Header

Nu är förberedelserna inför bebisens ankomst full igång, kört bebis kläder i tvättmaskinen för fullt, tagit upp amningskudde osv :)
Och så små bebiskläderna är alltså, man har ju glömt bort hur små dom faktiskt är, och nu börjar vi längta!
Babyskyddet är också färdigt och vi skall bara koppla basen.

Spjälsängen skall dock göras mysigare och vi skall även på börja å göra fint i bebisens rum men sängen kommer stå bredvid våran säng :) sen är de blöjor osv men de blir närmare födseln vi inhandlar de! Så nu är de bara den eviga väntan kvar ❤️

Likes

Comments

Då välkomnar vi vecka 31 då och det känns helt galet, hur fort denna graviditet är helt oförståeligt och J håller också med om att denna graviditet har gått snabbare!

Det är nu 69 dagar kvar till BF, 69 dagar?!?! Va sjutton känns som de var igår man hade 99 dagar kvar till BF.

Hur mår jag då?

Måste ändå säga att jag mår riktigt bra trots att jag nu börjar få ont kroppen och att de nu börjar bli tungt! Men om man bortser ifrån det så mår jag prima :)

Har även fått bristningar dock inte på magen men under brösten och typ vid fiffi finns de lite bristningar men det gör mig ingenting! :) när jag väntade M fick jag bristningar på magen väldigt sent, tror de var vecka 35/36 så de var ändå mot slutet så skall bli roligt och se om de dyker upp några nya på magen.

Bebis 💜

Enligt en av mina gravidappar så är bebisen nu cirka 37cm lång från huvud till fot och väger cirka 1,76kg vid veckans slut

Det står även såhär:

Alla organ är snart färdigutvecklade (lungorna är det organ som blir färdigt sist) och barnet behöver nu i princip bara gå upp i vikt.

Bulan i vecka 31 ❤️

Likes

Comments

Varför vill du ha ett kejsarsnitt? Med nummer barn 2 kan det bara gå bättre..Alla förlossningar är olika, bara för att de gick dåligt förra gången så behöver det inte göra de den här gången.. du vet att de är bäst att föda vaginalt va?

Denna lista kan verkligen göras lång om vad folk säger till mig. Så varför vill jag egentligen ha ett planerat kejsarsnitt?

Ni som har hängt med sen M föddes och hur förlossningen med henne gick så har ni redan koll men ni som är nya eller inte har läst min förlossning med M så tänkte jag berätta kortfattat i detta inlägg om den förlossningen men länkar HÄÄÄR hela förlossningen om ni skulle vilja ta en del av den. Ps. Detta kommer bli ett rörigt inlägg och kan innehålla mycket felstavningar men de får ni stå ut med!

Jag sattes igång med M en vecka innan BF pga havandeskapsförgiftning, vi var spända inför vad som skulle ske och vi var så glada över att snart skulle vi ju ändå få träffa vår lilla tjej. Jag hade hoppats på en fantastisk förlossning, sån där förlossning som man ser på TVn och ja jag hoppades på en sån förlossning. Men tyvärr blev min förlossning bara kaos, barnmorskorna hade noll koll och jag bara skrek av smärta.. trodde jag seriöst skulle dö av smärtan. Efter 48 timmar av svett,tårar och smärta så slutade min förlossning med ett akut kejsarsnitt.

Och sen dagen då M föddes så har jag till och från funderat över barn nummer 2 och hur jag känner inför ett eventuellt syskon, vi hade inte direkt planer på nummer 2 men sade att om jag plussar behåller vi bebisen såklart. I mars 2016 fick vi ett missfall och flera månader efter plussade vi igen och nu är jag gravid i vecka 30.

Jag har sen den dagen varit livrädd inför den kommande förlossningen, jag har gråtit av oro och rädsla och tankarna har verkligen flugit runt i huvudet på mig. Min man har sen börjat tyckt att vi ska försöka få igenom ett planerat kejsarsnitt men min dröm har då varit att föda vaginalt och uppleva de här med att få bebis på bröstet men efter mycket funderingar så vill jag verkligen verkligen INTE gå igenom en vaginal förlossning. För jag är inte en sämre mamma bara för jag väljer kejsarsnitt istället.

Jag tog i alla fall upp mina tankar med min barnmorska och hon förstod mig och sa att vi skickar en remiss och vi fick tid hos aurora barnmorskan och om det besöket kan ni läsa HÄÄÄÄR och nu väntar vi bara på att det skall bli Maj så vi får träffa läkaren och jag hoppas verkligen att jag får min vilja igenom så jag slipper vara orolig och sedan kan andas ut den sista tiden som är kvar.

Så vad var egentligen anledningen?

Jag är livrädd att få vara med om samma upplevelser, jag är livrädd helt enkelt. Och dessutom öppnades jag endast 4cm sen var det stopp och de var en tuff period. De är liksom en förlossningsskräck jag har fått.

Jag skall göra allt för att vi min vilja igenom, detta är min kropp och de här såhär jag vill föda mitt barn och sen spelar de ingen roll vad andra tycker och tänker. Spelar ingen roll hur många gånger någon säger till mig att med nummer barn 2 kan det bara gå bättre och att de behöver inte sluta likadant, och de spelar ingen roll för jag tänker inte ta risken, aldrig i livet.

Och tyvärr ska det alltid komma någon som berättar hur otroligt fantastiskt det är att föda vaginalt och hur dålig man är för att man väljer ett annat alternativ, SUCK!

Första gången jag träffar M & vi är ännu på uppvaket ❤️
M några timmar gammal ❤️

Likes

Comments