följa med, det du sa är allt jag hör
Jag vill tro att alla inte måste växa upp
Jag vet inte hur man gör
Jag är kanske ändå gjord av sten"

Likes

Comments

Ett snabbt mörker svischar förbi utanför fönstret på tåget, vaga vita ljus syns då och då i en takt som får en att undra ifall det är ljus från lampor eller om dem bara finns där för att få en att förstå att de faktiskt finns lite ljus där ute ändå.

Ni vet när man sitter på tåget med hörlurar i sin egna värld? Lyssnar på lugna låtar och får känslan utav att världen bara kretsar runt en själv medans man lever i sin egna lilla musikvideo. Så jävla konstig känsla.
Men om jag tänker efter kretsar ju världen faktiskt runt bara mig, för mig. För kvinnan mitt emot kretsar den bara runt henne. Vi alla är konstant i våra egna tankar. Kan ni förstå det? Att så många människor det finns på jorden? Så många tankar kretsar runt samtidigt i varje huvud? Alla ser livet på sitt egna sätt och här är vi satta på en planet allihopa för att leva tillsammans. Det är så jävla märkligt. Men också helt sjukt, vi klarar det, är det inte sjukt att vi klarar det?

Jag vet att jag alltid klarar mig. Det gör Du också.
Det finns gråa dagar och det finns soliga dagar. Det finns dagar när hela mitt liv känns som ett underbart orange rosa sken. När människorna jag älskar fyller hela mig med glädje av att ens existera. De finns dagar när jag ser mig själv i spegeln och känner mig helt jävla fantastisk. Tänk att jag är jag och att jag är precis som jag är. Min alldeles egna person med egna åsikter och egna känslor. Att mitt hjärta kan slå så hårt för så många samtidigt. När en nära får en att brista ut i skratt och man undrar hur man kunde ha sån tur att hamna just i sitt liv här på jorden.

Det finns dagar när allt känns ljus grått och livet känns som ett jävla duggregn. Obehag. Obehag av gråa känslor som man inte vill ha där. Hjärnan väljer att fokusera på det man inte vill fokusera på bara för att man hamnat i ett grått mönster. Det värker en molande grå känsla i bröstet. Får känslan att att man nästan kan spy ut den där värken - för hur kan den kännas så mycket i bröstet när det bara är känslor?
De dagarna man ser nära i en grå period... och känner deras smärta lika hårt som man känner sin egen. Jag gör alltid så. Lever mig in i alla andras smärta, försöker ta över den. Försöker få dem till det ljus rosa skenet samtidigt som jag drar på mig deras gråa energi - och bara tar över hela sorgen. Hur kan jag göra så? Varför känner jag så mycket av andras sorger av grått?
Det gör ont i mig.

Likes

Comments

It's official! Jag ska sluta dricka alkohol. Im Done. Orkar ej dessa dagar efter. De är skit kul ett par timmar sen blir de bara ett moln av ångest. SKITER I DE HÄR NU! Jag ska bli nykterist. Thats it.

Likes

Comments

Japp och alla är så in i helvete taggade på att lämna "det sämsta året ever" bakom sig, välkomna 2017 med 370 öppna armar och "nu är det dags att leva". Asså sorry men jag brinner fan av.
Jag är så jävla irriterad idag. Vad kul att läsa det va? Det handlar om att jag är bakis, låg på seratonin och så in i helvetes jävla less bara.

Människorna kom på tiden för att ha något att gå efter, vilket självklart är en smart idé MEN tiden är alltså en IDÉ, inte något som faktiskt är i dagar, månader eller år. Tiden är oändlig så det spelar ingen roll om du öppnar 370 armar för ett bättre 2017 för det är bara ytterligare jordsnurr i en rymd där vi är typ ingenting egentligen.

Alltså, ledsen för mitt agg. Jag är bara så jävla trött idag. Har för sjuttioelfte gången bevisat för mig själv att jag inte kan dricka som jag gjort under den här semestern - igen. Jag klarar inte av det i huvudet. Blir helt bränd. Igår gick jag typ igenom alla stadier man kan gå igenom på en fylla. Lullig, stress, glad, full, fullare, superglad, superbra självförtroende, förbannad, ledsen, dåligt självförtroende, tårar, skratt, skitfull, lost i huvudet, kan inte tänka klart och gör dåliga val OSV. Och somnade kl 07 på morgonen gjorde man. Fint de.

Jag HATAR mig själv idag. Sorry för att jag ens bloggar om det här men det måste ut. Jag är så jävla less på mitt betéende, hur jag handlar i situationer, hur jag väljer att prioritera, VEM jag väljer att prioritera och VARFÖR bryr jag mig så jävla mycket om vad alla andra tycker hela tiden? JAG SKITER VÄL FÖR FAN I "ALLA ANDRA" ????. De e något fel på mig alltså. Kan jag bara lära mig nu, snälla världen. Jag måste bli en hållbar Anna som inte faller ihop i ångest för minsta lilla och kan ta fucking hand om sig själv hela tiden. Jag ska inte behöva ha någon. Jag ska kunna göra den här världen själv. Jag BEHÖVER INTE någon med mig för att klara det.
Du verkar ju så jävla glad och rolig hela tiden! Ja men jag är det, alltid, när jag är runt folk. Men så fort man blir ensam alltså. Jag orkar inte.

Och jag går runt med sånna stora tankar hela jävla tiden? Går och undrar vad jag gör på jorden? Vart ska jag? Vart har jag varit innan? Har min själ levt förut i den här världen? Vad finns utanför vår galax? Hur stor är rymden? Varför är vi här? Kan tyngdlagen försvinna? Finns det någon som gud eller änglarna? Finns ondska? Vartifrån föds ondska? Hur kan man lita på folk? Vad spelar de för roll hur lång tid bussen tar - tiden tar endå aldrig slut? Allt är oändligt. Precis som mina jävla tankar. Kan jag bara få vara korkad tom och glad? Eller full hela tiden utan några konsekvenser själsligt/kroppsligt?

Och gå runt och hänga upp sig på någon man kanske tyckte om lite? Kan det vara det mest onödiga man kan göra? Om det är en person som inte tycker om en för allt man är, vem fan är den att ens bry sig om då? Det behöver ingen. Alla ska vara omtyckta till 100% av dem man umgås med varesig det är familj, vänner eller kärlek. Blir så jävla less på oärliga folk och blir framförallt så JÄVLA LESS på mig själv som, som vanligt, är så JÄVLAAAA godtrogen!!!!!! Och naiv!!! Jag tror alltid att alla är så jävla snälla och aldrig skulle göra mig, speciellt inte mig, illa, om jag behandlar dem så bra som de förtjänar - på det bästa sättet jag kan. Men newsflash Annabannana, det gör fan inte en jävla skillnad. Än är inte den sista jävla idioten född.


Aja, sorry. Får ta tag i mig själv och allt imorgon. Det är ju endå nytt år! .............


Likes

Comments

Hey guys! Eller ja, om det är någon kvar här inne. Ekar kanske rätt tomt efter att inte ha bloggat alls på ett par månader nu. Jag kände väl att jag nådde ut till fel publik innan haha men nu tror jag att den publiken avtagit lite så nu är jag mest bara ute efter att blogga lite för att kunna gå tillbaka senare i livet och se vad man höll på med egentligen. Man kan ju lätt glömma av vad man gör dag för dag haha... och sen skrev ju Agnes på min fb logg också att det var dags nu haha! Så då är det väl det!

Jaha! Vad har hänt i mitt liv då? Jag har en gång för alla (!) flyttat hem från Malta. Jag kände att jag var klar med ön och mitt förra jobb. Kommer alltid minnas de som en underbar tid där man lärde sig sjuuuukt mycket om livet och ja, jag har vart med om så jävla mycket nere på ön mitt i medelhavet. Jag tror att det har format mig mycket som person och jag är glad att jag tog beslutet att flytta dit för så länge sedan nu. Mitt jobb jag hade var också mitt första "riktiga" jobb som jag stannade på i över 3 år. Är jätte glad att jag fick jobba på just Enteractive för jag har lärt mig så mycket där, utvecklats, allting, och samtidigt jobbat med världens finaste kollegor. Kommer ju alltid se Malta som mitt 2a hem.

Jaha, är hon klar nu tänker du? Ska jag bara stanna upp nu och aldrig mer resa? låter ju typ så haha... men nej guys. Det är inte klart ännu. Just nu har jag landat rätt fint hemma, har fått världens mysigaste lägenhet!!! En 2a på 48a kvm, liten tvåa men perfekt för mig! Och så har jag fått ett nytt jobb, eller ja, det fick jag innan jag flyttat hem faktiskt! men ja - jobbet är också skit roligt & jag har svin sköna kollegor. Jag är nära min fina familj & mina fina vänner varje dag, kan liksom bara ta en promenad för att träffa dem. LOVE! Så just nu, ja, jag är nöjd.

Nu är min plan att bo här en stund och spara ihop para så att jag kan resa och se jorden. Det har alltid varit min dröm och det kommer alltid att vara det! När jag är gammal och grå kommer jag bo i något ombonat litet hem med bilder från alla mina resor. Små saker från varje land i varje hörn.

Kul 2 be back! see yaaaa!


En pretty new pic på maj!

Likes

Comments

Står med jackan på, säg mig nåt innan du går
Ge mig nåt å leva på
Ljug för mig en stund

När inte benen bär då vill jag ha dig här
Det var veckor sen jag har inte sovit än
J
ag har inte glömt dig än
Fast jag har försökt

Jag kommer hem ikväll men du är inte där

Vad du än säger nu vad du än tror just nu,
Även om allt e över nu
Jag ska va där för dig, vad du än gör med mig
Så vill jag ha dig här

Dina läppar mot mina två en julikväll,
ett dansgolv dina vänner gick jag följde med dig hem
Ifall du hör det här
Det ekar i mig än.
Håll dig nära mig denna natten den är vår
Den e bara till för såna som oss två

Ingen annan vet men du och jag förstår

Jag ska va där för dig, jag ger dig hela mig
Du får mig när du vill

Vad du än säger du, vad du än tror just nu
Inget träffar lika hårt som du
Jag ska va där för dig, jag ger dig hela mig
Du får mig när du vill

Likes

Comments

Fem saker du alltid har i ditt kylskåp?
Hmm. Mjölk, ketchup, vitlökssås, bregott. Haha. och LÖK. 

​​Fyra saker du inte kan vara utan?

– Hårsnodd, hårborste, concealer, telefonen

Tre saker du inte kan äta?

– KFC, russin och persilja 

Två saker som gör dig glad?

– När mina nära och kära är glada och att vara full. haha

En sak du gör flera gånger i veckan?

– Emm.. BADAR :D 

Likes

Comments