Hur sjukt är det inte att fräknarna bara kommer fram såhär mycket på 15 min haha???
Satt precis ute på rasten. Jävlar vad varmt det är 😍👌🏻
5 timmar kvar på denna arbetsdag sen är man långledig i 4 dagar! FETT

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Yes, you.

Likes

Comments

Jag tror att man träffar alla man träffar på grund utav en anledning. Man träffar ju otroligt mycket folk som man inte närmar sig direkt. Men sen finns det vissa som det bara stämmer med. Jag tror att när man får den där känslan så har man på något sätt mötts förut. I ett annat liv, ett annat universam, vad vet jag. Men själarna har sprungit på varandra innan och de behövdes träffas igen. De som stannar med varandra länge i det här livet hade en för kort tid innan. Och de som gör ett starkt intryck på kort tid fanns med längre förut. Och när själarna möts igen; eller för första gången? så är timingen perfekt. Kanske inte för livets alla händelser, men för själen. De behövde mötas just då.

Jag tror att själen på något sätt, under vår tid på jorden, sitter i ögonen. Alla har olika ögon och ögonfärg. Jag tror att själens färg är ögonens färg. Man kan ha olika auror men jag tror att ögonens färg är själens. På något sätt får jag för mig att de blåögda har vart med om mycket hemskt och är ganska härdade själar. De står ut med mycket. De kan ge mycket illa också. Definitift inte alla. Men de som blivit så pass sårade förut att de har någon slags hämndlysthet i sig. De har helt enkelt sätt och vart med om mycket. Jag tror att brunögda är gamla själar. Ganska lugna själar som bara glider med. Jord-själar. Jag tror att grönögda ögon är ganska nya på allt och är väldigt nyfikna. De har mycket att lära liksom. Gjorda för att utforska och komma på.

Självklart har din ögonfärg ingenting med att göra om du är god eller ond. Dock tror jag att alla är goda. Sen finns det dom som är rent ut sagt onda men jag tror att dom bara är här för att pröva oss. Tror i princip inte att de har någon själ. De är bara dimma. En hemsk dimma som flyter igenom alla världar och dimensioner för att skapa kaos och kanske få folk att "se det goda i allt annat".
Alla själar har något gott i sig. Det vet jag. Det krävs bara soulmates för att dra ur det allra bästa.

Mina ögon är gröna med gult längst inne. De ändrar typ färg. De påminner mig om grönska och sol. Det låter ju jätte konstigt men när jag ser mina ögon i solen blir jag typ glad. De känns som att de ger mig någon slags.... kraft? De ser så nyfikna ut. På livet, på jorden, på rymden, på allt. Det är jag liksom.

Flummigt va? sorry mates för mina urspårningar. Detta är ju bara vad jag tror. Alla tror olika.

Likes

Comments

Ni vet när man träffar nån som man helt plötsligt bara kan prata om ALLT med?
När de förstår vad man menar vad man än säger typ och detsamma. Även om jag pratar om vänner, fåglar eller mina tankar om månen eller stjärnor eller livets jävla existens. Låter skit flummigt men jävlar vad fett det är.


Likes

Comments

Underbar helg ❤️

Likes

Comments

SHur gammal är du?

24. Tycker det känns rätt sjukt!

Hur gammal känner du dig?
Typ 22.

Vart bor du?
I min fina alldeles egna lägenhet. En tvåa på 48 kvm som jag inrett med allt jag gillar. Färgbomb!

Vad har du gjort idag?
Vaknat och myst lite i sängen och sen fick jag skjuts till bussen. Sovit på bussen, försökt ta mig igenom arbetsdagen. Är sjukt trött!

Sommar, höst, vinter eller vår, vilken föredrar du? Varför?

Vår och sommar.

Är du beroende av något?
Sorry 2 say it men cigaretter antar jag. Men dock har jag kommit på att det är en "aktivitet" för mig. Röker nog mest för att slippa bli uttråkad.

Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu?
Australien!

Vad är du på för humör just nu?
Sådär alltså. Vet inte. Funderar för mycket, är för trött och börjar tvivla på allt. typ. haha!

Vilket är ditt favoritgodis?

Choklaaad!!

Vilken är din favoritaffär?
Enkelt sagt H&M. De finns fan allt där.

Är du en morgon- eller kvällsmänniska?
Kvällsmänniska DEFINITIFT. Kan va vaken och pigg hur länge som helst. Mornar däremot, no-no! Jobb sköter jag givetvis men.... nej, älskar inte att gå upp innan 11 alltså.

Har du blivit sydd någon gång?
Ja i bakhuvudet faktiskt. Rätt oskön olycka som hände på Malta då jag föll rätt bak i en stor glasdörr som sprack helt och min vän landade liksom över mig så jag fick hela hennes tyngt på mig + bakhuvudet rätt i glaset som sprack av "smällen från mitt huvud". Svimmade av och vaknade upp av att en kille som heter Calle satt och höll om mig bakifrån och tröck något mot mitt huvud och sa att jag skulle ta det lugnt. Folk skrek i panik runt mig och folk kom med servetter och skit från kiosken mitt emot. Tog min hand och drog den vid bakhuvudet för att sedan dra den mot den vita väggen bredvid mig. Blodet var mörkrött och bara rann efter konturerna av min hand. Då tänkte jag "Nu dör jag". Men det gjorde jag som tur inte. Ambulansen kom relativt snabbt och jag kom in direkt på akuten. Mådde piss i 2 veckor men I LIVED! 7 stygn tror jag.

Vem gjorde senast något extra speciellt för dig
-
Vet faktiskt inte! Jag fick å andra sidan skjuts till bussen imorse? haha! Men något riktigt speciellt.... vet inte.

Är du blyg?
Nej jag är definitift inte blyg. Självklart kan jag bli nervös i vissa tillfällen typ innan jobb intervju el. möte med någon ny/dejt osv. Men jag är rätt bra på att snacka och får ofta igång konversationen snyggt typ.

Vad heter du i andranamn?

Eliza Emelie. Fint tycker jag.

Vill du gifta dig?
Jag vet inte faktiskt. Beror väl på. Det ska ju inte vara något "bara för att" iallafall" Gifter jag mig ska det vara för att vi är storslaget förälskade och vill göra det för varandra. Inte för någon annan eller för någon fest liksom. Utan för att fira att man vill vara med den man älskar mest hela livet.

Har du något smeknamn?
Wanq typ. Wanqan. Wanqis. Annie. typ så. Anna är inte skitlätt att hitta på nicknames too unfortunately. Haha :D Wanq ligger ju kvar från Malta. Uttala mitt efternamn på engelska and you will know. Hahaha.

Likes

Comments

Ni vet det här med att ensam är stark? Älska dig själv, var nöjd med dig själv, älska dig själv mest av allt, njut av ensamtid, blablabla.

Ja ja ja. Hell to the yes att man ska vara självständig och klara av sitt liv själv. Jättebra. Superbra verkligen. Credd till mig och alla andra singlar som gör det. Jag kan va as nöjd över det ofta. Men.. va fan. Vi är flockdjur. De är väl klart att man längtar bort. Till en varm famn. Någon som kollar in i dina ögon och anser att du är det mest värdefulla de har. Någon som håller om dig på natten och får dig att känna dig trygg. Någon att dela sina hemligheter med. Någon att ha massa internskämt med. Någon att planera framtiden med. Någon att leva i nuet med. Någon att älska och att älskas tillbaka.
Är det skitsvårt för folk att förstå att man som ensam längtar efter det? De känns som de. "Njut av din singeltid, njut av att va själv, njut av det BLABLABLA........" JAAAAA, JAG HAR HÖRT ER SÄGA DE NU. Självklart njuter jag av att bara ha mitt eget att städa undan, ingen annans saker som ligger överallt, ingen annan att oroa sig över, ingen annan man måste *matcha sitt liv med*. Ja, verkligen. Fett skönt.

Men att älska är fan det största på hela jordklotet. Det är därför vi är här, jag är helt säker. För att älska och bli älskade. Jag är såååÅåÅåÅåÅÅ jävla delad i detta. För samtidigt så känns de som att alla som egentligen ska älska, får allt att se så jävla bra ut............ bara sårar varandra och ljuger. Finns det en ren kärlek? Finns det den kärleken jag själv känt för någon förut? Finns det ens? Är det bara jag? Känner jag för mycket och har det där behovet, när jag faktiskt älskar någon, att se efter den vad som än händer? Se personen i fråga somna sakta på kvällen, njuta av att se personen röra sig på sitt alldeles egna sätt, gå i extas när de känt samma för mig - för att sedan raseras och allt blir paj?

Har jag haft otur? Jag tycker inte synd om mig själv & vill absolut inte att någon ska göra det heller. Fattar att alla har olika livsöden eller vad man säger för varje person har ju ett alldeles eget liv med egna upplevelser. Jag vet inte. Jag är bara trött på att inte få ge allt det jag har inom mig till någon. För jag har så mycket att ge liksom. Kärlek, givmildhet, omtänksamhet, skratt, stöd, hjälp, äventyr. Och självklart skulle jag inte ge det här till första bästa för så kan det ju låta nu. Men jag börjar bara känna att det känns jobbigt att inte kunna ge allt det här. Eller att motta det. MEN samtidigt så sitter jag tvivlandes där ändå.. för det verkar vara så att till slut så slutar allt ändå alltid med tårar och girighet. Elaka ord, tomma hot, någons blick går från varm till kall på bara någon dag. Människor är så jävla obegripliga. Jag har sätt så många par älska varandra så mycket sen helt plötsligt tar de bara varandra för givet. Lägger elaka pikar, hör inte av sig, gör varandra oroliga osv. Sårar varandra helt enkelt. VARFÖR gör man så?? hur kan man göra så?
Jag kan inte förstå hur man kan göra så mot en människa man älskar. Det är för mig helt jävla sjukt. När du hittat en person som du älskar och vill gå igenom eld & vatten för - gör du då inte allt för att göra denna person lycklig? Är det inte det som hjälper dig att även känna din egen lycka?

Och ja, JAG VET. Ensam är stark och så jävla lycklig. Va lycklig i dig själv, din lycka baseras ej på någon annans. Men om vi är här för att älska - om vi är här för att ge och få kärlek - hur ska då lyckan bara hoppa upp från ingenstans inom en? Om vi faktiskt är "flockdjur". Då är det ju inte normalt att vara EXTREMT jävla skit lycklig om man är helt ensam?

DELADE.MENINGAR. Orkar ej med min hjärna.

Sorry för diffust inlägg. mvh weirdo

*Kollar bort över horisonten och är as djup*

Likes

Comments

Minns att jag inte förstod känslan. Känslan av att känna att man träffat någon innan. Som i ett annat liv. Som att se en version av sig själv i en annan människa. Minns att det slog mig direkt. Det var blå himmel, sommar himmel. Allt var grönt. Folk var fulla och höga och där stod du. Fri och nyfiken. Du verkade så jävla bekant.

Du var jag i en annan form.
När jag var med dig var jag fri och det var du också. Kunde släppa allt. Du var frihet för mig och jag tror det inte spelar någon roll vart du och jag än var, jag var fri. Fri från allt. Det var som att du suddade ur allt mörkt och all ångest ur mig så fort din närvaro var med mig. Du lyfte bort det utan att ens veta att du gjorde det.

Jag minns allt och jag vet inte om det är konstigt.
Efter detta började jag ifrågasätta alla jag någonsin träffat. Alla jag någonsin kommer träffa. Spår har lämnats efter dig i mitt liv som jag inte kommer glömma. Har träffat ett par människor i mitt liv som etsat sig fast sådär. De är fint att man kan göra det! Såna som lär en saker som man har nytta av. Man fick med sig någonting i livet av en person. De är fan fint.

Du var jag i en annan form. Jag vet att du kände likadant.
Jag behöver dig inte längre. Jag vet att jag egentligen inte behöver någon. Det är konstigt när människor försvinner ur ens liv men det är ju så livet är. Jag är alltid glad i efterhand, när jag processat allting, att jag fått lära känna en ny människa på djupet och ser det mer som en liten skatt jag fick med mig. Samlar på mig små skatter genom livet av det fina som folk har gett mig.
Och jag vet att det var meningen att du kom in i mitt liv när du gjorde det. Precis som med alla människor man träffar. Det finns någon slags mening med allt som händer och speciellt med människor som "berör en". När de kommer in i ens liv, hur de kommer in, vad de lär en och hur livet går vidare efteråt med lite mer visdom.


A year can move so fast -

Likes

Comments

Mornmorn! Sitter på jobbe och solen bara GASSAR in genom fönstrena. Jag och mitt team sitter precis bredvid en radda av typ panorama fönster som går snett ända upp till taket och solen ligger på precis där. Så jäkla varmt.
Var lite strul med tunnelbanan imorse, nån olycka vid slussen. Så när jag kom till kontoret fick jag för första gången låsa upp och vara helt ensam här för alla var väl fast in le traffic. Weird haha!

Igår hade jag en plan på vad jag skulle göra efter jobbet men det fuckade sig i sista sekunden för personen jag skulle träffa hade kollat fel på sitt schema och slutade inte förns sent så vi ska ses idag istället.
Alltså. Jag satt i soffan och hoppade UPP OCH NER. Ingen av mina vänner kunde göra någonting och jag ville inte göra någonting själv. Satt och googlade på "uttråkad vad göra" 30 gånger och till slut fick jag en knäpp och insåg att skotten stänger om 15 min SPRING, haha. Så gick dit och köpte godis fort som fan. När jag kom hem såg jag att tvättstugan var ledig så jag slängde in tre maskiner.. Sen kollade jag på "Dear white people", så jävla bra serie! Och käkade godis och var rastlös. Vid halv elva tänkte jag att aja jag går väl och lägger mig. Så kommer jag på den där jävla tvätten... fan asså HUR ÄR KORTTIDSMINNET????????? Aja, går ut dit i pyjamas typ och så ser jag att en maskin inte ens startat så de ligger bara smutsiga kläder där i, en maskin har inte fungerat correctly så allt är svin blött och eftersom de va så sent så kunde man inte sätta på torkskåpen och det så jag fick bära in allt och hänga upp det för hand inne............. aaaaaaaaaah. Brann av. Sa för mig själv "FITTTAAAAA" "ÄLSKAR INTE LIVET JUST NU" typ 20 gånger högt hahahahah. Aja! De gick ju bra till slut ändå.

Apropå struktur! (postade inlägget och glömde vad jag egentligen skulle skriva så såg jag inlägget med rubriken och fick gå tillbaka och skriva detta, hahaha).
Jag kom på igår att jag kanske behöver lite struktur trots mitt hat mot det haha. Vanor och sånt där är verkligen inte min sak, eller mer rutiner kanske. Men jag har nog insett att jag måste ha det, iallafall lite. T.ex att gymma varje dag efter jobbet varesig man ska göra något annat eller inte efter. Anledningen till det är för att då kör jag ju lite slut på mig själv och kommer inte sitta med den där hoppiga rastlösheten. Som jag satt igår, alltså det är fan inte kul. Hjärnan går på högvarv men man kommer liksom ändå inte på något för det är bara flamsigt i huvudet typ. Så om jag hade tränat då hade jag blivit lugn eftersom jag fått ur mig massa energi och hade kunnat fokusera på att typ faktiskt kolla på film och bara chilla. Så jag ska börja göra det nu. Träna varje dag. Även om det känns jobbigt och tråkigt ibland så vet jag ju att det är bra för mig. 
Detta är också en sak med mig. Nu säger jag såhär. "Ska göra det varje dag" blabla.. vet att de kommer hålla i 2 veckor. Men ah. Bättre än ingenting!! haha, förhoppningsvis inser jag att de är bra anyways och fortsätter... FUTURE WILL TELL!!

Nu ska jag väl jobba! Gött väder. Ska sitta ute på terrassen på lunchen och det. Fett! HejdoOoOoO!


Mitt lilla rit projekt på jobbet! Och en bild på mig och Berra från helgen! En av mina äldsta vänner!

Och så little me. HAVE A NICE DAY BYE BYEE

Likes

Comments