allt ska bli så extremt skönt när det är färdigt men det är inte lätt med en bebis som behöver sin mamma helst hela tiden om han får bestämma och en 7åring som behöver sin tid också. men igår tröttnade vi helt på det ena hemska badrummet...  så vi började med att riva ut badrumsskåpet som är insatt typ tidigt 80 tal..  och dessa röda väggar!  fy fan!  får jag för mig att måla ett badrum rött,  snälla slå då ett bollträ i huvudet på mig. 
men i övrigt har vi börjat riva ut skiten och spacklat.  nu ska vi snart köra igång måleriet.det kommer nog bli bra när det är färdigt men känns ju jävligt långt ifrån. 
men vi tar rum för rum. 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

det är helt klart äkta.  Jag och kennie diskuterade för någon kväll sedan allt som varit och hur man ser på allt nuDet finns verkligen ingenting vi inte gått igenom.  men ändå har känslorna aldrig dött helt.  och så fort vi träffats så ramlar vi dit igen.  första gången han träffade mig sätt jag i en babysitter och dregglade. sen dök jag upp igen som 14 men då tog kennie mer eller mindre på rigida en överbeskyddande roll i mitt liv.  handlade aldrig kanske om tvivel av känslor men han tyckte jag var förliten helt enkelt så han tog på sig rollen att försöka skydda mig.  ifrån idioter...  hur bra det nu gick är ju en annan fråga.  Jag var tvungen att vara 18 år först när vi försökte på ett seriöst plan.  men vi båda var för trasiga.  sen andra gången man verkligen ville få det att fungera var jag 23 men gick ju sådär...  så vi får hoppas att det slutar väl denna gången.  3e gången gilt på det seriösa planet och vi båda står på ett helt annat plan i livet.  NU MÅSTE DET VÄL FÖR FAN FÅ FUNGERA

Likes

Comments

efter en månad som bostadslös så har vi äntligen fått våran lägenhet.  och jag bara älskar den även om mycket måste göras.  renoveringen kommer jag lägga upp före och efter bilder på sen längre fram. 
dock har man blivit måttligt irriterad.  innan jag stack från Björn packade jag ner VÅRA saker.  och sen ställdes det ut i garaget alternativt hos en vän. 
nu när vi väl packa upp ser jag att "någon" rotat bland våra saker och nu saknas det en del.  exempelvis...
lewins spel packade jag ner i en kartong.  tycker det är lämpligast så.  att ha spelen samlat på ett ställe.  så alla 74 skivorna både Xbox et och ps3an samt sladdar och kontroller.  men när vi packa upp låg bara lewins 74a skivor kontroller till båda consolerna samt Xbox et där.  ps3an saknas.  men kontrollerna är kvar. 

sen är det andra tillhörigheter för mig som saknas och rent djävulskap som bara råkat hamna i packningen.

straffa mig är sin sak.  men att stjäla från min son? hur lågt kan en människa sänka sig själv.  luffare...

men kan ju Iaf trösta mig med att jag och kennie sovit som en prins och prinsessa på första gången på länge i våran nya kontinentalsäng... 

ser fram emot livet.  och det känns verkligen bra... 

Likes

Comments

sist man var vid denhär byggnaden var faktiskt när kennie var häktad.  då man var här på ett besök.  inte nog med att man möttes av en dryg personal,  sen fick man se en väldigt förstörd kennie.  en typ livlös sådan
det är över 2 årsen nu..   men fy fan vilken tid i livet det var.  måste ju själv säga att det känns hemskt att man satt frivården här.  för vem fan vill komma hit efter man suttit i häktet här?  jag har inte ens suttit häktad men till och med jag mår dåligt av att se byggnaden..

Likes

Comments

inget i mitt liv blir väl någonsin som man tänkt sig,  men nu börjar man ändå få lite rätsida på allt. imorgon flyttar vi in i lägenheten. Och trots att livet varit upp och ner så här det faktiskt inte tagit så hårt ändå.  men det ska ju bli underbart att få komma i ordning med allt.  och det ska bli kul att se vad framtiden har att erbjuda denna gången.  för under dom andra 12 åren mellan mig och kennie då man försökt få det att fungera så här det ändå slutat med att man inte orkat hela vägen ut.  skillnaden nu är väl att vi för engångsskull ger det ett helhjärtat försök och att vi båda står på en helt annan plats i livet än vad vi tidigare gjort.  innan har vi båda vart väldigt trasiga och haft våra demoner och inte haft orken.  idag känns det som att vi båda är stadigare i oss själva.  fastän det här varit lite upp och ner så är det inget som vi direkt tyckt vårt påfrestande på det sättet. 

och igår kväll när vi försökte slå våra kloka huvuden ihop så kom vi inte på något vi inte gått igenom.
alltifrån häkten och fängelser till instutioner. bostadslöshet. lycka till sorg.  barn som blivit födda.  besvikelser.  krigande. och ändå står vi där igen. 
nog allt kan man kalla det kärlek. 

Likes

Comments

då var vi där igen..
började när jag var 14 då dök kennie upp första gången.  och genom åren har det hänt mycket.. vi pratar typ 12 års velande fram och tillbaka.
nu sista gången satt jag på institution samtidigt som han få råkade bli häktad.  jag krigade för anklagelser om att jag var en dålig mamma så hamnade på ett utredningshem med lewin och fick under 4 månader Visa hur jag var som mamma.  en hårfin gräns på att få komma hem med min son eller att förlora han helt.  detta valde jag frivilligt för att slippa utredningar från Soc pga anonyma anmälningar.  men kvar på utsidan var kennie som i sin tur råkade hamna i en taskig sits där han helt enkelt försvarade sig.  men det gick lite åt skogen då han fick åka in i 2år..
vi kan väl säga att det var inte därför förhållandet sprack utan berodde mer på att jag tröttnade på hans ex och hans mamma

nu har kennie vart hemma i en månad och tog upp kontakten så där snyggt som bara han kan.  började med en kaffe och slutade där det alltid slutar. helt stört hur känslor som man tränger undan eller glömmer bara kan dyka upp igen.  vet inte vad jag ska kalla det.  en favorit i repris eller moment 22.. oavsett vad så finns det saker nu som jag inte riktigt vet om jag ska älska eller hata. 
trots alla år och allt man vart med om när det kommer till denne man,  så kan jag nog inte riktigt säga att jag känner honom så som jag tidigare gjort. man ser förändringar som jag både tycker om samtidigt som det känns lite läskigtvem är han?  det är lite som att man ibland vill peta på han vara för att dubbelkolla reaktionen. och jag med mitt kontrollbehov. som snabbt vill läsa av min omgivning för att sen välja vad jag ska göra.  fungerar inte riktigt så.  han är inte desamma som han tidigare vart.  frågan är,  håller förändringen i sig?  jag hoppas det annars försvinner jag illa kvickt..

dessutom har han för första gången sagt till sin mor. inte för att han inte kunnat det tidigare men innan har det vart att han gärna väntat tills saker kommit upp till ytan på annat sätt.  bara att han gjorde det fick mig rätt ställd
våra föräldrar känner varann sen tidigare...  låååångt tillbaka. han mamma vill absolut inte se mig och han tillsammans.. min mamma tycker väl om kennie så. hon har väl tidigare bara tyckt väldigt synd om honom.  men hon skulle inte vilja se mig med honom heller så ja det här vart livat.  men Åh andra sidan kennie är 30 nu och jag är ju inte 14 längre...  vi fattar ju våra beslut själva.  men känns helt klart konstigt att han förändrats så mycket på kort tid och att han framför allt slutat bry sig om vad hans mamma tycker

 

Likes

Comments

det har ju varit rätt mycket det senaste. allt som inte skulle hända har hänt.  på gott och ont.  men hjärnan har nog blivit full proppad med information för nu har jag börjat glömma bort saker.  jag kan läsa meddelanden typ 3ggr innan hjärnan får in informationen.. och på detta blir jag nu sjuk. 
tror det är helt klart för mycket nu.  men det är 10 dagar kvar till man får luta sig tillbaka och sen bryta ihop om man nu ska göra det.  eller så kanske man inte gör.  men skulle inte bli förvånad. 

igår pratade jag med Robins mamma om dödsannonsen osv. hon frågade om bentleys namn fick stå med.  självklart.  inte mig emot.
sen pratade vi en del på begravningen.  hon vill gärna att jag och bentley ska närvara.  men jag och min stora käft. jag vet ju vem som psykat ner Robin dom senaste  åren och vem som inte gjort annat än spelat ut deras barn emot han.  jag har sett hur dåligt han mått.  känner lite att få jag syn på henne vettefan om jag kan hålla käften.
kanske bättre att vara hemma.  men frågan blir ju,  kommer bentley förstå det sen och förlåta mig eller kommer han bli besviken? 
eller ska man kanske bara gå dit ge ett leende och sen sätta sig i bilen och köra hem kokandes.

och nu snart är det dags att planera flytten.  hade planer på att måla om det första jag gjorde och tapetsera. just nu känner jag att det kanske inte är prio1 utan att vi tar ett rum i taget.  är inte jätte sugen just nu att måla osv utan känner att det får helt enkelt ta sin tid.  det är ju inte bråttom... jag ska ju ingenstans ändå. 

Likes

Comments

finns dom som pratar om dåliga dagar.  men jag pratar dåliga veckor istället. det är inte konstigt att jag är bipolär och tycker att livet är orättvistför en olycka kommer aldrig ensam.  Det här verkligen varit en skit månad. 
först allt detta med Björn,  där jag själv anser att det är en skit grej i grunden eftersom jag fått bita i det sura äpplet många ggr.
sen cancer beskedet igen. 
sen en flytt
sen i slutet av Jan ska man ha en rättegång plus behandling av allt som har med cancer att göra.  sen är jag gravid. och samtidigt som jag sörjer att mitt barn inte har sin pappa kvar i Livet.

kalla mig dum i huvudet eller tablettmissbrukare, gärna alkoholist har jag hört också.  vilket är fint eftersom jag inte dricker på det viset.

hur fan orkar jag? 
finns ju faktiskt dom som bryter ihop för mindre och åker till närstående och beklagar sig.
jag brukar säga att " för att knäckas behövs ett psyke att brytas"  men hemligheten är nog att jag kan stänga av. jag placerar alla saker i olika boxar. när jag bearbetat eller ordnat en box så öppnar jag sedan nästa. 
och så fortsätter det

det är inte konstigt att jag får allergi på människor som beklagar sig för skitsaker. gnäll eller tyck synd om dig själv när det finns något vettigt. eller som jag brukar tänka "finns alltid dom som har det värre"
"det finns en mening med allt"

inget blir bättre av att bryta ihop och tycka synd om sig själv.  man lyfter på huvudet och kör på. sen kan man få bryta ihop lite då och då.  det går faktiskt att schema lägga sitt mående

Likes

Comments

har försökt sova men det här inte vart enkelt. man är så ledsen.  det gör ont att bentley aldrig kommer få en chans att lära känna sin pappa.  det gör ont att veta hur mkt han hade behövt bli älskad av 2. men nu kommer jag aldrig kunna ge han det.  jag gav han en falsk människa som utgav sig för att älska dom men som visa sig ha ljugit för både barnen och mig. 

sista kvällen jag och Robin hade diskussionen om vad han skulle göra,  så ville Robin egentligen stanna med oss.  han skrek " varför kan jag aldrig få vara lycklig " jag var mest tyst.  sen tog Robin en kock kniv och höll den runt sin hals och sa  "tvingar du mig tillbaka så får du se vad jag gör " jag slet kniven från honom.  sen talade jag han till rätta. men i bilen påväg till floby  sa han en massa saker. nu 1år senare så gick han till handling fast på ett annat sätt. 

den kvällen med kniven har satt sig i huvudet på mig. detta har Björn vetat om och sagt att det var dåligt av han.  ändå gjorde Björn en liknande sak i oktober.. han tog en kniv och skulle hugga sig själv samtidigt som han sa " se vad du får mig att göra" samma sak gjorde jag då...  talade om för Björn att detta var vardagsmat för mig och det krävs mer än så för att skrämma mig. sen tog jag kniven och börja städa upp efter allt Björn hade ställt till med... 

skillnaden är att Robin visste att han var sjuk,  och han sökte hjälp.  det gjorde han nu också men fick ingen denna gång..  sen finns det dom som vägrar se hur sjuka dom faktiskt är

Likes

Comments

jag minns när jag fick upp kontakten med Robin.  och nu när jag sitter och tänker på det skrattar jag en aning.  denna kvällen var jag chaufför till min mamma ni som känner mig vet ju att jag sällan dricker men är gärna med ändå.  sen kör jag gärna hem alla.  via en kompis hade jag och Robin inte träffats utan sms var steg nr 1.
Robin skrev till mig flitit denna kväll och allt började med kallprat. han var dock inställd på att det var en kompis som drev med han.  jag var inställd på detsamma typ.  05 efter att jag kört hem mamma skriver han att han är på klubben och att jag är välkommen dit.  jag kontrar med " jaså du spelar också golf" han skriver halv kaxigt " nej är med i en mc klubb" nu tror jag fortfarande att det är en fjant till vän som driver med mig.  så jag ber om adressen och åker dit.  tidaholm mitt på morgonkvisten. skickar ett sms till han. 
"kom ut nu då och sluta fjanta dig eller så blir jag förbannad"
jag tror fortfarande det är min vän.  som bara vill ha skjuts hem
ut kommer det en armé med män med västar.  så jag kliver ur bilen.  förstår snabbt att det inte var Sara jag skrivit med.  och Robin han har ju fått hjärnspöke och fått för sig att han har en ovän på utsidan.  där står jag med min lilla BMWprada väska och mina klackar. jag går fram hyggligt och tar alla i hand och frågar sen.  "vem gillar golf då? " fram kommer Robin stirrar mig rakt i ögonen och ler..  han svarar " du har mer stake i dig än många män jag mött,  men du har nog dom vackraste ögonen jag sett på någon " jag ler och svarar " hade du satt på kaffet? "

efter den morgonen tog jag en kaffe. och kunde inte låta bli att bli illa till mods av hans intensiva blick så jag satte mig i bilen och åkte hem.  dagen därpå knackade det på min dörr och där stod han. 

vi levde som bonnie och clyde. vi härjade vi älskade vi hatade vi stöttade.  vi tog oss igenom allt vi var oslagbara.  tills dagen hans ex ställde han emot ultimatum. jag eller barnen.  Robin ville välja mig.  men jag vägra.  så jag körde han till hans ex.  ett tag senare upptäckte jag att jag var gravid.  men lovade att aldrig besvära dom.  men Robin flög i taket. han ville veta av sin son.  och vi har skött en diskret kontakt.  och han har mött bentley 2 ggr..

och jag kommer aldrig glömma alla roliga stunder vi haft.  typ som när vi var ute med hans hoj. Eller när han skulle bära mig över en vattenpöl men halkar och vi hamna i den.  eller när jag skulle smyga ut och tog fågelvägen ist för dörren och väckte hela jävla huset. jag bär med mig det roliga

Likes

Comments