Jag har ju tidigare delat med mig av mina tankar kring det här med de oönskade förändringarna som sker när man blir äldre. Jag hade en enkel plan, ett och annat har gjorts, och det går bra för mig!

För det första så rör jag mig generellt mycket mer. Huset ser ut som skit och grabbarna får hämta sina rena kläder från torkställning istället för i garderoben, jag hinner inte för jag samlar steg men det är det bara jag som är lite bekymrad över <3

Jag har testat yoga. Hahaha! Jag skrattar fortarande när jag tänker på det... Som nybörjare så frågade jag noga innan vilken pass jag kunde vara med i och fick svaret; "Poweryoga". Vi måste missförstått varandra. Instruktören tog ett djupt andetag och sedan rabblade hon instruktioner i 75 minuter som en amerikansk auktionsutropare. Jag måste sett sinnesjuk ut där jag sprattlade på med svetten droppande ur håret. Jag överlevde, men knappt!

Jag har också hittat ett verktyg som är bättre än jag någonsin kunde föreställa mig och jag vet inte om de tänkt på den här effekten eller om appen bara är jobbig ändå. Livsmedelskollen heter den och där kan jag söka efter det jag stoppar i mig, fylla i vilken mängd och simsalabim berättar den hur mycket kalorier jag fått i mig. Så långt så bra. Men det var ju det där med att söka. Skriver jag "kött" "stekt" i sökfältet så får jag upp typ en miljard träffar och får leta halvt ihjäl mig. Jag sökte på "limpa" och fick inte upp något så det fick jag lägga in själv. Pöööhhh.... Jag blev ganska snart superless på det här och härom dagen slog det mig, vilken genialiskt lösning jag har på problemet. Jag har ju helt omedvetet börjat hoppa över att stoppa i mig saker så slipper jag ju leta reda på dem i databasen. Det här är ju bästa bantningstrixet ever! Ladda ner en kalori-koll-app som är så dålig så du hellre låter bli att äta än att krångla med den. Hahaha, jag döööör! Ibland blir det faktiskt bättre än man tänkt sig.

PS. Den äckel-svettiga bilden bjuder jag på bara föra att tydliggöra hur det är efter ett ridpass (i bästa fall) eftersom det sägs att hästen gör allt jobb ;-) Lördagsmys på dig! DS.


Likes

Comments

Jag har ju svårt att sitta och titta på när det inte går rätt till. Gick inte idag heller..... Det är stökigt på stan och på nätet. Det hotas, saboteras och slåss. Jag vet att jag inte kan ändra allt det. Jag vet också att det inte handlar om ouppfostrade barn och heller inte om ondska. Jag hoppas att jag gjort skillnad (till det bättre) när jag idag ringde upp två grabbar och föreslog att de skulle hålla sig på sin kant, så skulle min grabb göra detsamma. Plätt-lätt eftersom de inte känner varandra, inte bor på samma ort eller går i samma skola.

Ledsamt var det att höra hur omedelbart de fick taggarna utåt och deklarerade högljutt hur saker var. De hade varit med förr och väntade på att "kärringen" skulle gasta loss skulle jag tro. Jag är sällan intresserad av skuldfrågan och att skrika och avreagera mig. Folk tenderar att sluta lyssna när de skriks åt (däribland jag själv) Man vet som regel själv vad man gjort fel och det hjälper inte att bli tilltryckt av någon som skriker. Det krävdes dock en stadig röst och ett idogt upprepande av att jag INTE var intresserad av skuldfrågan (och ja, min grabb var inte oskyldig heller), INTE tänkte skälla, utan BARA be att de höll sig på sin kant så skulle sonen göra detsamma. "Han är inte intresserad av att slåss, han vill bara åka epa, och ni har säkert också roligare saker för er?" Jo, de hade de....

Kanske har jag lyckats fungera som en käpp i det onda hjulet de hamnat i. Kanske har jag bara ordnat med att de sätter igång och trackar honom för att hans mamma ringde också. Nåja, jag har iaf försökt....


Likes

Comments

Det ses som viktigt att ha mål med det man gör annars kommer man ingenstans sägs det. Jag tänker så här tror jag bestämt, "Ju fler vägar jag utforskar desto intressantare blir livet". Jag kan inte minnas att jag haft mål i livet utan mest ömsom glidit med och ömsom gnetat på med det som känns bra just här just nu. Kanske är det helt fel tillvägagångssätt, men jag är typ medelålders nu och tycker själv att jag uppnått massor med härligt ändå. Eller ska jag skriva; tack vare?. Men om jag hade haft tydliga mål och gjort bestämda val så hade jag kanske mått ännu bättre och nått ännu längre? Mmmm.... eller så hade jag tidigt varit både utmattad och måttligt glad. Det får vi aldrig veta. Jag ivrar såklart inte för att kleta runt hela livet, men samtidigt inte heller stressa ihjäl sig för att det ska gå spikrakt åt något håll. Samtidigt är såklart inte spikrakt heller fel utan allt handlar om att vara sig själv och göra utifrån sig själv. Allt annat kommer bara annars ändå att få dig att framstå som en dålig kopia.

Min pappa slet sitt hår när dottern deklarerade att hon minsann skulle gå "Hästgymnasium". Nu när jag är vuxen så kan jag förstå hans oro, men jag vet också att jag gjorde rätt. Visst hade jag kunnat välja ett "smartare" program, men hur roligt hade det varit och hur motiverad är man då? Möjligheterna tar inte slut efter det man läst sitt gymnasieval. Blev det fel så fortsätter man till något annat bara. Jag kan tillägga att det är många år sedan jag slutade arbeta med hästar, men den tiden har gett mig både härligt skinn på näsan och en fantastisk anställning (som inte hade någon koppling alls egentligen).

Min grabb ska gå "bygg och anläggning" så han får lära sig att köra grävmaskin. Sedan ska han bli minröjare någonstans i världen så barn kan leka på de markerna igen (trodde jag skulle börja gråta när han förklarade det så för mig). Förlåter ni mig om jag berättar att jag hoppas att han istället kommer på att han vill anlägga saker med sin maskin på en trevlig plats här i Sverige istället? Nej, jag kommer inte att försöka få honom att ändra sig. Jag skulle vilja, men jag får inte. Jag gör som min pappa gjorde. Det blev ju så bra :)


Likes

Comments

Om ni bara visste vilka märkliga små saker jag blir överlycklig för. Någon har sagt "Kan man vara glad åt lite så har man mycket att vara glad åt". Tyvärr måste jag kontra med att säga; "Är man glad över sådant smått så har man det tufft just nu."

Det finns alltid en fram och en baksida av allt. När stormarna mojnat så har jag blivit en visare människa som fått öva sin tålmodighet och hittat fler små saker som är underbara, även om de egentligen borde överröstas av glädjebruset när livet leker igen. Då ja. När det är som stökigast så är det få små glädjeämnen som gör mig otroligt glad, men det finns miljarder med små irritationsmoment, och lika glad som jag blir över de små bra, lika lätt glider jag in i "irri-zonen" där jag blir matt och ältande.

Note to self (och kanske en och annan som känner likadant sådär då och då);

1) Rensa huvudet så du kan tänka klart/smart (läs; var med hästen istället för att terra ihjäl dina vänner helt)

2) Behåll lugnet. Det KOMMER att ordna sig. Dessutom bidrar oro bara med obehag. Inget annat. Inget.

3) Stå ut. Det som inte dödar härdar. Le och vinka! Fortsätt att vara den bästa föräldern du bara kan. Eller vännen. Eller frun. Eller var det nu spökar. Stabilitet äger!

4) Gråt en stund i bilen. Du ser ut som skit efteråt, men det känns märkligt nog bättre. Lite som Fågel Fenix.

5) Acceptera att du är en del i en bergochdalbana. Ju förr du gör det desto bättre. Släpp lite på dina älskade principer. Konstigt nog kommer det märkligt nog också kännas bättre.

6) Oj, vad den här listan skulle kunna göras lång, men då är risken att jag inte orkar läsa hela ändå. Dessutom måste jag sova nu, för imorgon ska jag skynda mig till hästen så jag hinner rida och tömma huvudet innan jobbet. God natt <3


Likes

Comments

Som jag längtat! Idag red jag i mina nya "märkes-ridbyxor" som jag lagt en avsevärd summa på. Såklart red jag ljusår mycket bättre i dem än jag skulle gjort i ett par billigare. Såklart var det där ett skämt... Jag red fortfarande kasst som vanligt. Dock hade jag också som vanligt väldigt roligt. Byxorna var underbart sköna och de sitter fantastiskt om jag jämför med mina gamla. Det här är min lyx. Vi har en underbar häst, jag köper tillbehör till den, min son och mig som jag vill ha och så länge jag har råd så kommer jag inte att be om ursäkt för det.

Som du säkert redan anat så har någon irriterat mig i frågan. Stämmer! Idag träffade jag en dam som föraktfullt fnös över det kosttillskott som stärker ditt hår, som jag säljer. -"Hur har folk råd?!", - "Hur kan man slänga pengar på sådant" och -"Sååå onödigt" . Det säljs årligen kosttillskott för miljarder kronor bara i Sverige. Just saying....

Jag tänker inte döma ut någon som köper billigare ridbyxor, men inte heller de som väljer ett par som är ännu dyrare. Vitamintillskottet som stärker håret eller det dubbelt så dyra vinet får någon att må bra. Låt det bara vara. Jag förstår inte heller alltid, men tänker inte basunera ut vad jag tycker om andras prioriteringar på ett nedlåtande sätt (och hör du mig göra det så huta åt mig genast) . Vill man lägga tusentals kronor på en krogrunda, en halv förmögenhet på att bestiga Mount Everest eller en årslön på att skulptera om sitt ansikte så kan jag naturligtvis undra, men det kan jag göra i tysthet när jag står i duschen för mig själv. Jag tänker att om det gör dig lycklig så bara gör det!

PS. Och nej, den här familjen kommer inte att unna sig en resa till Thailand i år heller. DS


Likes

Comments

Lyckan över att bli äldre är stor. Biverkningarna är dock inte alldeles roliga... Nu är jag ju inte lastgammal, men börjat märka av att saker och ting med kroppen liksom inte bara löser sig utan större ansträngning längre. Samma mängd mat/godis och motion som tidigare ger mig extra gram runt midjan varje dag. Bekymmersrynkorna går inte längre att peela bort och den onda ryggen måste träffa naprapaten OCH underhållas av innehavaren däremellan.

Här kommer mina nya grepp för att inte tappa kontrollen;

1) Prioritera bort något/någon och prioritera mig själv. Dvs ta mig tid att motionera mera. Jag har min älskade FitBit som hjälper mig att hålla koll på vad jag sysslar med <3

2) Hålla nyllet rent och smidigt med alldeles för dyra cremer. Rynkorna kommer inte att bli mindre, men de ska vara snygga och fräscha!

3) Börja på Yoga. Har aldrig provat det, men hur illa kan det vara?

Funkar inte det här så kan väl "vraket" i alla fall få känna att hon försökt. Visst?

Wish me luck!


Likes

Comments

Nu funderar jag lite igen... Hur kan ridning inte alltid ses som en sport medans boxning gör det? Fullkontaktsport kallar man det visst. Slagsmål kallar jag det för. Något som är olagligt på gatan blir en sport när man lyfter in det i en arena. Otroligt märkligt. Vad är skillnaden? Det kan ju knappast ha med samtycke att göra, för de två som ses utanför restaurangen kan vara oerhört ense om att "gå en rond". I båda fallen handlar det om att så snabbt som möjligt åsamka den andre så mycket skada som möjligt. Gärna så denne måste bäras därifrån. Jag kan faktiskt inte bestämma mig vilka jag tycker är märkligast. De som utövar "sporten", de som tittar på eller vi som går med på att vara med och betala skadorna på slagskämparna.

Tänkte passa på och ifrågasätta det här med vad som ska få kallas sport medans det liksom är lite sådår extra aktuellt ;-)


Likes

Comments

Länge har jag sagt att jag ska öppna min farfars gamla lanthandel igen, men inte vetat vad jag ska sälja i den. Det vet jag iofs inte nu heller, men ett första steg är taget i och med att jag besökte Formex-mässan i helgen. Nu är ett frö sått och sakta kan det börja att ta form.

"Hörs-boa", som den kallades i folkmun, öppnade i 1912 och stängde 1971. Här kunde man handla allt från mjölk och skruv till att tanka bensin och köpa kaffekoppar. I det närmsta så ser det ut som det gjorde när det öppnade och jag sänder en glad tanke till min farfar och pappa som lät det en gång omoderna ändå få bli kvar, även om det säkert ibland lockade att renovera till det tidsenliga. Nu står jag här lycklig som få med en vacker gammal byggnad med vacker inredning.

Jag hoppas kunna erbjuda en butik där man kan komma in och minnas, för många är de som handlade hos farfar som barn, eller i en liknande butik på landet. Vad det blir för något man kan handla med sig vet jag som sagt inte riktigt än, men jag lovar att det blir något fint som man kan köpa med sig till sig själv eller någon man tycker om.

Fortsättning följer. Vilket århundrade som helst :D


Likes

Comments

Jag vet inte vad som är roligast. Att Peder Fredricsson vann Jerringpriset, eller alla de som grinar över det på sociala medier? Alltså, helt ärligt. Jag har också mina tvivel till vissa saker människor ägnar sig åt, och sedan kallar sport, men det här ÄR ju sport.... Människan har fått flest röster och vunnit! Gilla läget eller inte, inget kommer att förändras ända. Kommentarer som att; "hästen borde fått priset, det är ju den som gör allt jobb", säger rätt mycket om kunskapsnivån. De som någon gång ridit vet hur svårt det är. Att sedan toppa både sin och hästens form lagom till ett OS är en fantastisk prestation i sig. Spelar man golf så tror jag inte man behöver vara orolig att klubban inte ska vara med på noterna just idag. Nä nu ska jag inte jämföra, men det bara slog mig liksom ;-)

Hur som helst. Massor med grattis till den mycket värdige vinnaren!

PS. Häst är bäst! DS


Likes

Comments

Trodilo! Idag blev det en tur på skidorna. Den första på tre år. Sisådär sjätte gången på skidor på trettiotre år. Hahaha! Ja det är sant! Att det är så långt mellan gångerna beror såklart inte bara på snötillgången. Jag har ju tidigare ivrat för att skita i att träna på sådant man är dålig på, och i stället bli ännu bättre på det man reda är bra på. Möjligen kom jag på det redan för många år sedan och struntade i skidåkningen eftersom jag sög på det. Meeen.... eftersom syftet inte är att bli varken duktigare eller snabbare, utan bara att röra på mig när solen skiner på oss, så känns det roligt och jag kör på. Man måste inte ha mål med det man gör. Bara förväntningarna matchar. Jag bara ÄR i spåret. Äkta avkoppling alltså :)

Sol!


Likes

Comments