View tracker

Torsdag till fredag denna vecka så var vi på dygns kryssning med min kusin och hans familj. Vi har haft så så otroligt kul. Mycket god mat, mycket godis och mycket lek. Träffade Ville viking, dansade och knäppte kort med Ville viking. Jag var jätte nervös att ta med Theo på kryssning, men de gick hur bra som helst. Vi båda två är super nöjd! :) Tack änu en gång för att vi fick hänga med.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag försöker intala mig själv att gå vidare, de är över nu jag vet det. Finns ingen återvändo, varken för dig eller mig. Vissa dagar tänker jag inte alls på dig, men vissa dagar önskade jag att det aldrig hänt och att allt hade varit som det en gång var. Vi planerade ju en framtid ihop och sa att de alltid skulle vara vi, du jag och Theo. De är svårt att leva med tanken att de aldrig kommer bli så, att du själv sa till mig att du väljer en annan väg och att den vägen inte var med mig. Som jag skrev, visa dagar tänker jag inte alls på dig men ikväll är en kväll då alla tankar snurrar i mitt huvud. För ett tag sedan hade jag många frågor som jag velade ha svar på, och då var de svårare för mig att klara av min vardag. Men du kom och gav mig en förklaring, och de gjorde livet så mycket lättare. Jag vet inte alls hur jag ska kunna gå vidare, har försökt att träffa andra att känna det jag kände för dig. Men på just den fronten känns det meningslöst. Det känns bara som om jag skrämmer bort alla, för det fanns ingen annan som förstod mig som du och som klarade av att leva mina dagar med mig. Jag vet att det är svårt att leva med mig, men jag har förändrats jag vill inte vara den personen jag var då. Jag vill bara bli älskad för den jag är, och det visade du. Jag kände mig älskad av dig, så älskad har jag aldrig känt mig. Och de skär i mitt hjärta att jag inte får dela ditt liv med dig. men de är ni över föralltid.

Likes

Comments

View tracker

Över ett år sedan jag bloggade sist, har lagt bloggandet helt åt sidan. Har varit för mycket helt enkelt i mitt liv, våra liv. Men nu känner jag att jag vill börja skriva igen. För enda sedan jag var i tonåren har skrivandet varit ett stort intresse, att uttrycka mig i text, mina känslor och skriva dagböcker.

Tänkte uppdatera er lite om vad som hänt- Theo han fyller snart 3 år, i december. Hur har tiden kunnat gått så snabbt? vad hände med min lilla bebis? Nu springer han ifrån mamma och skrattar åt mig, och pratar för fulla muggar innan jag ens öppnat ögonen på mornarna.

Pratar ja de gör han så mamman ofta får ont i huvudet, mycket och högt! Men de är så underbart, att jag har varit med och sätt din utveckling, att du nu kan prata så jag förstår dig är helt underbart och helt otroligt. Han håller tillomed på att lär sig cykla med stöd hjul och han är jätte duktig och vill inget annat än att cykla hela dagarna om han fick. Han är en väldigt fartfylld pojk med mycket energi. Och de finns inge bättre än när han säger "jag älskar dig mamma". Min lilla prins jag är så stolt över dig varje dag.

Jag är numera helt ensam med Theo och varit de i över över ett år nu, jag och S gick ifrån varandra och varför tänker jag hålla utanför bloggen. Men känslorna kring detta kommer jag troligtvis skriva om på ett eller annat sätt, även fast jag inte kommer berätta varför eller så. Varför ska du då skriva om honom när ni gick ifrån varandra för över ett årsedan kanske ni tänker, jo för att han var min första riktiga kärlek och jag har inte kommit över honom än. Och detta är min blogg så jag skriver precis vad jag vill.

Är de jobbigt att vara ensamstående? Jo de är klart de är, men de funkar och jag har stöd från min underbara familj om de skulle behövas, så helt ensam är jag inte.

Vad gör jag på dagarna då när Theo är på dagis? Jag tog i studenten i juni förra året och gick ut med godkänt i alla ämnen, var arbetslös i 5 månader till november då jag fick en anställning och nu jobbar som köksbiträde på en förskola. Och jag trivs! Finns inge bättre kollegor och barnen är lika goa dom också.



Likes

Comments

Theo skolas in på dagis den här veckan för att jag ska börja plugga nästa vecka, han trivs verkligen som fisken i havet. Han kan inte sitta still en endaste sekund. Kryper runt och leker med allt och ska riva ner allt. 

Han är den enda där som inte kan gå riktigt, men idag så gick han fem steg, jippi! Han går med en dockvagn nästan hela tiden och tycker de är jätte roligt. 

Väldigt trevlig personal är de också, så de är skönt för min del så slipper jag oroa mig så mycket. Men de kommer jag göra endå, har ju varit med han varje dag sen han föddes. Så de jobbigaste kommer vara för min del, men Theo kommer trivas och ha jätte roligt varje dag. 

Nu är vi hemma och jag sitter här en stund medans lilleman sover som en stock, de tar på krafterna att vara på dagis 😉 Mammas stora kille! ❤

Senare idag tänkte jag städa och laga mat, sen får vi se vad lilleman hittar på för bus.


































Likes

Comments

Bild nr 1- Mössa 39.50:- Vantar 29.50 H.M

Bild nr 2- Linne 99:- Cubus

Bild nr 3- Halsduk 99:- Rea Cubus

Bild nr 4- Ögonskugga 49.50:- H.M












Likes

Comments

Någon av alla mina kära läsare som kan och tycker om och leka med header? Som är super gullig och vilja göra en åt mig grattis?  Hör gärna av er så får ni min mejl adress så skriver vi mer där 😘



Likes

Comments

Jag är med och tävlar om "Veckans blogg" Gå gärna in på hennes blogg. 😊


Likes

Comments

Inte direkt en ny låt, men den är otroligt bra. 😊


Likes

Comments

Nä nu går de fan för långt. Va är de för folk som bor i Västerås som skiter i när en kvinna skriker efter hjälp!! Fyfan blir fan irriterad!! Skiter i folks liv, fyfan!! Jag är jävligt glad över att jag inte bor kvar i Västerås och att jag inte lever tillsammans med en sån längre heller..

Har läst så otroligt mycket om sånt här I VÄSTERÅS, Skit ställe och bo i om man är kvinna förfan! Och nu blir denna kvinna vräkt för att hon skrek efter hjälp? Men lägg av, de är väl förfan klart som fan att man skriker efter hjälp när man är med om något sånt där. Och att folk inte bryr sig om när en kvinna far illa, fyfan! och att hon blir vräkt för att hon ropar efter hjälp? Nu får ni fan ta och ge er. 


Likes

Comments