I onsdagen var det volleybollturnering på skolan. Den involverade nästan alla åldrar på skolan, hela vägen från högstadiet till treorna i gymnasiet. Personalen på skolan var även med, både den kenyanska och svenska. Självklart ställde min klass upp med ett lag. Dessvärre var inte jag med personligen. Jag och ett antal till stod för hejaramsorna och fotograferandet.

Första matchen spelade vi mot treorna. Det gick överförväntan och vi tog hem en vinst. Tror helt och hållet att det berodde på våran fantastiska hejaramsa.

Vilket lag kan ingen klå?

Na2!

Här har vi den elimeinenta hejaklacken. Lovisa, Alice, Jossan, Treasher, Alma och jag då.

Nästa match spelades mot den kenyanska personalen. Hej dundrans vilken serve de hade. Länge stod vi inte ens en chans emot dem. Men vi tog ikapp och matchen slutade lika, 25-25.

Tog paus från hejaklacken och tog ett glas vatten. Det var även hög tid för lite mobiltid.

Sista matchen var mot ettorna på gymnasiet. Även denna vann vi, 44-20 slutade matchen. Vilket jäkla dreamteam min klass var då!

Lite senare spelade de även semifinal och om tredjeplatsen. Semifinalen gick de ifrån som förlorare men de lyckades ändå kamma hem en tredje plats. Under dessa matcher hade jag gett upp på att vara hejaklack. Istället tog vi ett dopp i poolen och tränade lite.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Bjuder nu på andra delen av våran Hell's Gate camping som var under helgen. Om du inte redan har läst första delen finns den i inlägget under bara, checka den först om du inte redan har gjort det!

Söndagsmorgonen var vi uppe med tuppen! Lite innan klockan sex ringde vårt alarm och stela av kylan kravlade vi oss ur våra sovsäckar och började klä på oss så mycket kläder vi kunde. Dunjackor, fleecetröjor, underställ, mössor och vantar åkte på. Knappt man kan tro att vi bor i Afrika asså.

Tanken var hur som helst att vi skulle få se en äkta afrikansk soluppgång över savannen. En sån där riktigt orange, gul och rosa som är så maffig att man blir helt utom sig. Sån där man ser på film, ni vet. Tanke var dock allt det blev för någon maffig soluppgång blev det inte. Bättre än de färger som pryder himlen i dessa kort blev det inte. Kanske en besvikelse ändå.

Istället beslutade vi oss för att börja med frukosten innan resten av campinggänget vaknar klockan sju. Som den vekling som jag är bestämde jag mig dock för att gå och lägga mig i tälten och försöka få några extra minuters sömn innan klockan sju. Men jag försov mig och kom inte tillbaka till matlagningen förrän kvart i åtta. Då var frukosten redan klar, vilket var extremt lyxigt i och för sig att bara bli serverad.

Tjejerna gjorde fattiga riddare, pannkakor, scrambled eggs och skivad ananas. De fixade en sån gudomlig frukost åt oss alla. Även fast äggen smakade mer salt än ägg och vissa av de fattiga riddarna bara var bröd med kanel och socker på efter som att de aldrig blivit genomstekta var det solklart den bästa frukosten jag ätit sen jag kommit hit!! Längtar tillbaka till den frukosten i vildmarken. Vilken dröm!

Jossan och Charlee i väntan på att flera pannkakor skulle stekas klart.

Det blev snabbt bråttom. Det skulle diskas, borstats tänder, gå på toaletten, packa ihop både packning och tält och sedan skulle allt in i bilen. Skynda, skynda, skynda.

Svårt med prioriteringarna. Ska man borsta tänderna eller fotografera?

Sedan var det bara in i bussen och så var vi på väg igen. Tanken var att vi skulle möta upp treorna igen för en vandring i det så kallade Hell's gate gorge ledd av masaier.

John ledde vår vandring genom vatten, lera, växter och sand. Han fick hålla i repen när vi klättrade, hålla oss i handen i branta nedförsbackar och nästintill bära oss över vattendrag i försök att hålla skorna torra.

Det va mycket sand och lera. Men! Fy fasiken va häftigt det va att klättra runt längst ned med de meter höga sandväggarna.

Slutet av vandringen nere i dalen klättrade vi ner till ett litet vattenfall. Här var det mellan en och två decimeter vatten så skorna fick åka av och vi vadade fram genom vattnet.

Titta va lycklig Hugo var!! Gullet, va han trivdes.

Däremot dog lyckan lite sekunden efter bilden togs tappade sin ena sko ner i vattnet.

Emma under skopåtagning igen inför sista vandringen upp ur dalen.

Tillslut kom vi upp. Alla blev helt tagna av utsikten, även jag. Vi stod i en grupp och bara stirrade med öppna munnar. Tänk att långt där nere var vi och vandrade. Fränt ändå.

Sedan var det bara att sätta sig till rätta i bussen igen. Det tog inte många minuter innan majoriteten av bussens passagerare föll i en djupsömn.

Helgen har varit helt gudomlig. Jag trivs verkligen i en miljö som denna. Allt är nytt och spännande och häftigt och coolt. Ingenting är det andra likt. Om jag ska få ha ett år som det jag har fått ha det under dessa tre första veckor så kan jag nog redan nu konstatera att jag kommer ha livets år här i Kenya.

Likes

Comments

Har kommit med underfund att det här med att campa och vandra är världens upplevelse. Ett av mina nya favorit sätt att se sig om i världen och uppleva en ny plats. Helt jäla briljant koncept!!

I helgen provade jag nämligen på detta koncept för första gången i national parken Hell's Gate utanför Nairobi. Här lagade vi mat, sov, vandrade och kollade på djuren under ett dygn.

Redo för ett dygn i vildmarken gav vi oss iväg i vår då rena och hela vandrarbyxor och kängor. Nu är mina fortfarande täckta i ett lager av sand då jag inte har kommit till skott än med att tvätta dem. Men det blir morgondagens uppdrag.

Ett obligatoriskt stopp för att kolla på utsikten. Fullt förståeligt varför busschauffören stannade också. Vilken jäkla utsikt, va? Detta brukar kallas för Rift Valley och är en nedsänkning i marken som har orsakats av två plattor som håller på att glida isär. Rift Valley sträcker sig ned genom hela Östafrika. Tacka vet jag Per och kursen East African Wildlife för denna information.

Typiska turister. 40 personer som står med kameran i högsta hugg och safari hattarna på plats. Runt om hörs ett konstant mumlande av "Woow" "Sjukt häftigt" och "Så fint".

Nästa stopp var vid ingången till själva national parken. Stoppet bjöd på både ett helt gäng babianer och ett toabesök. Precis som alla toaletter under den här helgen så var det även här antingen stopp i toaletten eller endast ett hål i marken. Man kan väl inget annat än att älska vildmarkslivet <3

Vår campingplats! Väl framme i Hell´s Gate delade vi upp oss med tvåor för sig och treor för sig. Vi kunde se treornas campingplats avlägset på andra sidan bergen men så mycket mer än så fick vi inte veta av dem på några timmar. Men här slog vi upp våra tält.

Under själva tält uppsättningen blåste det som bara den, hela tältet vek sig och när vi plockade ned tälten igen dagen efter upptäckte vi att en av tältpinnarna hade knäckts under blåsten. Sånt som händer antar jag. Värt besväret var det i alla fall när man vaknade upp till den här utsikten dagen efter!

Sedan var det mat. Couscous och grönsaker stod på matsedeln. Klass Na2 <333

Två tuffa diskare, Petter och Lovisa.

Första vandringen blev en tur på fem kilometer som bjöd på alla olika sorters antiloper, zebror, vildsvin och bufflar. En och annan lavasten släpade vi med oss tillbaka till lägret också. Hela marken här är täkt av porös sand som från början varit lava. Bara av den korta turen kom vi tillbaka fulla i sand både på och i kläderna.

Sedan smög skymningen på i fruktansvärd takt. Matlagandet påbörjades direkt och det dröjde inte många minuter innan pannlamporna åkte fram. Kvällen fortsatte sedan med ett svettigt häng runt lägerelden som bjöd på lekar som charader, pekleken, viskleken och spökpodden i mörkret. Ett tappert försök till stjärnskådning gjorde vi också men vår bristande kunskap om olika stjärnbilder och några moln på himlen begränsade oss.

När jag kollar tillbaka på dessa bilder slår det mig vilket liv man lever. Så förbaskat tacksam över att jag får uppleva saker som detta. 

Likes

Comments

Under helgen som passerade reste både ettorna och samhäll- och ekonomitvåorna till national parken Hells gate. En national park i närheten av Nairobi för att campa med klassen. Nu till helgen är det våran tur, naturtvåorna och alla treor.

Ska bli så jäla roligt!!

Kvar på internatet blev det beslutat att vi skulle få ta en dagstur till ett hem för föräldralösa elefantungar och kolla på giraffer. Bussen lämnade skolområdet klockan 10 på lördag morgon och så var vi på väg.

Bussturen tog längre tid än beräknat med fel körningar, körande i diken och u-svängar mitt i vägen.

Inte gick det någon nöd på oss, vi höll humöret uppe!

En gulli bild på Alma och Kira i kön fram till elefanterna!

Tittut Elin!

Sen kom vi fram till elefanterna. 13 stycken va dem och fy fasiken va gulliga!! De föräldralösa elefantungarna kommer från olika delar av Kenya och här har de samlats in för att bli omhändertagna och friskna till. Många är i sämre skick när de kommer in till hemmet och sedan får de stanna här tills de är mellan tre och fyra år gamla och redo att möta världen igen. Då de släpps ut i de fria med en ny elefanthär. Fin grej att syssla med ändå.

Hugo! Elin! Jossan!

Sedan bar det av till girafferna. Sådana mäktiga djur. Har aldrig insett hur stora de är på långt avstånd, men nu när vi kom så nära inpå insåg man verkligen dess storlek. Över fem meter hög var den här giraffen.

Av djurskötarna fick vi alla en näve pellets att mata girafferna med. Antingen kunde man låta girafferna äta de ur handen eller ur munnen, precis som Jakob gjorde. Det blev en massa giraffhångel för allihopa den dagen, måste erkänna att det nog är den bäst sortens hångel också.

Likes

Comments

Lite mer än första veckan har passerat. Idag har jag både bott och levt på Svenska skolan i Nairobi i 10 dagar. Igår räknade jag och Elin veckorna som är kvar till jullovet. Liter mer än 16 hela veckor kvar. Sen är det en vårtermin också. Men nu ska vi ta oss en titt på veckan som sprungit förbi!

För ganska exakt en vecka sedan satt vi här i väntan på kvällens infomöte. Jag och Elin tog några minuters paus från resten av internatet och slog oss ned på balkongen uppe i sällskapsrummet Zebra.

Tisdagen den 22 augusti, två dagar efter att vi landat med flyget. Vi gick för första gången utanför skolområdets murar och stängsel. I en grupp på 26 elever och två lärare tog vi en tur till Junction, det närmaste shopping centret till internatet.

Härom dagen tog vi oss tid för att måla och teckna. Titta på Jakob, hur grym??

För tre dagar sedan var vi, som ni redan vet, och besökte Yaya center. Ett annat shopping center. Här gjorde jag och Jossan stora inköp i matväg. Förutom chips, choklad och kakor köpte vi gemensamt tre mango att dela på. Den första vi åt var fruktansvärd, omogen och sur. Vi beslutade att ge mangon en ny chans dagen efter. Sinnes hur god den var! GUDOMLIGT!!

På Yaya center hittade vi också en spännande te sort. Vi köpte en påse hibiskuste. Oavsett dess vackra röda färg efter några minuter och doften visade det sig vara en enorm besvikelse. Smakade som svag, varm lingondryck och en svag smak av gojibär. Kan lova att det låter godare än vad det var. Vad gör vi nu med två liter obrygt hibiskuste som smakar vedervärdigt?

Vill även passa på att presentera Internatpodden som har skapats av ett gäng i 3:an. Kira och Melker är talarna och på bilden ovan ser ni en av poddens producenter och klippare, Jakob, precis innan klippningen av första avsnittet ska dra igång. Om ni har tid och lust finns första avsnittet nu att lyssnas på. Du hittar den på soundcloud under namnet Internatpodden. Förhoppningsvis finns den även på iTunes inom snar framtid. Att starta en podd om internatet, vilken BRILJANT idé!!

Likes

Comments

I föregår var skolområdet och internatet fortfarande en främmande plats som man tappert försökte hitta på. Idag är området innan för murarna mer ett hem än det var då, men fortfarande inte i närheten av vad det förhoppningsvis kommer bli.

Här bor vi nu mera! Detta är poolområdet. Svin lyxigt att ha pool en våning nedanför rummet. Ett flitigt använt område på internatet under dagarna. I byggnaden till vänster om poolen ligger matsalen på nedervåningen och på övervåningen finner vi rummen Zebra och Giraff. Här visas film på helgerna och spelas mängder med tv-spel. Det är också här vi ofta hänger på håltimmarna och pluggar eller spelar kort. Kortspelet Dobble har också kommit att bli en favorit.

Till höger om poolen på nedersta våningen ligger tvättstugan. Här lämnar vi, hämtar och hänger vår tvätt som blir tvätt av Jannette. Jag vet. Lyxigt. Det blir bara lyxigare.

Josefin, en mycket fotogenisk person.

Sen har vi även både en tennisplan och en basketplan. Kommer väl till pass nu innan vi får lämna skolområdet i mindre grupper än om 25 elever. Där med får vi än så länge inte gå till gymmet eller vara ute och springa.

Edit! I bakgrunden har vi skolans fotbollsplan. Här spelas det fotboll och utför gympalektioner under dags timmarna. Under kvällstimmarna drar det roliga igång på riktigt. Fram tills kvällsfikat är detta tillsammans med grundskolans lekpark platsen för dunken och 15. Genialiska lekar om jag får säga det själv!

Isak och Hanna. Ingen av de ser ut att stor trivas med klättringen men jag är övertygad om att de kommer greja både Mount Kenya och Hells Gate galant nu efter att ha sett deras klättringskunskaper.

Längst upp på skolområdet ligger administrationen. Inte jättespännande men ett snyggt hus.

Fotograferingsdax! På jakt efter skolans sköldpaddor Hakuna och Matata som bor och lever på internatets baksida.

Alma och en av sköldpaddorna! Hjärtegull <3

Likes

Comments

Hej och godmorgon mina vänner! Solstrålarna sipprar in genom gardinen och den kalla nattluften hänger kvar i mitt rum. Jag sitter i sockor med Thomas Stenström På en vacker dag spelandes i bakgrunden. Det är svårt att tänka sig att det igår var 27 grader ute när jag sitter och skakar av kyla mindre än 12 timmar senare. I samband med den hittills varmaste dagen var det också den första oplanerade dagen på internatet. Detta resulterade i mera shopping, poolhäng och träning.

Elin hoppade raskt i det lite för kalla vattnet. Poolen värms endast upp av solen själv vilket vintertid inte räcker så långt. Svalkande var det i alla fall i värmen.

Tog oss tid för läsning mellan doppen. Jossan <3

På morgonen besökte vi Yaya center, ett köpcenter med både en mataffär med ett rikligt utbud och en masai-marknad. Vi köpte upp ett lager av chips, torkad frukt och nudlar. En och annan färsk frukt följde med ner i kassarna hem också - bland annat den här mangon som visade sig vara helt omogen.

Mangon uppskattades mer eller mindre av vissa. Pengar hade vi lagt på frukten och därmed skulle hela ätas upp. Elin åt till upp det sista som vi andra inte lyckades få ner. Sur med konsistensen av päron, precis så en mango inte ska vara.

Tack för mig så länge.

Likes

Comments