Header

I förra inlägget berättade jag om kommunikation ur ett sociologiskt perspektiv och diskuterade även skillnaden på ett psykologiskt, sociologiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Idag ska vi gå igenom det psykologiska perspektivet.

Relaterad bild

Hur vi får in kommunikation i detta är för att det är genom kommunikationen som vi uttrycker våra känslor och får bekräftelse på dem.
Det är även genom kommunikationen som vi skapar våran egna identitet och signalerar till omvärlden vilka vi är.

Genom tiderna så har forskare varit väldigt intresserade av barn som vuxit upp inlåsta utan kontakt och just kommunikation, för med hjälp av dessa barn kan forskarna då få veta hur det påverkar människan. Det har ju visat sig att dessa barn har vissa kraftiga störningar och att vi har ett medfött behov av att kommunicera.

Precis som inom det sociologiska perspektivet finns det i det psykologiska perspektivet vissa viktiga begrepp.


Identitet:

Det är våran innersta kärna och är den som gör oss unika och skiljer oss ifrån andra. Identitet är summan av vår arvsmassa, alltså våran bakgrund, våra erfarenheter och reflektioner vi fått genom livet. Det finns massa olika identitet kring vår identitet och hur den är sammansatt

Joharifönstret:

Joharifönstret är en av teorierna kring våran identitet och består av ett fönster med fyra rutor i. Detta representerar olika delar i våran identitet och används för att se vad man har för självuppfattning och hur den påverkar relationen med andra.




Arena
mitt kända fält



Blint
mitt blinda fält



Fasad
mitt dolda fält



Okänt
mitt okända fält

Detta är alltså joharifönstret och representerar olika delar i våran identitet. Nedanför ser ni samma joharifönster, men som mer beskriver de olika delarna och vad de faktiskt betyder. Viktigt att komma ihåg är att de olika delarna i fönstret inte är lika stora, utan de ändras och blir större eller mindre under livets gång.



Vad jag vet om mig och vad andra vet om mig



Vad andra vet om mig, men jag inte vet om mig



Vad jag vet om mig men andra inte vet om mig



Vad jag inte vet om mig och vad andra inte vet om mig


Bekräftelse:

En av kommunikationens viktigaste uppgifter i psykiskt välmående är att få bekräftelse på vilka vi är. Detta är något vi får genom så kallad återkoppling på sådant vi säger och gör, men vi får det även på hur vi ser ut och vad vi har för bakgrund.
Denna återkoppling kan vara verbal, vilket kan vara komplimanger, samtal och kommentarer.
Återkopplingen kan även vara icke verbal, vilket kan vara kroppspråk och blickar.

Intrapersonell kommunikation:

Intrepersonell betyder inom människan och innebär helt enkelt de samtal man har med sig själv.
Att prata med sig själv kallas för att man ​kontemplerar​, vilket kan lösa många problem man har.
Idag stöter vi dock på flera svårigheter med intrapersonell kommunikation vilket framför allt beror på två saker:

  • ​Vi har inte/tar oss inte tid till personliga tankar idag utan fyller tillvaron med musik och TV, eller andra störande faktorer
  • Vi lever i ett så kallat expertsamhälle och förlitar oss väldigt mycket på expert, mediafolk och forskare istället för att förlita och tro på oss själva.


Precis som med det sociologiska perspektivet kan man gå djupare in i det psykologiska perspektivet  och läsa om så mycket mer​​, men även här har ni fått ta del av grunden i alla fall, som man kommer behöva för att fördjupa sig och läsa vidare inom området.

Kramis Anna Johansson

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Tänk dig att du har ett problem. Du har råkat komma hem försent då en kompis glömde bort tiden och dina föräldrar är besvikna och sura.
Du tycker det är orättvist, för det var ju inte ditt fel egentligen, och ni börjar bråka.
Du tycker att de inte förstår din situation och tycker att livet är otroligt orättvist.
Det är inte innan du tittar på det ifrån deras perspektiv, som du förstår att de är ledsna över att du inte höll vad du sagt, även om det var din kompis som glömde tiden. Ni hade ju faktiskt bestämt en tid.

I exemplet har du alltså tittat på samma sak, men ifrån ett annat perspektiv och detta är något man gör hela tiden i livet.

Likadant är det med kommunikation, och idag ska jag förklara några olika perspektiv och hur man använder dem ihop med kommunikation.

Vad finns det för perspektiv?

Tänk dig att du är i en park. Du går runt på stigarna där och möter varje människa, som den individ den är. Du ser deras ansiktsuttryck, du märker hur de reagerar, du lär känna personen i sig. Det är psykologi.

Nu föreställer du dig istället att du står på en kulle i parken. Du möter inte varje enskild person, men du ser hur människor rör sig i grupper och hur de reagerar med varandra. Det är sociologi.

För att ta det ytterligare ett steg så tänk dig att du flyger över parken. Då ser du inte personen i sig, och inte heller hur de reagerar och fungerar i grupper, utan du ser endast vilka stigar de tar, hur de rör sig och vad som händer. När du gör detta är du på ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Bildresultat för park

Man kan använda sig av alla dessa tre perspektiv för att förstå andra saker, och oftast går de ihop med varandra också.

Vad som är viktigt att komma ihåg är att det finns massa fler perspektiv än dessa tre, men dessa brukar man ofta prata om.

Idag ska vi dock läsa om hur man ser kommunikation ifrån ett sociologiskt perspektiv.

Inom sociologin studerar man människors sociala samspel och samhällsfunktion.

Sociologiskt perspektiv

Sociologi är alltså då man studerar människors sociala samspel och samhällsfunktion. Kommunikation ingår i detta då kommunikation är en naturlig del i det sociala samspelet.

Det finns några viktiga begrepp inom det sociologiska perspektivet, som jag ska gå igenom nu vilket även kommer att finnas med på min lista med viktiga begrepp som du kan hitta längst upp på bloggen, eller genom att klicka här.

Det finns tre begrepp vi ska gå igenom idag, ​interpersonell kommunikation, masskommunikation​ och ​kommunikation och klass.


​Interpersonell kommunikation:

​Interpersonell kommunikation betyder "mellan människor". Interpersonell kommunikation är alltså den kommunikation vi har emellan oss människor så som möten och samtal.
Detta är något som skiljer oss ifrån djuren och är därför en viktig grund till våran mänsklighet.

​Masskommunikation:

​Masskommunikation är när ett budskap når många människor med hjälp av massmedier. Detta har gjort så att människans utveckling i modern tid har påverkats av att politiker och andra kan influera oss i olika riktningar.
Om vi går tillbaka till kommunikationsprocessen, som jag skrev om i förra inlägget, så är sändaren i masskommunikation oftast aktiv, medan mottagaren är passiv.

​Kommunikation och klass:

​När man pratar om kommunikation och klass pratar man om hur tillgången till kommunikationsmedier ser ut på olika ställen i världen och vad det sedan får för olika typer av konsekvenser.
Det är faktiskt så att alla inte har samma tillgång, som vi har, till kommunikationsmedier och klasskillnaderna har ökat mellan de som har och inte har.
Det är ju faktiskt så att information är makt, och då man inte har möjlighet eller tillgång till allting så hamnar man efter.
Dock finns det vissa positiva saker med det också då de som inte har tillgång till massmedier hela tiden och står utanför hela den här "ständiga påverkan" är fria från massmedians negativa effekter så som för mycket stillasittande, sviktande 
självförtroende m.m


Att titta på kommunikation genom det sociologiska perspektivet är hur stort som helst och det finns otroligt mycket man kan skriva om, men detta är grunden till det.

Kramis Anna Johansson

Likes

Comments

Vissa kan nog undra vad den här bloggen är till för, och vad kommunikation faktiskt är.
Söker man på NE (nationalencyklopedin) så står det att kommunikation är "överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater", men jag skulle nog säga, att för mig, är kommunikation allt. Det är något vi använder oss utav hela tiden i våra liv, utan att ens vara medveten om det själva.

Varför?

I kunskapskraven till kommunikation så står det att vi ska lära oss om "användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information", vilket då vi gör i form av en kommunikationsblogg, där vi kommer lägga upp saker vi gör på lektionerna och även beskriva vad exakt vi går igenom.

Vad innebär det?

Kommunikation är som sagt en överföring av information mellan olika saker eller personer och har tre viktiga betydelser:

Intellektuell betydelse - gör så att vi kan förmedla och ta emot viktig information och olika budskap

Social betydelse - gör så att vi kan få våra sociala behov tillfredsställda och hjälper oss upprätthålla relationer med familj och vänner

Psykologisk betydelse - gör så att vi kan uttrycka våran egna identitet och våra känslor och få dem bekräftade av andra

När det gäller kommunikation så finns det även en speciell kommunikationsprocess bestående av en sändare, ett, budskap, en mottagare, och en effekt.
Med andra ord är de helt enkelt en person (sändare), som vill säga/förmedla något (budskap) till en annan (mottagare). Mottagaren kommer reagera (effekt) på något sätt vare sig det är med en känsla eller ett svar, vilket kommer göra att kommunikationsprocessen fortsätter men blir omvänd, dvs. mottagaren blir sändaren och sändaren blir mottagaren som kommer reagera med en effekt.
I kommunikationsproccessen kan det dock tillkomma så kallat brus, vilket är störande faktorer som gör att budskapet inte kommer fram ordentligt. Exempel på detta kan vara hög musik, överflödig information eller motsägelser.

Man behöver dock inte ha en kommunikation endast mellan två människor utan det kan vara mellan olika saker så som TV och böcker också, den här processen fungerar oavsett mellan vilka typer man har. För att ha koll på allting dock och kunna sortera ut alla olika saker som finns så har man delat upp kommunikationen i olika typer:

Envägskommunikation: Ensidig kommunikation som inte har någon återkoppling, ex. Tv, tidning, radio.

Tvåvägskommunikation: Tvåsidig kommunikation där mottagaren kan svara och ge återkoppling ex. diskussioner, samtal.

Direkt kommunikation: Budskapet går direkt från sändare till mottagare utan mellanhänder och innehåller inga metaforer eller dolda meningar.

Indirekt kommunikation: Budskapet leveras via mellanhänder och är inte direkt uttalat, utan är dolt i andra ord eller metaforer.

Är det inte bara att prata?

Vad är det som kan gå fel då? Varför måste jag veta allt detta? Kan jag inte bara prata?
Det kan vara rätt svårt att förstå i början, men börjar man kolla närmare så finns det flera olika så kallade kommunikationsstörningar, som gör att det blir feltolkningar och att budskapet inte går fram till mottagaren på rätt sätt.
Det är nämligen så att när vi kommunicerar med varandra så utgår vi ifrån att de är som oss själva och att de ska tänka på samma sätt som vi gör.
Detta gör självklart att det uppstår problem i form av missförstånd och liknande och dessa störningar beror helt enkelt på "feltankar".

Det finns flera olika orsaker till dessa feltankar och kommunikationsstörningar, bland annat inlindande budskap där man lindar in sitt budskap i komplicerade formuleringar istället för att gå rätt på sak, eller försvarsmekanismer vi människor har som gör att vi inte är helt ärliga i våran kommunikation utan istället använder bortförklaringar eller förnekanden. En annan form av kommunikationsstörning är haloeffekten, som innebär att man automatiskt tillskriver flera goda egenskaper om man vet att en person har en god egenskap, men som vi vet stämmer inte alltid detta.

Kommunikation är alltså ett helt mysterium i sig själv, med kopplingar till bland annat pedagogiken, psykologin och sociologin, men nu har ni i alla fall en inblick om vad kommunikation faktiskt är och står för!

Kramis Anna Johansson

Likes

Comments