Header

Heej finaste underbara ni❤
Jag bjuder på denna bilden idag, bara för att det är söndag & för att jag tycker detta filtret på snapchat är himlans kul, haha!
Det har verkat vara väldigt populärt att ställa frågor här på bloggen det senaste, vilket jag kan förstå i och med allt som hänt. Men eftersom det varit en hel del frågor som jag heller inte svarat på så tänkte jag att vi skulle köra på en frågestund som jag besvarar nu i veckan i ett samlat inlägg. Tveka inte, fråga på om allt mellan himmel och jord så ska jag försöka svara på det mesta😃

KRAAAM!

Likes

Comments

Spenderade gårkvällen hos Mimmi med Carro, Fillan, Emelie och Lini. Det var supermysigt och väldigt spontant att vi alla träffades. Men det var så längesen man bara hade en såndär klassisk myskväll ihop så det var väldigt uppskattat.

Idag har vi varit på 2 årskalas för min kusins son, jag märkte när vi var inne på leksaksaffären tidigare att jag inte har så stor koll på det här med ålderskillnaderna från att de är typ 2 år eller 5 år. Jag tänkte köpa lego men blev snabbt uppläxad om att man absolut INTE kunde ge det till en två-åring, vilket jag såhär i efterhand när jag träffade honom igen kanske inte skulle vara så lämpligt. Så det fick bli lite djur och något kul lätt svärd i mjukt material. Kändes som världens tråkigaste paket men självklart var det uppskattat av lillemannen.

Nu har jag suttit och lirat NHL här hemma en liten stund och ska alldeles strax laga lite mat för att sen börja göra i ordning mig lite inför kvällen. Ska bort lite senare med lite vänner så den här lördagen kan nog bli väldigt trevlig.

Påtal om att fixa i ordning sig så ska jag berätta en sak.. Ni vet att jag nästan konstant i 4 årstid haft gelnaglar och gör i ordning dom en gång i månaden på salong. Men nu när jag har varit sjuk har det inte varit så aktuellt att dra till salongen trots att jag känt ett enormt behov av det, så jag har filat ned dom lite själv istället och målat över. Och i tisdags när vi var i Göteborg så slog jag i ena nageln så det gjorde något fruktansvärt ont liksom, sen var det ingenting mer med det. Men igår när jag skulle lyfta ut en tröja från garderoben så kände jag hur hela nageln bara gick av mitt på hälften och börja blöda. Men det värsta var att nageln inte lossna helt utan att jag fick rycka av det sista vilket nu gör att halva nageln på långfingeret är väck.. SÅÅÅ fruktansvärt ont gör det haha. Så fick ta nagelsaxen och klippa av mina naglar igår för första gången sen ett år tillbaka typ... haha kanske är det en bagatell men ni som har naglar vet precis vad jag menar och vilken mardröm det är att bryta av en nagel ;)

Här har ni lite bilder från i Tisdags/Onsdags då Carro, Lini och jag var i Göteborg och firade alla hjärtans dag med bland annat hotell, god mat och lite vin. Så mysigt vi hade det!!

Likes

Comments

Fått snyggt hår gjort av Johanna på Studio Epic i Kungsbacka. Sååå nöjd!! Vad tycker ni?😘

Likes

Comments

Det är viktigt för mig att gå upp varje morgon och göra i ordning mig trots att jag mår som jag mår just nu. För om jag inte gör det så känner jag mig bara sämre. Så idag invigde jag min nya ljusblåa topp från Cream som är köpt på X-ACT här i Mariestad. Även skinnjackan är från samma märke & affär, scarf från Zara, byxor från Lindex & skor från SVEA.

Älskar att våren är på ingång nu & att man äntligen kan börja med lite ljusa färger igen utan att det känns konstigt :) älskar våren & alla pastellfärger blandat med olika nyanser av brunt & beige😍

Likes

Comments

Heej på er, allt bra?
Med mig är det på bättringsvägen med gången. Kan gå lite halvt haltande utan rullator nu här hemma och jag kan även lyfta armen mer. Däremot har funktionen i min vänstra hand inte riktigt kommit tillbaka så kan fortfarande inte lyfta någonting med den, men det hoppas jag kommer snart.
Idag har jag dock haft en extrem huvudvärk hela dagen och blivit yr nu på kvällen. Har sovit väldigt mycket idag men har även umgåtts med farmor som kom hit från Skåne igår. Så himla mysigt att hon är här lite grann❤️ när hon är här blir det mycket Skip-Bo & god mat. Kanske är det därför jag blir trött tro?😉😉

Har haft finbesök i veckan och helgen som varit också av många fina personer som betyder mycket för mig. Fått så vackra blommor, Goa praliner & goa ting från Hjo bland annat.
Tack älskade ni för att ni varit hos mig, korta som långa stunder. Det är så mysigt att bryta av dagen lite med en gofika, lunch eller en kopp kaffe med personer som er!❤️

Imorgon väntas rehab igen då vi ska sätta upp mål & träna lite är väl tanken. Sen på torsdag ska jag åka till Stockholm där jag ska träffa en specialist-neurolog på Danderyds Sjukhus som valt på egen hand att ta itu med mitt fall. Är så tacksam över att han vill hjälpa mig & att han bokade in mig så snabbt inpå. Snacka om en godhjärtad läkare, så på torsdag börjar förhoppningsvis någon slags utredning på mig😃

Annars har jag inte så många planer i veckan mer än att vila & träna. Hoppas ni får en toppenvecka!!

Vi hörs snart igen,
KRAAAM❤️

Likes

Comments

Dessa vackra blommor fick jag av min morbror och hans familj idag.Tack så hjärtligt, Älskar er!

Sitter just nu nedbäddad i sängen iklädd en mysig pyjamas i ett mörkt sovrum fyllt med tända ljus och hörlurar i öronen med akustisk musik. Sitter och funderar över hur snabbt livet kan vända och hur de senaste veckorna har varit. Det har varit två helt fruktansvärda veckor om jag ska vara ärlig men trots det känner jag mig lugn och positiv på något sätt.. Jag önskar att jag kunde gråta och få vara rädd för en liten stund, men det finns liksom inget utrymme för det. Jag har under dessa veckor insett att man måste vara frisk för att vara sjuk när man bor på landsbygden och det är tragiskt men sant.

Som ni vet började allt för två veckor sedan med att mitt leende blev snett, sen började min vänstra arm domna bort på kvällen och sedan kunde jag knappt lyfta armen. Efter det började även mitt vänstra ben försvinna och det resulterade i att det var två dagar jag knappt kunde stå upp. Många undrar hur det känns och jag skulle vilja säga att det känns sjukt frustrerande. Det är som att min vänstra kroppshalva inte samarbetar med vad jag vill och gör heller ingenting per automatik. Som när jag ska gå upp för trappan måste jag ha någon som håller i mig för mitt vänstra ben hänger liksom inte med i den takt som det ska göra. Eller bara en sån sak att äta med kniv och gaffel samtidigt är omöjligt för mig just nu för min vänstra hand fattar inte hur den ska greppa eller röra sig. Jag tänker en sak men det händer liksom ingenting. Jag har ingen känsel i den vänstra sidan av ansiktet så där skulle jag kunna få en käftsmäll utan att ens lägga märke till det typ och både hörsel och syn på vänster öra och öga har försämrats. Däremot har jag känsel i min vänstra arm och mitt vänstra ben dock betydligt mycket mindre känsel än vad jag har på min högra sida.
Just nu tar jag mig fram med hjälp av rullator eller stöd av någon annan och om det ska gås längre sträckor blir det aktuellt med rullstol som någon annan får köra mig i. Som ni kanske förstår så har jag det ganska svårt med att både duscha, klä på mig och röra mig fritt som jag vill utan någon annans hjälp. Om jag hade kunnat så hade jag gjort allting själv men just nu är det inte möjligt fast det blir bättre för varje dag som går eftersom jag börjar lära mig leva med det redan.

För att göra en lång historia kort med lite skrollat innehåll så började allt med att läkaren hade läst fel i min journal. Han trodde helt seriöst i två dagar att jag hade gjort en MR på hjärnan och kom in och sa "MR såg ju bra ut i allafall". Och då blev jag lite fundersam och frågade vilken MR de menade. Och då visade det sig att de hade blandat ihop min journal och gått på en MR jag gjorde förra året. Så snabbt dagen efter fick jag göra min MR. Som tur var såg det inget fel i den centrala delen av hjärnan, men samtidigt TÄNK OM det hade varit något fel där och de hade gjort denna tappen? Jag menar hur vanligt är det att tonårstjejer kommer in och är halvsidesförlamade på ett dygn? haha..

Det var inte nog med det heller utan läkarna glömde sina anteckningar på alla patienter som var inlagda på mitt rum och där låg dom en hel eftermiddag tills vi sade till sköterskan att hon kunde ta med dom till läkarna.
Jag fick även mediciner som jag inte skulle ha eller rättare sagt som jag åt för 3 år sedan som jag inte längre får äta pga mitt ursprungliga problem med nervsystemet. Så hela den kvällen mådde jag piss, spydde och mitt balanssinne rubbades totalt och det kändes som att jag satt i virvelvinden i flera timmar.
Och trots att hela min vänstra kroppshalva var ur funktion fick jag heller inte träffa sjukgymnast förrän efter 5 dagar vilket gjort att jag tappat 5 av de viktigaste dagarna i min rehabilitering.

Jag låg inne på KSS i en veckas tid och sedan blev jag hemskickad. Jag blev hemskickad med en rullator, utan någon rehabiliteringsplan på hur jag skulle återhämta mig. Det finns alltså ingen plan från KSS på hur jag en 19 årig vanligen pigg tjej ska rehabiliteras. Däremot om jag skulle heta Anna-Beata och vara 73 år så skulle det finnas en plan enligt sköterskan på avdelningen. Visst är det skumt?.. Jag har aldrig någonsin känt mig så överkörd eller genomskinlig som jag gjorde den veckan jag låg inne eller som jag rättare sagt fortfarande gör.

För här sitter jag nu efter ytterligare en vecka med knappt några framsteg, utan någon plan, med en läkare som varken vill lyssna eller ta sig tid. Han glömde bort att vi hade bokat en tid för en ny bedömning av mig igår och har inte antecknat något av det vi diskuterat om så ingen vet något och läkaren själv minns tydligen inte. Det enda han dokumenterat är att vi tydligen kommit överens om att jag ska få hjälp av kompisar, lärare och mina föräldrar när jag behöver gå på toaletten. Och hur kränkande är inte det? Jag menar, för det första har vi inte ens diskuterat det mer än att jag sagt att bland annat sagt att toalett, dusch och på- och avklädning är problem jag inte helt kan lösa själv än i min vardag ännu. Och vilken 19 årig tjej vill ha hjälp av sina kompisar, lärare eller föräldrar till sånt? Det är ju skamligt att han ens tror det tycker jag.

Rehabilitering har vi fått lösa själva och jag har blivit fantastiskt bra bemött av fysrehab i Lidköping där jag träffar både en arbetsterapeut och en sjukgymnast för att så snabbt som möjligt kunna få tillbaka funktionen i både arm och ben. Jag har fantastiska personer runt omkring mig som ställer upp också men samtidigt ska ju inte mamma och pappa behöva vara hemma från jobbet för att jag ska kunna klara mig. Det känns bara helt fel allting och det här med att vi har fått lösa allting runt omkring själva för att försöka få ihop vardagen. Jag menar, det är inte okej någonstans. Hur hade situationen varit om jag inte bodde hemma? Hade de behandlat mig annorlunda då? Jag är ju trots allt vuxen, då borde jag också få bli behandlad som en.

De har ingen diagnos på mig än och de har ingen som helst aning om varför jag blivit sån här, bara några ynka teorier men ändå väljer läkaren att skicka hem mig med en rullator, utan sjukskrivning och utan någon som helst medkänsla för hur jag har det. Jag vill mer än gärna vara hemma och jag vill mer än gärna gå till skolan men jag kan inte göra något just nu. Jag sitter här i min säng dag ut, dag in med några små träningspass under dagen men det är liksom inte tillräckligt. Jag vet ju ingenting, det är ingen som kan garantera att det går tillbaka, berätta för mig varför jag blivit sån här eller hur jag ska gå tillväga nu. Jag är ett stort levande frågetecken just nu som är mer besviken än någonsin på sjukvården för jag har ingen ny tid för uppföljning, ingen fast läkare som följer mitt fall eller eller någon som helst aning om hur morgondagen kommer att se ut.

Jag har bara hört talas om patienter som faller mellan stolarna i sjukvården och inte tänkt på hur jobbigt det faktiskt är. Men nu när jag är en av dom patienterna inser jag verkligen hur stora brister det finns i sjukvården, speciellt på landsbygden. Och inte minst för min skull utan för alla andras skull som är i liknande situationer så måste vi få en ändring på det här. Vad har man egentligen för rättigheter som patient?

Man ska inte behöva vara frisk för att vara sjuk. Man ska våga lita på sjukvården, och jag är ledsen men mitt förtroende för sjukvården är 0% just nu.

Ledsen att ni fått stå ut av mitt frustrerande inlägg idag, men jag är bara arg och besviken. För detta är inte okej och jag blir definitivt inte rättvist behandlad. Jag vill inget annat än att kunna gå, köra bil, hänga med mina vänner ut på krogen, fira in sista terminen på gymnasiet och göra allt som alla andra ungdomar gör. Jag är så trött på att bara sitta här och vänta på någonting som ingen kan svara på ifall det kommer. Har ni tips på hur jag ska gå till väga får ni mer än gärna skriva det till mig för jag vill bara bli frisk nu nu nuuu!

Likes

Comments

Uttråkad som jag är just nu på dagarna ägnade jag kvällen åt att göra en god italienskt inspirerad sallad med endast en hand(!) med lite hjälp av mamma i vissa fall dåra men de gills la inte? ;)
Superenkel å lätt att göra, supergod dessutom!

Ingredienser:
• toscansk sallad
• majs
• rödlök
• parmaskinka
• halloumi
• svarta oliver
• fetaost
• sötpotatis (i ugn som pommes fast med olivolja) med mycket flingsalt!
• grön- & svartkål stekt i olivolja
• zucchini likaså stekt i olivolja
• tomater

Man kan blanda massor av goda smaker å få till perfekta smaker😍

Likes

Comments

Heej på er, allt bra? 😃

Började dagen hos fysrehab i Lidköping där jag nu ska påbörja min rehabilitering. Efter det åkte mamma och jag till Mariestad och då passade vi på att åka in till Lindex för lite vårshopping. Kom hem med ett par jeans och tre toppar. Alltid lika kul med nytt och fräscht till garderoben, får se om det passar för tänkte prova det lite senare.

Vi blev bjudna på lunch hos min morbror som är kock fast pappaledig, där serverades det på en sjukt god kycklinggryta. Imponeras alltid av alla som kan laga mat sådär, när jag blir bättre ska jag ta och öva upp mina kökskunskaper har jag tänkt. Jag menar så långt bort kan väl inte mina matskickligheter vara om båda mina bröder är grymma i köket, å farmor, pappa, morfar och morbror m.m. Likaså.. Eller hur? ;)

Nu är vi precis hemkomna och nu tänkte jag faktiskt lägga mig och vila en stund, kika på en film kanske och bara ta det lugnt resten av dagen. Lite svårt att bara ligga stilla när det är sånt vackert väder ute men jag har ändå fått mig ganska mycket frisk luft och solljus på mig idag. Så ut å traska på i det fina vädret om ni har möjlighet, det är faktiskt trots de ynka 4 graderna i luften väldigt varmt!

Hoppas ni får en fin måndag!
KRAM

Likes

Comments

Den här fina tjejen kom på besök här i Lidköping idag och ack så tacksam jag blev för det. Hon ställer alltid upp för mig så otroligt mycket och hon bevisar gång på gång vilken fantastisk vän hon är❤

För första gången på nästan två veckor vågade jag ge mig ut på stan. Det blev en thailunch på robotrestaurangen och efter det gick vi mot all förmodan in på ICA. Sådana små bagateller men för mig var det stort att ens våga visa mig sån här på stan och samtidigt att jag redan blivit lite bättre att jag fixade att gå med rullatorn. Det tog givetvis tre gånger så lång tid att ta sig igenom ICA med mina små myrsteg men jag var så glad och stolt efter. All gång är bra gång och nej jag ramlade inte en enda gång(!)

Har övat på att gå i trappor mycket idag här hemma med stöd av pappa, får väldigt ont i mitt högra ben eftersom jag inte riktigt kan belasta det vänstra ännu, men nu känns det som att det är fler framsteg än baksteg vilket är så skönt även om jag har en låååång resa framför mig.

Nu ikväll har jag inte gjort så mycket, börjat läsa en fantastiskt bra bok som heter "Skuggorna" av Katharina Wennstam, som handlar om kvinnor som gör exakt samma brott på män som dessa männen gjort på andra kvinnor. Frågan är bara vem som döms för vad för båda parter har gjort exakt samma brott. Vad är rätt och vad är fel? Ett riktigt bra boktips till er som gillar att läsa och dessutom är det ett väldigt bra budskap den förmedlar!😃

Nu ska jag alldeles strax krypa ned i sängen för att sova, har hört att sömn och matrutiner är de bästa medicinerna för det mesta så nu har jag blivit proffs på både och... Haha.. Trots att jag just nu lever i en mardröm som jag inte kanske riktigt insett helt själv än tar jag det lite med en nypa salt. Humor räddar många stela situationer nu och jag tycker på något sätt att det skönt att skoja om det, dels för att avdramatisera det hela.

Hoppas ni får en toppenkväll!
KRAM❤

Likes

Comments

Ligger fortfarande kvar här på sjukhuset och just nu ligger jag och kikar på idrottsgalan. Haft besök av både mamma,pappa, Albin och mormor idag så nu är jag väldigt trött.
Är fortfarande förlamad i ansiktet och mitt ben är försämrat men däremot kan jag lyfta armen lite grann nu vilket är ett litet framsteg, dock fortfarande svag så kan inte lyfta någonting. Har påbörjat sjukgymnastik idag så nu har jag en tuff resa framför mig för att förhoppningsvis bli helt återställd. Det är givetvis jobbigt eftersom min vardag vände på en dag helt bara sådär och detta är inte direkt det jag räknat med just nu på vårkanten sista året på gymnasiet.. Men vi får se hur allt blir. Vem vet allt kanske vänder tillbaka imorgon? Man kan ju hoppas😉

Anledningen till att jag valt att vara så öppen med vad spm har hänt är egentligen för att jag inte orkar alla frågetecken och spekulationer som uppstår. Jag uppskattar alla er som skriver till mig & jag är ledsen att jag inte svarar så snabbt eller någonting alls. Men inte superlätt att skriva med en hand på en krossad mobil😂 men ni är bäst❤️

Stora kramen, så hörs vi snart igen❤️

Likes

Comments