Okej. Igår åkte vi på snirkliga vägar och hamnade till slut på en mycket vacker sandstrand med röjiga vågor. Vi hade saltvatten i ögon och sand i trosorna. Vi åt nudlar i solnedgången. Efter många om och men och med hjälp av en tjeck hittade vi en gratiscamping i Cooks Beach. Kl. 03 vaknade vi av ett tjurade larm. Alltså inte ett litet billarm utan Tsunamilarm. Var övertygad om att det skulle komma en våg. C och C gick ut ur bilen för att kolla läge. Det var ingen panik ute så de kom tillbaka. Blinda Glenn googlade och upptäckte att det var en stor brand. Ingen tsunami. Måste erkänna att det var svårt att somna om. Imorse innan jag ens hunnit klätt på mig kom parkvaktaren och sa att han fått ett samtal om ogiltiga campare. Vi stod 5 meter fel... men vi fick ingen bot. Idag har vi gått på walk till Cathedral Cove. Nu är vi i Mount Maunganui. Ätit campingmiddag och BKglass. Önskar jag kunde berätta mer utförligt men har inte tid eller batteri. Hejsvejs!

Likes

Comments

Hej! Vi äter Mcd till lunch på Coromandelhalvön. Vi har hämtat ut feta Bettan (husbilen). Och Glenn har kört de första timmarna och har blivit hyllad för sin hjälteinsats. Mamma blundar i rondellerna. Clara sitter i fram och läser GPS och stöttar Glenn som rattar. Hinner inte skriva så mycket men allt är bra och vi är inte så paniknervösa längre.

Likes

Comments

Dagen D var kommen. Gleif lämnade Taupo efter ca 4(!!!!!) månader. Återförenades med C och C. De upptäckte mig först och spionerade på mig. Sedan knackade på min och Annas hosteldörr (vi bor i olika rum) och jag kastade mig om halsen på de båda, en tavla hamnade snett och alla inom rimligt avstånd har nu eventuellt tinnitus. Vi har planerat vår road trip i lösa drag och lagat pasta. Imorgon bär det av! Hoppas att kunna uppdatera er längs vägen. Kärlek från Auckland!

Likes

Comments

Veckans happening var skydive!!! En eftermiddag fick the Annas ett litet infall och bokade fallskärmshopp på onsdag runt noon. Tänkte att det blir en fin avslutning på vår Taupovistelse. Måste säga att Anna var lugn som en filbunke hela tiden. Själv var jag något stingslig under hela morgonen. Vi blev upphämtad av Limo vid Tiki. Det var ifyllning av blankett, info, videopresentation och toabesök. Så småningom blev det vår tur. Vi klädde på oss overall, sele och mössa. Och blev tilldelade varsin instruktör. Min hette J och stirrade mig verkligen i ögonen när han skakade min hand. Han sa att han var från Mars, vilken lustigkurre... När planet rullade in tog han mig om axlarna och ledde mig in. Jag frågade om det var vanligt att folk kräktes, han sa nej. Nu ler du Anna, annars får du ingen fallskärm. Le nu! Det blir kul. Alla satt som på två led i planet. Så jag liksom satt i knät på J. Han klappade mig på axeln och höll mig i handen då och då. Vi åkte runt i luften i ca 20 min.

Alltså inombords kände jag: jag behöver en toalett, vad håller jag på med?, jag är rädd, jag är jätterädd, detta är vansinne, oj vad duktig och modig jag är, åh vad GÖR jag?, alltså det skulle verkligen inte skada med en toa, jag vill balla ur NU, nej jag kan inte balla ur, jag vill inte balla ur, oj vad otroligt vacker utsikt är, vilket miniplan, ingen charter här inte, fina fina Lake Taupo är min älsklingssjö med turkost vatten, ehhhhhh tänk vad jag gör om 15 min, jag viiiill inteee. Så gick det runt runt i huvudet. Efter ett tag fick vi varsin syrgasmask(!!!) och bara det var ju en upplevelse. Anna satt snett framför mig och jag ville så gärna gärna ha ögonkontakt med henne för att få stöd. Så satt och ropade GLENN! GLENN! i min mask men hon hörde inte. Hursomhelst, vid 12 000 ft hoppade två ekipage ut. Sedan åkte vi upp till 15 000 ft. Plötsligt ringde en liten ringklocka och då öppnade någon dörren, det var som en mini garageport. Jag tänkte: shit, vi kommer sugas ut allihopa av den här vinden. Då hasade Anna och hennes guy ner på golvet. Där satt de i någon sekund och dinglade med fötterna och tog fart. Sedan vickade de ut i luften och så såg man inte mer av dom.

Därefter var det min tur och det är svårt att minnas klart exakt hur det var. Men sådan obeskrivlig känsla att sitta där på kanten och hänga ut med benen och känna vinden. Hann inte tänka så värst mycket. Jag föll ner mot den blåa sjön. Jag skrek och skrek och skrek så munnen blev ökentorr. J knackade mig på axeln och det betydde sträck ut armarna. Det var svårt att kontrollera både armar och ben. De bara fladdrade hej vilt. I början glömde jag att öppna ögonen. Jag bara knep ihop dom och skrek. Men wow! När jag öppnade ögonen!! Så vackert. Efter 60 sekunder vecklades fallskärmen ut. Och då skrek jag ännu mer för det var med sådan kraft att man flaxade till som en liten lealös nalle. När fallskärmen var fullt utvecklad blev allt lugnt och stilla och jag och J kunde prata med varandra. Jag skrek väl något i stil med: this is crazyyyyy! Omg omg omg. Och så gapskrattade jag. Och han gapskrattade åt att jag skrek hela tiden. Sedan åkte vi runt och jag fick styra en liten stund. Det var så sjukt att bara hänga där högt upp i luften. Kan inte förklara. Det blev en smooth landning. Vi fick skjuts av limon tillbaka och det var en ej smooth resa. Mådde så illa. Varm billuft, panikhungrig och urladdning. Ville ligga ner och kräkas. Jag, Anna och Alex åkte och åt burgare och sedan mådde jag prima igen. 

Nora sa till mig "men Anna! Vem är du? Du vågar ju inte ens gå till tandläkaren och nu hoppar du ut från ett plan??!! HAHAHA

Annars denna vecka har det inte hänt så värst mycket.
-Alex har sovit här några nätter.
-Jobbat.
-Beachhäng och bad. I like. Att slumra på filten, det är väl livet det.
-Stämningen i Vita huset är...stel. RayRay är på krigsstigen AND SO ARE WE. Fågelungen är som vanligt skyldig till oreda. Tj***isen är fredsmäklare. Vanessa fjäskar. Och Brent är bränd.
-Mamma och C har landat i Auckland nu.

Hej dååå!

Likes

Comments

Nu sa har nagra veckor senare tankte jag visa de sista bilderna fran dagen da Alex och jag var pa hike och det hela avslutades med indisk takeaway och dopp I sjon. En av de basta dagarna 2016!


Likes

Comments

Nu är det söndag eftermiddag i NZ och jag halvligger i sängen och äter choklad. Pannan är flottig, mina skor har fläckar av grädde och hollandaiesås, vänster pekfinger har bränt sig på en pork belly och solbrännan flagnar sakta bort. Jag har haft en monsterjobbvecka med ingen ledig dag. Nästan varje dag har det varit galet mycket folk på caféet. Rena kaffekoppar, bestick och tallrikar tar slut. En kvinna halkade på stentrappen och slog i ryggen. Så många människor i samma rum att det känns som man andas svettig fotbollsomklädningsrumsluft. Alla bord är upptagna, kö ut igenom dörren och barn som springer runt benen när man kommer med en bricka full med kaffe. Andas och le andas och le. Visst är jag trött om kvällarna men det har varit en rolig vecka och jag tycker om att vara på jobbet. En dag var jag diskperson aka scullion aka usling. Haha många lustiga skämt den eftermiddagen. Jag har också fått hjälpa till rätt mycket i köket på eftermiddagarna när vi stängt och börjar preppa inför nästa dag. Gjort morotskaka, muffins, dressingar osv. Så Morris kan ju titulera sig som chef på CVt nu. Eller? Och veckans kommentar från min boss var ändå: Anna, I am getting sad that you are leaving. You are getting more and more entertaining.


Johannes har åkt vidare nu och likaså Moritz (bye granny). Vi hade avskedsBBQ på stranden för den sistnämnda. Det var så fruktansvärt blåsigt men badade ändå och efteråt kändes det som jag var kall in till benen en lång stund efter. Alltså vädret är sååå bipolär. På morgonarna har jag hoodie och regnjacka och vill helst ha vantar. Samma eftermiddag är det stekhett. Och sedan blir det rätt kallt när solen gått ner. Okej väderparantes slut. Alex lämnar Taupo imorgon och om en vecka är det Gleifs tur. Visst känns det lite vemodigt, men är redo för att se fler platser av detta vackra land och möta nya människor. Det blir bra. Och!!! En ynka vecka tills jag återförenas med min mamma och min sambo/syster jag aldrig fick/vän/kusin. Ska bli spännande! Vilket äventyr vi kommer att få!

En kille som bor här i Vita Huset har en flickvän och i veckan flyttade hon in. Hon har tagit på sig rollen som diskare och diskat upp fågelungens disk. Det i kombination med att fågelungen himself var out of town någon dag har gjort att köket har varit ovanligt fräscht. Fast imorse kröp det myror på köksbänken och på min frukosttallrik och jag såg även pyttesmå levande varelser i badrummet av oklar sort.

Veckans gåva var ett blått paket från Svea rike. Annas kompisar skickade obehagligt många Marabou chokladkakor. Nästan två kg! Även om det var till Anna så har jag ju även nallat naturligtvis. Så vill säga tack tjejer! Gööött

Tycker att min mamma och Glenns mamma förtjänar cred som kommenterar flitigt. Annars tycker jag ni är lite dåliga ärligt talat. Jag ser ju att ni läser så ibland kan ni väl lämna en liten rad åtminstone. Mycket roligare då.

Nu ska jag koka soppa på en spik...
Vi hörs hörni!

Likes

Comments

Nu ska jag antligen beratta om julfirandet den 25 December. Ler bara jag tanker pa dagen, kunde inte blivit en mer lyckad dag. Forst pa morgonen vaknade jag, Anna och Johannes upp I vita huset och utanfor var det gratt och ruggigt och Anna hade rosslig hosta. I gruppkonversationen skrev nagon It is really cold outside... och vi alla tankte nog att det blir ingen utomhusjul som vi bestamt. Vi at pangfrullle! Smorgasar jag fatt ta hem fran jobbet, agg, avocado, te, citronyoghurt. Vi delade ut julklappar och oppnade med stor entusiasm. Jag fick tex. en spegel, jordglob, kinderagg, klader och ansiktsmask.


Sedan packade vi ryggsackarna och motte upp resten av ganget, CJ, Alex, Putte, Matilde, Jule, Johanna, Moritz och random hollandare. Vi blaste upp varsinn ring/madrass och kladde av oss kladerna pa Countdowns parkering. Dags for dagens aktivitet! Flyta I Waikato River. Lagom till vi borjade var den graa himmlen ett minne blott, det var het sommardag till allas fortjusan. (Det slutade med att i princip alla brande sig) Sedan var det aka av! Vattnet var sa klart och inte alltfor kallt men det var skont att ha nagot att flyta pa. Ibland var det valdigt stromt och man behovde inte paddla sarskilt mycket pa hela turen. Efter ca 1,5-2 timmar kom vi fram till hot poolsen dar vi klev ur vara akdon och varmde upp oss. Vattnet var kokhett och det var nastan obehgaligt att ga i vattnet.


Efter snabbdusch och ompackning av vaskorna hemma akte vi samma gang till beachen for BBQ. Det var pepparkakshus, korv, hamburgare, choklad, melon, ol, julmusik ur var barbara hogtalare, solsken, glad stamning och svanar. Vi hade en san fin kvall tillsammans. Efter maten lekte vi lekar och bollade med volleyboll, de som ville hoppade i sjon och badade. Nar vi sett solen ga ner skildes vi at och jag, Anna och Moritz sag pa skrackfilm hos CJ. Nar han skjutsade hem oss efterat blev vi stoppade av polisen, men som tur var ingen anmarking. PJUH. Verkligen en lyckad dag! Alla var sa glada och sams hela tiden. Ingen var neggo eller protesterade. Alla delade med sig och bidrog med nagot. Kommer alltid minnas denna dag!

Likes

Comments

Här är jag och mina jobbarkompisar! Värsta söta lilla caféfamljen. Vi har haft en hektisk vecka med de mest busy dagarna i S&Ps historia. Hade aldrig trott jag skulle hitta ett jobb i NZ som jag skulle gilla så mycket. Var lite inställd på att jobba på ett shitty jobb med sämst villkor. Nu har jag bara två veckor kvar här och det sörjer jag.



Igår på nyårsaftonskvällen var jag till största delen med Johannes. Vid en bänk längs med Lake Taupo åt vi thai takeaway och delade på en låda öl. En gång kom en polis och sa åt oss att vi inte fick dricka alkohol... Klockan 22 och 00 var det fire works och de var otroliga. Vi bara satt och gapade och sa wow. Det var jättemycket folk i rörelse på stan och festlig stämning. Vi gick runt på flera barer och "råkade" roffa åt oss gratis öl på olika sätt, dansade och träffade folk vi kände igen. När vår kära vän Morran diskat klart all sin disk på jobbet joinade han oss. ÄNTLIGEN var det en DJ som lyssnade på min önskan och spelade Girls just wanna have fun till min stora förtjusning. På vägen hem stannade vi på Ubbe och Tiki, träffade konstig fransman, hittade övergiven McDmat som slank ner och ljög om våra nationaliteter.


Idag har jag hängt med Johannes igen. Vi promenerade till hot water beach. Där låg vi i flera timmar tills vi var russin. Det är som en en pöl med kokhett vatten som blandas ut med vatten från sjön. Ibland var det svårt att hitta den rätt tempen. Fötterna kunde ligga i brännande vatten samtidigt som en kall våg sköljde över axlarna. Men när man väl hittade en perfekt plats var det ultimat.
På kvällen gick jag över till Granny (där tyskpojkarna bor) jag och Johannes bakade en kaka och drack te.

  • 412 readers

Likes

Comments

En solig eftermiddag efter jobbet akte hela S&P-familjen till stranden. Vi blev bjudna pa sushi, ol. lask, chips och dipp. Det fanns sma mini kajaker och SUP-brador och jag testade bada. Vi njot av vadret, simmade, skrattade och hade en helt fantastisk kvall tillsammans. Lilla gulliga Ab trippade runt I sin vatdrakt, moffade sushi och underholl oss.

Likes

Comments