Header
View tracker

Lovisa och hennes pojkvän har skrivit på ett kontrakt på en (dröm)lägenhet på Kungsholmen och jag är nästan lika överväldigad som dem är tror jag. Lägenheten är helt nybyggd och som ni ser så är det högt i tak och stora fönster. Jag blev nästan kär men jag är ju en sådan person som älskar att upptäcka nya våningar, villor och hej vet allt som har med design att göra. 

Så i söndags hjälpte jag henne att packa upp flyttkartonger och ni vet allt det där som en gör när en ska bli hemmastadd. Lovisa bjöd mig på lunch också, så vi satt där vid ett tillfälligt köksbord mitt bland flyttkartonger och damm. Men det var så mysigt. Jag är så glad att jag har henne här i samma stad, när alla andra som står mig nära är kvar i Värmland. En behöver någon hjärtevän på plats tror jag, det underlättar nog i varje fall.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hur snyggt är det inte med röda läppar? Eller att applicera starka färger på läpparna överlag.

Jag gick in på Åhléns i helgen för att bara kolla över deras sminkavdelningen och blev direkt fångad av en jätteduktig sminkös. Hon hade det här med service i sig och började leka med färgsättningar hit och dit i mitt ansikte.  Jag blev imponerad av både hennes entusiasm, service och bemötande. Hon inspirerade mig till att fortsätta kämpa för kundens bästa i alla lägen och vara noga med att leverera en högstandard av service. Det är så viktigt verkligen, bemötandet alltså. 

Det är så häftigt det här med människomöten tycker jag. Efter fem minuter hade vi redan byggt upp en relation och det är ju det som är målet med försäljning, det man eftersträvar som säljare. Wow. Power till henne säger jag bara.



Likes

Comments

View tracker

I helgen var min mamma på besök. Det blev en snabb visit, men vi tog vara på de ynka timmar vi hade på bästa sätt - lång frukost, frisk luft och julklappsshopping i gallerian följt av pratsamma lunch/fikapauser. Det var mysigt att henne här, mamma är nog alltid mamma trots allt.



Likes

Comments

UTHYRNING AV LÄGENHET - ÅTTKANTSGATAN 3A

Jag kommer att hyra ut min älskade etta i Haga (Karlstad) från årskiftet, p.ga flytt till Stockholm. Lägenheten är 23,5 kvm och inkluderar tv, el och wi-fi.

Den ligger väldigt centralt, ca: 150 meter till Ica Hagahallen & sju minuters promenadavstånd till stora torget. Lägenheten är fräsch och välskött, så jag kommer vara väldigt noga med att tillsätta en person som är ordningsam & pålitlig då jag själv äger lägenheten. Jag kommer att hyra ut den i 6 månader (jan-jun) och den kommer att hyras ut möblerad.
Hyra: 4 700 kronor

Kontakta mig om intresse finns!

Likes

Comments

Efter en lång arbetsvecka med en hysterisk försäljningshelg (!) så var det mer än välbehövligt att möta upp My efter jobbet en söndagkväll. Hon läser till massageterapeut, så hon kommer faktiskt hit till Stockholm emellanåt. Vi hade inte träffats sedan jag åkte till Teneriffa och det har hänt så mycket i bådas liv sedan dess så vi ägnade den mesta tiden åt att prata ikapp.

Hon sov hos mig så vi delade täcke och vaknade till en ljus morgon i min nya lya, där vi kokade gröt och hade en lugn måndagmorogon. Vi avslutade sedan med en shoppingrunda & en drömlunch på Fresh & Fancy innan My behövde åka mot värmland igen. De har förövrigt ett jättebra utbud på näringsrika luncher, till rimliga priser. Nyttiga alternativ & kaffe på maten inkluderat i priset (me like). 

Likes

Comments

Som sagt, jag har skrivit på ett kontrakt för en egen lägenhet här i Stockholm och det känns nästintill overkligt. Det är en hyresrätt som jag kommer hyra i andrahand och den ligger tre minuter ifrån mitt nya jobb, så den är placerad i centrala Solna med andra ord. Lägenheten är 20 kvm, möblerad, fräsch och har en överkomlig hyra, så den innefattar cirka allting som jag sökte. Den är inte som min bostadsrätt i Karlstad men här i Stockholm så är det både saftigare priser och en högre konkurrens om lägenheterna. Man får helt enkelt lägga om sina värderingar och vara glad om man ens hittar en bostad som inte kostar skjortan.

Jag hade sådan tur så jag vet inte vad samtidigt som jag klappar mig själv på axeln för målmedvetenheten och alla timmar jag lade ner på olika bostadssidor. Till och med under kvällarna på Teneriffa försökte jag med ett knaggligt internet att söka runt och kontakta eventuella hyresvärdar. Det eviga kämpandet gav mig en nyckel i hand tillslut. Med risk för att låta världsvan och naiv men jag tror att nästan allting handlar om just inställning, motivation och en god socialförmåga hos den som söker bostad. Sedan krävs det lite flyt längs vägen också, men det gör det ju med det mesta här i livet. Så till alla som varnade mig om att bostadsmarknaden här är omöjlig vill jag bara säga återigen; ingenting är omöjligt, snarare tvärtom! Jag är så glad, tacksam och överväldigad över hur fort det faktiskt gick. 

Likes

Comments

Igår slutade jag jobbet 18:00 och därefter tog jag pendeln "hem" (där jag bor för tillfälligt). Jag är nämligen inneboende hos ett ungt par i en villa i Sollentuna. De är nu bortresa i 10 dagar så jag ska bo här tills de kommer hem igen, då flyttar jag in i min egna lilla lägenhet. Men jag trivs här så bra så det känns nästan sorgligt att lämna faktiskt. De har varit så himla gulliga mot mig och de bor i en drömvilla enligt mig, så jag kunde inte haft det bättre än såhär men nog om det... 

Vid halvåttatiden mötte jag upp Lovisa och sedan käkade vi middag tillsammans här; Wok med lax & glasnudlar​. Jag improviserade helt med både kryddning och ingredienser som jag slängde i men det blev över förväntan! Sedan babblade vu timmar, som vi alltid gör. Vi har konstaterat det-att vi aldrig får slut på samtalsämnen eller lyckas komma ikapp våra liv. Det är nästan osannolikt men ett gott tecken antar jag. Imorse åt vi en lugn och skön frukost tillsammans innan hon åkte vidare till universitetet. Det är så värdefullt med de här småstunderna, även om det bara handlar om en gemensam kväll, natt och morgon så är det guld för en hållbar vänskap. 

Likes

Comments

Veckan kickades igång med att käka JÄTTEgoda burgare tillsammans med Britt & Bosse, som jag förövrigt hängt med en hel del nu min första tid här. Britt är en släkting till mig som bor här. Hon har tagit väl hand om mig nu den första tiden och lärt mig allt som behöver vetas om min nya stad. Hon står mig nära hjärtat.

Efter en hel jobbvecka och mycket nya intryck så kom mina föräldrar på besök i fredags, vi hade inte träffats på nästan fem veckor(?) Så det var bamsekramar som gällde kan jag lova. Jag, mamma & Britt sprang i Mall of Scandinavia under lördagseftermiddagen. Och nya Ellos butiken blev en stor favorit!

Saffransbullar från bageriet "ett bageri" på Östermalm. Vi satsade mycket på att umgås den här helgen, så det blev mycket goda middagar, fikabröd och myspys i soffan. Det blir ju så när en inte sett varandra på länge, då har man fullt upp med att återberätta och komma ikapp. Dessutom hade jag ju en hel resa att dela med dem. Så vi kollade mycket bilder och pratade kring de tre veckorna som var.

Och sist men inte minst, vi firade min nya lägenhet som jag skrivit kontrakt på för ett par månader. Jag har redan fått nycklarna så vi åkte dit och lämnade lite saker och började spåna på lite idéer. Och till alla dem som sa till mig att bostadssituationen i Stockholm är omöjlig vill jag bara säga; med rätt inställning, driv och lite tur så löser sig den också tillslut. Det känns så WOW.


Likes

Comments

1. I dessa trappor brukade jag avsluta mina löprundor med att springa upp & ner ett par gånger (och ja svetten forsade)
2. Sista lördagen gick vi till en galleria som fyllde hela övervåningen med olika barer och matställen, där var vi ett gäng från gruppen och drack några drinkar. För att fira våra resultat och den hårda disciplinen vi följt.

3. Solterassen på våning 7 ser ni här. Supersköna madrasser och en vy inte likt någon annan. Vi hade tillgång till denna varje vardag för att t.ex. kunna sola topless. Jag älskade att hänga här.

4. Jag direkt efter träning. Jag kände mig så hurtig minns jag, det var den första veckan innan man hade kommit in i rutinerna. Vi hade haft både morgongympa och töjövningar + att jag hade löpt därefter. Hur ambitiöst (?)

5. Påväg ner mot centrum (Los Cristianos alla butiker) passerade vi nästan alltid denna park, och jag kunde aldrig sluta beundra den.

6. Många gånger när vi hängde vid poolen så brukade jag få myror i byxorna (eller vad en kallar det) så jag såg till att ladda upp med både bra batteritid, böcker och umgänge i stolarna bredvid. Så det blev en del selfie knäppta.

7. Mina tre superwoman ser ni här. Wow vad jag diggade dem! Susanne & Jeanette tillhörde en annan grupp som också var på rehablitering på samma hotel. Och vi klickade så bra. De åkte hem en vecka innan oss, och det kändes.

8. Jag och ett favoritplagg - i varje fall när det gäller budskap. " I am what I am"

9. Solnedgång och 100 % klassisk turistbild

Likes

Comments

Jag landade på Arlanda sent tisdagen den 8:e november, så mitt i snökaoset intog jag huvudstaden och började ett nytt kapitel i livets bok. Jag tyckte faktiskt det kändes lite konstigt på planet hem när alla började prata om att "komma tillbaka" till det gamla igen-jobbet, familjen, staden och hela den biten. Då kom det ikapp mig vad som faktiskt stod på tur för min del, att jag två dagar senare skulle börja en ny anställning på ett nytt jobb i en helt ny stad (dessutom i en storstad). Jag skulle inte komma tillbaka till lilla Värmland, lägenheten i Karlstad, familjen eller de fina vännerna jag har där. Jag skulle hoppa rakt in i en helt ny levnadsstil. Det var inte greppbart för fem öre men det var heller inget som bekymrade mig, inget som skrämde. Det kändes konstigt som sagt men inte fel på något sätt. Det kändes bara som om det var ett steg som skulle tas, som behövde förverkligas.

Under resans gång så förändrades jag, mer är jag trodde inser jag nu i efterhand. Jag tycker det låter klyschigt att säga att jag kom hem som en bättre version av mig själv men något åt det hållet är det nog, hur klyschigt det än låter. För jag är inte densamma som innan. Jag är en lugnare version av mig själv, en tryggare och mer stabil person har jag lyckas bli på något vänster. Och det är för mig det bästa som kunde ske. Jag trodde aldrig i hela mitt liv att det ens kunde inträffa. Lugn? Jag? Det var det sista på världskartan. Men det hände. Kanske var det allvaret i sig som sjönk in tillslut tack vare den långa tidsperioden av vila som lät tankebanorna utvecklas och strategierna skapas. All kunskap jag lärde från både föreläsningar & de andra deltagarnas erfarenheter bidrog nog och spädde på mitt engagemang för förändring. Samt det påtagliga faktumet att jag har en sjukdom som påverkas negativt av den levnadsstilen jag hade innan, där det slarvades med sömn och stresshantering.

Innan vi åkte hem fastställde jag ett mål, jag lovade mig själv likt raden "Jag ska flytta till Stockholm och inte stressa mer". Jag har hittills uppnått det och tänker fortsätta uppnå det. Jag har bestämt mig, jag tänker inte låta mitt gamla hektiska liv få gå tillbaka. Jag tänker inte acceptera att jag har svårt att varva ner och lätt att knyta band hit och dit. Det är en gåva från gud att vara en energiknippe men det är inte en gåva från gud att dygnet runt prestera eller vilja aktivera. Det gäller att skapa en balans, lyssna in och stänga utav. Det kommer inte av sig själv har jag förstått efter många undanflykter. Det krävs en förändring, man kan inte gömma sig bakom manipulativa förklaringar. Sömn är prioritet. Jobb är prioritet. Ledighet är prioritet. Vänner är prioritet. Träning är prioritet och listan fortsätter. Alla kan inte få plats. Allting kan inte göras, även om det hinns. Det leder till konsekvenser på längre sikt. Och de konsekvenserna kom för mig i form av att sjukdomen bröt ut i våras. Kroppen sade ifrån.

Nu har bott här i Stockholm i cirka två veckor och det har hunnit hänt mycket på den korta tiden. Jag har både avverkat de första arbetspassen på det nya jobbet, bott inneboende i två bostäder, lyckats kommit över ett kontrakt på en egen lägenhet, lärt mig lokalisera via pendel, tunnelbana och gångväg och skaffat mig blivande bekantskaper i min nya stad. Det är många trådar åt alla håll just nu men jag håller en låg profil bland alla hörn och kanter jag kastas runt. Det är en tid nu framöver då mycket praktiskt kommer stjäla tid men det betyder inte att det behöver bli kaotiskt och påfrestande för min hälsa. En sak i taget, det handlar om inställning och ett balanserande som sagt. Jag trivs här även om jag inte känner staden riktigt än.

Jag i ett snörikt Solna, påväg till första arbetsdagen här.

Likes

Comments