Header

Har idag varit hos min operatör för att kolla läget och ta stygnen. Jag som trodde att jag eventuellt skulle fortsätta med antibiotikan i någon eller några veckor till hade fel. Minst 3 månader är det med antibiotika som gäller. Skoj, kräkningarna är bättre men inte borta. Träning var uteslutet för knät ska vila. Skidor om två veckor var det inte ens tal om. Var ett blankt nej där. Stygnen togs utan större problem, skalpellen kom fram och underlättade det. Skulle ringa direkt om det var något som helst problem eller det ens började vätska. Jag känner själv att det inte kommer vara aktuellt. För nu är mitt knä läkt. Det är över. Denna långa kampen är över.

Likes

Comments

Lite mer än en vecka sedan jag blev utskriven från sjukhuset. Om jag skall uppdatera läget så mår jag piss. Kräks i stort sett hela tiden, jag har inte kunnat behålla någon mat alls sedan i fredagsmorse. Jag är helt slut, bokstavligen helt utmattad. Känner mig på gränsen till att vara trög pga näringsbristen. Har aldrig varit med om liknande, ätit antibiotika tidigare dock inte de kombinationerna som är nu. Hoppas på gudarna att detta kommer sluta snart, vet inte vart jag ska bli av. Idag var jag hos sköterskan och tog bort pumpen och la om knät. Det såg riktigt bra ut. Den lilla glipan som var där förra veckan är en skorpa på. Som det är nu så ska jag till operatören nästa vecka, bestämmelse om antibiotikan ska tas. Jag är nästan säker på att de kommer vilja förlänga den p.g.a. hur jag mår just nu och även för att vara på den säkra sidan.

Likes

Comments

Den senaste veckan tycker jag att mitt knä har känts bra, inga tecken iallafall på en ny infektion. Vart iallafall igår hos läkaren som skrev ut mig för att ta bort pumpen och kolla läget. När förbandet dras av ser alla bekymrade ut. Jag tyckte det såg helt ok ut. Nertill ser är det exemplarisk läkning men mitt över knäskålen börjar det öppna sig eller vill det inte helt sluta sig. Jag känner mig dock positiv till att läkningen går åt rätt håll. Bara detta illamående försvinner så är jag mer taggad. En orsak till att det börjar öppna sig (tror de) är att jag kräks upp antibiotikan och därmed ger den inte full effekt. Om jag inte slutar att må illa så får de lägga in mig igen med antibiotika IV igen. För jag måste få i mig min antibiotika, viktiga saker det där. Fick på samma pump en vecka till, fråga mig inte varför.

Likes

Comments

Jag har fått komma hem nu, vet inte riktigt vad jag ska göra. Känns som en liten identitetskris. Jag har haft en extremt jobbig vecka med allt vad det har inneburit att vara inlagd. Det värsta har nog varit att aldrig riktigt veta någonting. När blir jag utskriven? vad visar proverna? hur gick operationen osv. Dock de två stora frågorna som malt i mitt huvud det senaste året: varför läker inte mitt sår och den frågan som nu tillkommit, var det Nyqvist hela tiden? Jag måste bara få veta. Som jag nog innerst inne vet och som det har diskuterats så kommer jag aldrig få svar på det. Dock känner jag att jag måste få veta för att kunna bearbeta allt. För att kunna gå vidare och lägga allt bakom mig. Det känns som om historian om mitt sår är över, det börjar ett nytt kapitel nu. Att bearbeta allt och bli stark, kampen för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots smärtor. Trots att jag har opererat mitt knä sju gånger (varav 3-5 helt i onödan?). Att nu vara hemma från sjukhuset känns inte helt tryggt heller, den intravenösa antibiotikan har gjort susen. Tänk om det återigen blir infekterat inne i? Kan vara att jag nu är rädd, ängslig och osäker. Det känns bra men samtidigt så är det de närmsta veckorna som det kommer avgöras.

Likes

Comments

Igår gjordes min sjunde knäoperation, rullades ner till op vid 0900 tiden. Tror den var färdig vid 10.00-10.30. Där igen samma visa att jag är frukatnsvärt orolig. Slänger av alla slangar och liknande. Kommer tillbaka till avdelningen vid 14,40 tror jag. Sover i stort sett hela tiden. Får smärtstillande och antibiotika IV. Dosen har dock höjts så får det 4-5 ggr per dag istället. Som det ser ut nu så ska jag få komma hem imorgon. Ska bli så himla nice efter att ha varit inlagd i en vecka. Fick idag för första gången prata med operatören. Var infekterat in i vävnaden och fettet i knät så det är borttaget. Under operationen igår så allting bra ut, de tog bort hela ärret och satte på en ny pump som skall sitta i 5-6 dagar. Det ska då av på tisdag för jag har tenta på måndag. Enligt operatören kändes detta för enkelt. Jag vet inte riktigt hur han menar men det får jag nog veta tids nog.Tycker detta känns konstigt, mitt sår har varit där i nästan 16 månader, är det bara borta nu? är det verkligen över?

Likes

Comments

Ligger just nu på ortopeden med antibiotika droppandes in i mina blodådror. Vacumpumpen låter och knät värker. Så har det sett ut ungefär de senaste dagarna. Jag opererades i fredags och allt gick vad jag vet bra. Har inte fått prata med operatören så vet inte alls vad de hittade. Kanske det som orsakat mitt helvete senaste året? Eller kanske var detta bara ett bakslag? Tror inte det. Jag tror att de har hittat och tagit bort orsaken. Dock vet jag inte som sagt. Skulle egentligen varit inlagd på kirurgen pga platsbrist men efter operationen kom jag till ett rum på ortopeden. Det sköna är att ha ett enkelrum då jag har/hade en pågående infektion och därför får jag inte vara med andra nyopererade. Det är så drygt att vara inlagd. Har dock fått permission under julafton och juldagen i några timmar vilket har varit underbart. Tyvärr så blev/blir jag ganska dålig efteråt med smärta och illamående inkl kräkningar. En sak som jag vet är att det blir en ny operation på onsdag där vacen ska tas ut och knät ska kollas igenom och ser det godkänt ut så syr de ihop knät igen. Tydligen så är det öppet just nu under pumpen. Känner att jag vill ha en uppdatering om hur allt ligger till

Likes

Comments

Två veckor sedan en uppdatering gjordes. Vad finns det att skriva när allt är som vanligt? Ett sår som vägrar läka är vardag. Jag känner mitt knä utan och innan, är det någon smärta som är ny känner jag det direkt. Håller såret på att spricka så känner jag det. I tisdags uppstod en sådan situation. Tänkte inte så mycket på det, tränade på kvällen. Därefter kunde jag inte böja mitt ben. Det klassiska förnekandet och inbillningen att det var träningen som var för tuff. Onsdagen var inte nådig, körde till Karlskrona med manuell bil. Fruktansvärt, vid detta laget var knät dubbelt så stort. Vid förmiddagen insåg jag att det är något som verkligen inte stämmer. Det ska inte göra så ont, ser att en stor bula är vid sidan av såret. Mår hyffsat överlag, bortsett från haltandet och smärtan. Tar mig till MR i Hässleholm som jag fått tid till, smärtan ökar. Allt flyter på, tar tåget till Malmö för att se Hellström. På vägen ner börjar jag må dåligt. I folkhavet mår jag uselt. Tar mig därifrån och ställer mig mot en vägg. Där inser jag att detta är allvarligt. Hade jag inte haft en läkartid dagen efter så hade jag åkt till akuten. Tar mig igenom hela konserten och tar mig hem, dock fick Johanna köra. Hemma hos henne kollar jag under förbandet. Vid detta laget kunde jag nästintill inte belasta och ännu mindre böja. När jag öppnar förbandet "spricker" knät. Var rinner ut i floder, håller på at spy. Hela knät är rött och brinner. Efter många om och men somnar jag. Kaos morgon, på läkarbesöket början läkarn ifrågasätta hur i helsicke jag kan ha ont över knäskålen när svullnaden sitter längre ner. Han ber mig tänka om för det fungerade inte så. Han trodde återigen att jag fejkade smärta. Vätska fortsätter rinna ur såret som nu är större och bredare. Dessutom ca en cm stort där vätskan rinner ut. Mr svaret kom därefter där de ser ett främmande material som orsakat infektion. De kan inte säga vad det är men det ser inte bra ut. Knät måste rengöras och sköljas ur. De måste hitta orsaken till att jag fått en infektion i knät. Det resulterade en akutoperation som skall göras imorgon(idag). Kommer därefter vara inlagd ca 5 dagar för VACbehandling och antibiotika intravenöst. Kommer vara inne hela julen. Jag är likgiltig, jag vet inte asså. Kan det varit detta hela tiden? Varför blev det plötligt så infekterat? Hur kan ett främmande material kommit in i mitt knä? Den enda som varit där och rotat är Fredrik Nyquist. Vad har han glömt? Vad har han missat? Eller vad har han rent av orsakat? Vi får se, får uppdatera efter operationen. Efter min sjätte operation

Likes

Comments

Att jag har fått tillåtelse att springa, förstår ni vilken känsla? Går inte beskriva den glädjen som finns i kroppen. För tillfället så är såret värre men jag känner att det gör ingenting. Om det är 3 cm eller 5 spelar inte så stor roll. Det gör lika ont och besvärar mig lika mycket. Kan jag då få leva så är det okej. Kan jag få må lite bättre så går jag gärna med på det. En vacker dag kommer detta dumma sår läka. Låt mig bara leva lite under denna tid som det finns där

)

Likes

Comments

En bra sak är att mitt gips är borta, en ännu bättre sak är att jag går hos den duktiga läkaren i kristianstad. Den bästa saken är att jag har träffat en ny läkare i Karlshamn som är sårspecialist och vill verkligen hjälpa mig. Att hon kollar mig i ögonen och säger att hon tänker inte släppa mig, inte som alla andra. Att få höra det efter att träffat 40 läkare känns som en seger. Äntligen någon som inte ger upp eller är för stolt för att erkänna att de inte kan hjälpa mig. Just nu är planen på att använda kompression då de trodde att det kunde bero på vätskan och svullnaden i benet. Ska använda en sjukt tajt helbensstrumpa som tydligen kommer göra ont första tiden men i det långa loppet få bort vätskan. Jag ger det en chans. Min läkare i Kristianstad är lite inne på att det fortfarande är någonting inne i knät som stör. En fistelgång?, infektion eller stygn. Någon som kroppen vill stöta bort. Därför är en MR beställd. Håller tummarna att de hittar något eller en anledning till såret. Idag är iallafall en bra dag trots allt, har börjat lära mig gå igen. Musklerna känner jag går på rätt håll. Har sjuk träningsvärk idag. Det känns bra, håller tummarna att allt ska gå på rätt håll nu.

Likes

Comments

Likes

Comments