Header

Ligger fortfarande kvar här på sjukhuset och just nu ligger jag och kikar på idrottsgalan. Haft besök av både mamma,pappa, Albin och mormor idag så nu är jag väldigt trött.
Är fortfarande förlamad i ansiktet och mitt ben är försämrat men däremot kan jag lyfta armen lite grann nu vilket är ett litet framsteg, dock fortfarande svag så kan inte lyfta någonting. Har påbörjat sjukgymnastik idag så nu har jag en tuff resa framför mig för att förhoppningsvis bli helt återställd. Det är givetvis jobbigt eftersom min vardag vände på en dag helt bara sådär och detta är inte direkt det jag räknat med just nu på vårkanten sista året på gymnasiet.. Men vi får se hur allt blir. Vem vet allt kanske vänder tillbaka imorgon? Man kan ju hoppas😉

Anledningen till att jag valt att vara så öppen med vad spm har hänt är egentligen för att jag inte orkar alla frågetecken och spekulationer som uppstår. Jag uppskattar alla er som skriver till mig & jag är ledsen att jag inte svarar så snabbt eller någonting alls. Men inte superlätt att skriva med en hand på en krossad mobil😂 men ni är bäst❤️

Stora kramen, så hörs vi snart igen❤️

Likes

Comments

Vad söta ni alla är som hört av er, tack❤️ det blev sämre igårkväll då förlamningen spred sig ned på vänster arm. Så jag fick åka in igen och har nu blivit inlagd på KSS. Blir sämre å sämre känns det som å nu kan jag knappt använda vänsterhanden. MenLäkarna kommer om en stund och då får vi hoppas de kommer på något😃

Ha en fin dag❤️
Kram

Likes

Comments

Heeej på er älskade vänner! Idag har varit en lite annorlunda dag för mig.

Det började igår eftermiddag när jag satt i bilen med mamma och kollade mig i spegeln. Då kände jag att mitt leende blivit lite snett men vi skrattade bara åt det och sen var det inget mer med det. Sen åkte jag till pappa i Lidköping igårkväll och allt kändes normalt förutom lite extra jobbigt med mitt vänstra öga och den sidan av nacken. Men det var liksom inget mer med det då heller utan då gick jag och la mig i vanlig ordning och i morse när jag vakna runt halv sju duschade jag och började sminka mig. Men det konstiga var att när jag sminkade mig så var hela mitt ansikte snett och sen hade ena halvan av ansiktet domnat bort. Och jag förstod ju självklart att det inte var så normalt så undertiden jag gick och gjorde i ordning frukost för att sen åka till skolan ringde jag 1177 där dom ber mig att ringa 112 omedelbart. Och jag pigg å glad annars sa mest att det inte behövdes eftersom det inte var så akut och att jag kunde komma ned till sjukhuset efter lektionen. Men då sa hon strikt att jag skulle ringa 112 och att det var akut. Så lydig som jag är ringde jag 112 och berättade situationen och 5 minuter senare stod det en ambulans här utanför och personalen knackade på.

Personalen sa att jag kunde hänga med ut i ambulansen för att ta lite blodtryck och grejer så på med skorna och sen gick jag ut men de bad mig då ta med mig jacka och legitimation också eftersom jag skulle åka med in till sjukhuset. Redan där blev jag lite förvirrad och ville egentligen inte åka med men fick ändå göra det haha. Så in på sjukhuset och där möttes jag av sköterskor och läkare och varit där fram tills nyligen. Där började även min mun och tunga att domna bort så nu har jag tappat kontrollen för det också, haha!!
De har tagit massa prover och även tagit ryggmärgsprover vilket var den äckligaste sprutan jag varit med om.. Det är alltså en 10 cm lång spruta som de kör rakt in i ryggen mellan ryggraden och det gjorde utan att överdriva fruktansvärt ont. Så nu idag ska jag bara ligga på soffan och kika på film med en order från läkaren att jag ska ta det lugnt, lyxigt!

Anledningen till att jag blivit förlamad i halva sidan av ansiktet är fortfarande oklar tills alla provsvar kommit och det är även oklart hur länge det kommer att hålla i sig. Läkaren sa att det kunde vara en dag, två veckor, ett par månader och ifall jag har riktigt otur kan det vara mycket längre än så. Men jag hoppas självklart att jag får bort det här så snart som möjligt och att proven inte visar något negativt resultat. Jag har fått medicinskt behandling nu under tio dagar och hoppas på ett positivt resultat där. Så om ni undrar varför jag är lite extra sne, äter lite grisigt och knappt kan dricka så beror det på att jag blivit förlamad på halva ansiktet ;)
Lite komiskt trots att det är sjukt obehagligt haha. Mina närstående har fått skratta mycket idag i samband med att de sett mig så det är ju alltid kul om man kan glädja andra😜

Likes

Comments

Nu är det dags, dags för den dagen vi alla visste skulle komma men som jag länge försökt skjuta fram i tanken. Nu är det dags för dig min älskade och fantastiska storebror att åka ut och resa livets resa. Inte bara i någon månad eller två, utan ett helt år. Ett helt år med äventyr, nya bekantskaper och tusen nya erfarenheter väntar dig. Jag har tidigare bara lekt med tanken hur det skulle kännas när du åker iväg och nu sitter jag här och känner alla möjliga olika känslor kvällen innan avfärd. Jag är lycklig för att jag vet att du kommer ha det roligt, jag är stolt för att du är så modig men jag är också ledsen för att jag kommer sakna dig så galet mycket.

Min älskade Adam, du anar nog inte hur glad jag är över att jag har dig. Du som alltid i alla livets stunder finns där för mig. Det vi syskon tillsammans gått igenom och gjort är oslagbart. Du, jag och Albin är de äkta tre musketörerna som oavsett vad alltid håller ihop. Jag är så tacksam över allt fint du gett mig och jag är så tacksam över att just du är min storebror. Vad har jag gjort för att förtjäna någon som dig i mitt liv? Så mycket glädje, så många bråk och så mycket kärlek vi delat och kommer att dela, du är fantastisk och jag finner knappt ord för att beskriva min eviga kärlek och tacksamhet till dig.

Jag hoppas med allt jag kan att detta året går fort. För vem ska jag tjafsa med när både du och Albin sen är iväg? Vem ska jag dela allt sjukt som händer och sker med? Och vem ska jag dega i sängen och kika serier med om inte med er? Det kommer att bli tomt, tyst och tråkigt här hemma utan dig. Men jag gläds trots allt det här med dig eftersom jag vet att någon annan där ute i vilda världen kommer att få njuta av din glädje, energi och extremt charmiga personlighet nu när inte jag längre kommer att få göra det på samma sätt.

Glöm inte bort vem du är på vägen, men var aldrig rädd för att få nya influenser, perspektiv eller att uppleva saker. Du är redan så otroligt modig och stark som ger dig iväg helt ensam och den styrkan beundrar jag verkligen och den styrkan önskar jag att jag en vacker dag kan ta efter. Du kommer att möta på otroligt mycket nytt, det är ju en helt fantastisk värld vi lever i på många sätt och vis, men inte alltid är världen så vacker som vi ibland kan tro. Det är då du måste våga ta fram ditt kritiska jag och ifrågasätta. Mitt allra bästa tips till dig den här resan är att du ska leva livet men att du alltid ska lyssna på din egna magkänsla. Utsätt dig aldrig för något som inte känns helt hundra, för då kommer det inte att kännas bra i efterhand. Magkänslan säger mer än vad man tror och den vägleder dig till saker som du djupt där inne vill. Så lyssna, ta till och njut.

Med all min kärlek önskar jag dig ett superbra år och med hela mitt hjärta önskar jag att jag kunde vara med dig men så lätt är ju inte fallet. Var försiktig och var rädd om dig, det finns bara en som du och du är älskad av alla. Lycka till och glöm inte bort att höra av dig. Jag är tacksam och lycklig för allt du är, gör och kommer att göra. Du är världsbäst.

Jag älskar dig!❤

/Din lillasyster

Likes

Comments

Nu är det äntligen dags att ta sig ann nya utmaningar, se nya möjligheter och möta nya motgångar. På ett eller annat sett ser jag fram emot det här året så otroligt mycket. Jag har längtat efter 2017 länge och jag känner mig mer än redo för att göra allt som komma skall.

Mitt nyår var fantastiskt, vi åt först lite gott hemma hos Cornelia, efter det åkte vi hem till Ebba där vi lekte lite grann och skåla ett par glas bubbel innan vi drog vidare till seglarstugan där vi festade ihop hela kvällen. Det blev så roligt där att vi glömde av att gå till torget på tolvslaget och skålade istället utanför seglarstugan. En toppenkväll!
Dagen efter nyår var jag precis lika seg som resterande människor i Sverige, låg mest och kikade serier hela dagen och träffade även Cornelia för en promenad senare på eftermiddagen.

Två dagar efter nyår fick jag och Cornelia ett litet leksug och åkte till Örebro för att spendera dagen på Gustavsvik och så roligt vi hade där var ett bra tag sedan vi hade. Vi var som 10 år igen, åkte massa vattenrutschbanor, badade bubbelpool och åkte forsen. En välbehövlig dag som uppskattades!
På kvällen sov jag över hos Linnéa, vi kikade film, drack vin och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi får passa på att ha våra myskvällar nu när Linisen snart drar tillbaka till LA igen. Vet inte riktigt när vi ses nästa gång men jag kommer självklart att sakna henne.

Vi hann dagen efter det sitta barnvakt ett par timmar åt mina två småkusiner som är 6 månader och 4 år snart. Vi lekte i lekparken, fick uppleva årets första snö och myste massor. Det uppskattas så mycket att få umgås med dessa små för jag älskar att vara med barn och jag älskar dessa små sötisarna oändligt mycket. Så mäktigt att se hur de utvecklas och växer och blir större och större. Känns som att lilla Alice nyss var 1 år.. Och nu är hon snart 4 år och är världens underbaraste charmtroll!

Bortsett från detta har jag hunnit träna ett par gånger i veckan vilket har varit skönt. Tränat med Alexandra på gymmet och idag tog jag och Isabella en långpromenad i kylan men ack så skönt det var. Mina ben var som isbitar när vi var tillbaka. Det har ju varit -12 grader ute idag :O

Nu har jag matat igenom ett par avsnitt av en ny favoritserie som heter "Quantico" och ska börja fixa mig lite grann nu. Bella kommer och plockar upp mig om en stund och sen ska vi åka och kika lite på stans innebandygrabbar som lirar mot Örebro ikväll. Ska bli spännande att se vem som vinner och vem som försvinner ;)


Hoppas ni har haft det toppen och att ni får en mysig kväll!!

KRAM❤

Likes

Comments

Den här låten med Kelly Clarkson är min och Cornelias låt sen vi gick i 6an, alltså för snart 8 år sedan. Haha vi laddade ned denna på våra knappmobiler och hoppade studsmatta och sjöng denna. Och än idag betyder den allt för oss, idag kan vi ju relatera till den mer också!

Likes

Comments

Varje gång jag får en fråga angående vad jag saknar så ploppar min farfar upp i mitt huvud vilket är ganska självklart. Vi stod varandra väldigt nära och jag uppskattade honom otroligt mycket och han var den mest förnuftiga person jag någonsin mött. Alltid så klok och vis. Så jag måste nog ändå svara likadant idag. För är det någonting jag saknar så sjukt mycket så är det min älskade underbara och mest fantastiska farfar.

Likes

Comments

Att fantisera om min drömprins har jag gjort enda sedan jag varit liten. Däremot har min drömprins ändrats med åren. Som liten var det viktigaste att han skulle vara snygg och brunett, men idag ser det annorlunda ut.
Jag känner att jag vuxit ifrån utseende-hetsen kring hur någon borde se ut eller inte för i min värld är det absolut inte det som väger tyngst när jag träffar någon. Utan för mig är det viktigt att en kemi finns där och sen ser jag nu istället utseendet som ett stort plus. Jag skulle givetvis inte kunna träffa någon jag inte attraheras av men samtidigt är det inte utseendet som spelar roll i slutändan och speciellt inte vad andra tycker och tänker om honom.

I min framtida relation ser jag gärna ett förhållande där kommunikation, humor och äventyr ligger i fokus.
Att just kommunicera är kanske lite av min egna svaghet när det kommer till saker och jag kan ibland vara ganska otydlig oklar på den fronten i en relation och det är jag även väldigt medveten om. Men därför behöver jag kanske någon som pushar fram den sidan hos mig lite grann, för den finns där men jag är väldigt rädd för att se saker i förväg, planera med någon annan eller våga tro att det finns en framtid med en person. Mycket av det ligger nog i att jag tidigare blivit väldigt sårad, varit med om väldigt hastiga förändringar och är rädd för att ta ut lycka i förväg. Det kan ju såklart vara på gott och på ont, men i en relation med någon annan är det viktigt att man kommunicerar om allt. Allt ifrån hur dagen varit, till vad som ska göras nästa månad och det är något jag behöver utmana mig själv på i min framtida relation.

För mig är det väldigt viktigt att ha roligt tillsammans, att skratta och att hitta på saker. Inte bara ligga hemma och dega för det är egentligen inte jag mer än i vissa perioder av året när jag är slutkörd och inte vill något annat än att ligga på soffan och kolla film. Men för att jag ska känna att ett förhållande utvecklas tror jag att jag behöver både äventyr och humor. Men samtidigt mer seriösa stunder såklart.
Jag är en väldigt ambitiös tjej som älskar att ha många bollar i luften, ha en fullspäckad almanacka och mycket av allt men jag är samtidigt en tjej som älskar att ha myskväll, äta en god middag och dricka ett glas vin en vardagskväll. Och jag känner inte att jag behöver ha någon som är precis som jag men jag behöver ha någon som vill utvecklas och som uppskattar mig för den jag är. Både den tjej jag är när jag är som mest ambitiös men som också uppskattar mig som den tjej jag är när jag ligger i mjukbyxor, kollar film och inte gör ett dugg under en månads tid. För jag är en periodare och det har jag alltid varit. Det är lite som att jag funkar som ett projekt, påbörjar, kör all in, avslutar, stänger av. Och sen en retur på det.

Om jag ska vara ärlig så känner jag mig ganska färdig med att leka även om jag bara är 19 år. Jag känner faktiskt att jag vill hitta en trygghet och förhoppningsvis en kärlek som jag kan hålla fast vid. Kanske inte nu direkt men gärna inte allt för långt bort i framtiden heller. För när jag har tagit studenten nu i vår, då har mina tankar varit huller och buller. Jag har velat plugga direkt ena stunden och den andra inte. Och jag är nog ganska säker på att jag just nu kommer att ta ett litet sabbår där jag fokuserar på att göra saker som får mig att må bra. Så jag kommer troligtvis ganska snabbt efter att flytta hemifrån för det är jag mer än redo för att göra, samt skaffa mig ett jobb såklart. Men mer om vad jag har för drömmar och visioner i kommande inlägg..

Jag vill att min framtida kärlek ska vara fylld av energi, omtanke, uppskattning och humor. Jag ser honom gärna som social, stabil och enkel att ha och göra med. Jag är inte så mycket för när det blir för mycket utan jag gillar det naturliga och enkla som mest. Jag ser gärna att han är allmänbildad och kan mycket generella saker. För jag behöver någon som jag kan läras utav och som också kan läras av mig så att vi tillsammans utvecklas. Jag ser också gärna att han är familjär, engagerad i andra människor och har ett eget privatliv. För ja det är så viktigt tror jag att ha ett liv ihop men också ett varsitt så att man inte gör allt med varandra. Men att man också bryr sig och engagerar sig i varandras intressen om de inte desamma.

Jag ser fram emot att se om jag finner min drömprins till framtida kärlek men jag kommer inte att jaga honom och heller inte söka mig fram. Den dagen han står där, då kommer jag veta det.

Likes

Comments

Vad är egentligen Tänk med Hjärtat, och vilka är vi??

Allt började med att vi satt och pratade en eftermiddag efter skolan när vi var 15 år gamla. Det hade varit en jobbig period för oss båda då vi mist många nära och kära under en väldigt kort tid. Vi filosoferade om livet och varför det var så orättvist med vissa saker, speciellt hur orättvist cancer var. Men trots att cancer är orättvist så är det precis som vilken annan sjukdom som helst, mer rättvis än något annat. Oberoende på vem du älskar, vad du har för kön, vilken färg du har på din hy eller hur du är som person kan du drabbas. Vem som helst kan drabbas av cancer och det har även vi fått känna på. Markus 17 år gammal, farfar Pelle, mormor Ulla-Britt och familjevännen Jack.

Att stå bredvid som närstående och mötas av all den oro och sorg som medföljer är inte enkelt. Det är heller inte lätt att se den man älskar må dåligt och gå igenom den process som behövs. Men det värsta av allt är inte sorgen eller oron utan ilskan över att man inte kan hjälpa till där och då. Det var även i samband med den ilskan som vi båda kände som var grunden till vår organisation Tänk med Hjärtat. Efter vår eftermiddag ihop med mycket tänkande så kom vi egentligen inte fram till något mer än att vi skulle försöka göra något som samlade in pengar till cancerforskningen.
Det som då låg i tanken var en enkel talangshow på torget men inget djupare planerat än så. Utan själva arbetet startade när jag ringde Sebastian och berättade att jag hade bokat teatern i Mariestad den 19 maj. Notera då att detta redan var i slutet av februari. Sebastian blev såklart chockad men det var även där allt sattes igång och då var det bara att köra på!



Vi har fått många frågor angående om hur mycket vi tjänat in efter årets cancergala och det är tyvärr inte helt färdigställt ännu men det kommer att vara färdigt innan julafton! Så håll ögonen öppna, men jag kan ge er en liten pik på att vi tillsammans slått 300.000kr sammanlagt nu till cancerforskningen :D wooohooo!!


Vi är ett gäng ungdomar som arrangerar galor, projekt & samarbeten för att samla in pengar till cancerforskningen!

Läs mer om oss på vår hemsida: www.tänkmedhjärtat.se

Likes

Comments

Okej detta hittar man i min väska idag, brukar ha sååå mycket mer saker annars. I min väska kan man vanligtvis hitta ALLT.

Likes

Comments