View tracker

Dagen idag började med att jag ringde lite viktiga samtal osv innan min sambo vaknade för då tyckte han att vi skulle städa, vilket är konstigt för han vill aldrig städa! haha .
Efter städningen åkte jag och gjorde lite ärenden och köpte en mikro för vår gamla var så dålig, sönder och äcklig! Efter det hämtade jag upp min sambo för att åka och handla lite mat inför kvällen då det stod tacos på matsedeln! Mumma!
När vi kom hem så skulle jag fixa i köket med nya mikron och ett avlastningsbord som jag hämtat ut som jag beställt för att kunna ha grejer på i köket eftersom vi har ett så dumt planerat kök! Där sitter jag på golvet i köket och bygger (försöker bygga) ihop mitt nya avlastningsbord när sambon plötsligt tycker vi ska gå ner till bilen för han hade något åt mig i bilen som vi hade glömt tidigare, jaja tänkte jag och följde med säker på att han hade glömt sitt snus eller nå i bilen å bara var för feg för att gå själv till bilen (klockan va typ 20.30 eller nå så det var mörkt ;P)
Väl där nere så lägger jag världens rap och ser sedan att det står någon på parkeringen och då tänker jag direkt; shit, hoppas dom inte hörde den där :P haha . Men sen börjar jag tyda att personen som står där är bekant och inser sedan att vafan det där är ju Evelina!! Rusar fram och kramar om henne och hennes son hon har i famnen! Superchockad och superöverraskad!
Hon har hela veckan lurat mig att hon skulle åka till GBG idag för att hälsa på en vän under sina lediga dagar (Evelina bor i Borås), men istället har hon och min sambo kokat ihop denna överraskning åt mig! Jag blev så otroligt glad att jag inte fattade riktigt vad som hände!
Så nu ligger jag här i min säng med en snarkande bästa vän bredvid mig som kommer att vara här till på lördag! Gissa om jag är glad? Svaret är HELL YEAH!!
Men nu ska jag försöka sova en liten stund innan lilleman vaknar och dagen är igång igen! hihi




Vi går från askan och rätt in i elden,
Vi två kommer alltid va så
Om någoting skiter sig du skulle dö för mig
som jag dör för dig
Vi går från askan och rätt in i elden,
vi två kommer alltid bestå
För att vi endade dig, du skulle dö för mig
som jag dör för dig


Jag älskar dig bästis! <3<3

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Idag (2 september) fyllde Eddy 1år, fast han firade sin dag uppe bland molnen med sina änglavänner!
Jag är säker på att han dansade omkring där uppe och hade en bra dag!
Jag var till graven med presenter, blommor och en ballong - med samma motiv som vi hade på hans begravning!
Det var inte så här jag hade tänkt att fira mitt barns födelsedag, jag hade tänkt mig ett stort kalas med familj och vänner, massa paket, dekorerat hem med ballonger & serpentiner och en alldeles egen tårta till Eddy som han skulle få äta och kladda hur mycket han ville med!
Jag funderar ofta på hur han hade varit nu, hade han varit en glad och busig kille? Hade han varit stor? Hur hade han låtit? Hade han lärt sig säga några ord? Kanske hade han kunnat säga mamma eller pappa? Vem hade varit hans favorit bland gosedjuren? osv osv, frågorna är många och svarslösa!
Det gör så ont i mig att leva såhär, jag vill inget hellre än att ha min son tillbaka! Jag vill leva varje dag med att vara mamma och ta hand om mitt barn! Livet är så orättvist!

Jag älskar min änglason så himla mycket! Och saknade efter honom är stor, smärtsam och oändlig!

  • Eddy<3
  • 330 readers

Likes

Comments

View tracker

Var inte arg lilla mamma
jag var tvungen att gå
När dom klippte banden,
orkade inte mitt hjärta att slå
Älskade pappa
mitt liv blev så kort
Ta hand om varandra,
när jag flyger bort
Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst,
men lyssna till era hjärtan
och ni kommer höra min röst
Jag finns inte bland er,
men jag finns ändå
Jag hör era böner
och älskar er så!

Jag hittade en så vacker text om ett barn som lämnat sina föräldrar alldeles för tidigt och ville dela med mig av den!
Imorgon är en fin men jobbig dag, och det märks, jag har gråtit hela dagen, drömt extra mycket om Eddy när jag sovit och så fort jag ser ett inlägg på facebook eller instagram eller får att sms eller något från en vän så brister jag! Det märks verkligen att jag inte är så stark som jag försöker vara hela tiden, men som en vän sa; tillåt dig att gråta, tillåt dig att brista, det är viktigt att släppa på tårarna, att inte bara hålla dem inne!
Inatt kommer bli en hård natt att jobba, men jag måste kämpa, för jag tror att det är vad Eddy hade velat, imorgon ska jag hämta ut en ballong jag köpt åt honom som vi ska sätta på hans grav, han ska få paket och jag ska ha piknick där!

Tänk att han skulle blivit 1år imorgon, eller ja om några timmar!
Mamma och pappa älskar dig massor älskade lilla ängla-prinsen!<3

  • Eddy<3
  • 400 readers

Likes

Comments

dagen då vi skulle bära vitt för alla de som lever varje dag med saknaden av ett älskat barn de förlorat är nu över och jag är ännu mer irriterad över vad folk säger om det..
jag har sedan 2veckor gjort armband just till detta evenemang och för att uppmärksamma folk om att barnadödligheten är större än vad man trott..
i evenemangsgruppen på facebook har det varit mycket prat och diskussioner om detta, en del tycker att det bara ska röra dom som förlorat sitt barn i magen eller i psd (plötslig spädbarnsdöd) och jag tycker det är sjukt hur folk skriver, jag menar är det mer hemskt om bebisen dör i v.20 i magen eller kanske v.40 i magen eller om barnet dör i cancer vid 7månader eller som mitt eget barn som dog 9dagar gammal!?!?!?!
jag låter säkert skit egoistisk nu men det gjorde mig riktigt upprörd över att folk skriver så!! att förlora ett barn är hemskt oavsett anledning!
jag har ett enormt tomrum inom mig, ett stort mörker, enorm smärta och sorg och oändlig saknad VARJE dag, hela tiden! det finns inga ord för att beskriva vad jag känner, tänker eller hur jag mår, jag är en annan människa och vet inte om jag någonsin kommer bli lycklig och glad igen! saknaden efter Eddy är enorm och han kommer aldrig kunna ersättas, han kommer alltid vara min förstfödda och min första riktiga oändliga kärlek,no matter what!
det är sorligt att jag har förlorat mina nära vänner under denna tid, då jag behövt dem som mest! men som tur är så har andra trätt fram och jag är så tacksam över att ha dem! och mest av allt min fantastiska sonny! 😚💕

Likes

Comments

Jag vet att det finns dom som tycker att 'nu räcker det angelica, släpp sorgen, gå vidare' men det går inte, det gör så ont, hela jag värker och smärtar, varje dag är en stor kamp emot mig själv, mina känslor och mina tankar! Jag kommer aldrig bli mig sjäv igen eller bli "människa" igen känns det som...
Jag har svårt att sova ordentligt, tankarna kommer alltid när jag ska sova, alkoholen har blivit allt mer vanlig än den var förr, den är lätt att fly till..
Jag gör allt jag kan för att stå emot mig själv och mina hemska tankar jag har ibland!

Snälla säg inte åt mig hur jag ska leva, hur jag ska må, vad jag ska göra eller hur jag ska tänka, ingen kan någonsin förstå hur det här är!

Likes

Comments

Smärta! Kroppen gör ont inifrån och ut, jag har svårt med andningen och skakar! Jag vill inte må såhär, jag vill inte vara såhär, jag vill inte må såhär, jag vill va mig själv igen och mest av allt vill jag ha mitt barn, jag vill ha Eddy!

Jag har blivit någon annan, jag vet inte hur jag ska komma tillbaka till mig själv...
Vem är jag nu? Jag har lixom tappat bort mig själv...

Jag har förlorat mina vänner...

Jag har en fantastisk sambo som hjälper mig när jag mår dåligt men ibland behöver jag en vän att prata med...

Jag älskar min Eddy! 💖 💖

Likes

Comments

Tjenixen!
Nu var det ett tag sedan jag skrev, mycket har hänt sedan dess, en del bra saker och en del dåliga :(

Strax innan jul fick vi besked om att min mamma skulle opereras för stora mega cystor på äggstockarna, oron växte och man funderade mycket ifall det var cancer osv, operationen gick bra men dock vet vi fortfarande inte något om cystorna men tänker att om det vore cancer så hade vi nog fått besked om det..
Mamma åkte senare in igen för smärtor och då visade det sig att hon har njursten, opereras för det och allt ska bli bra , men det blir det inte.. Mamma måste röntgas och nu ska hon göra en ny röntgen för att hennes urinrör är för smalt eller nå sånt... nu får det räcka med skit tycker jag, vi har haft nog de senaste 6månaderna!

Och det bra som hänt är att jag har fått jobb igen! Och inte vilket som helst utan jag ska få komma tillbaka till avdelningen jag var på under sommaren, där jag trivdes så himla bra! Har fått ett vikariat på 62% natt och lite extra dag :) Börjar redan imorgon med en introduktionsdag, det ska bli väldigt roligt och spännande, ska bli skönt att jobba natt eftersom jag är mer av en nattuggla än en morgonfis! hahah..

På fredag väntas fix inför min 25års fest på lördag! Ska hem till en vän och göra smörgåstårta och fixa ordning lite med inredning och dekoration osv :) Jag längtar så till lördag, det har jag gjort senaste 2veckorna egentligen!

Nej nu måste jag fixa nå å äta och ta ut sockerkakan ur ugnen :P

Hare bra hej!

Likes

Comments

Idag var jag på mitt sista psykologsamtal, eller iallafall för en tid framåt, vi valde att inte boka in någon mer tid ännu utan vi ska avvakta och se hur jag känner efter årsskiftet.
Men skulle jag akut behöva henne så finns hon där och det känns bra för det känns som att det är viktigt att prata med någon som är utomstående oxå ibland.

Förutom det samtalet idag så har jag julpysslat lite hos föräldrarna med mamma, vi gjorde kransar, jag gjorde en till Eddya grav som jag ska lägga dit på söndag när det är första advent och vi ska dit för att dricka säsongens första glögg tillsammans :)!
Jag och mamma slog även in alla julklappar jag har köpt så nu är jag klar med det och det känns förbannat skönt så jag slipper va ute i sista minuten sen och köpa alla (som min sambo kommer behöva ;) hihi.)
Jag bakade lussebullar oxå, MUMS! Dom vart riktigt goda och jag har redan ätit upp en hel påse :p hahah .

Väl hemma igen så städade jag lite och satte upp julgardinerna i köket, tjuvmjukstartar lite ;) hihi.
Gjort några av mina beställningar på armband oxå så jag ska hinna klart med alla innan jul osv :) även gjort några inför julbasaren på fredag på mammas jobb :)

Nu ligger jag som vanligt i sängen å kollar på film och lyssnar på sambon som snarkar medan jag själv inte kan somna alls :/ dessa sömnproblem är väldigt jobbiga nu men läste hos psykologen att man har såna perioder i livet då&då å ibland är de längre än andra gånger osv. så bara finna sig i det å hoppas det går över snart.

men nu måste jag lägga ifrån mig telefon å försöka sova för imorgon bär det av med mamma till Ludvika för att hälsa på hos mormor, första gången sedan typ juli tror jag, kan ha varit där någon gång i augusti oxå men inte sen Eddy föddes iaf.

god natt (om jag nu kan somna :/)

Likes

Comments

Hejsan!
Jag är så himla arg hela tiden, jag känner mig sällan glad och lycklig, nästan inte alls faktiskt. Det gör så himla ont i hela kroppen att va vaken och leva varje dag. Många gånger önskar jag att det var jag som dog och inte Eddy.
Jag skulle göra vad som helst för att få honom tillbaka, skulle byta plats med honom så min familj fick leva med honom istället för utan, att Sonny fick vara den underbara pappa jag vet att han skulle varit åt Eddy!
Jag vill inte leva såhär, jag vill inte spendera varje dag åt att hata och vara arg.

Likes

Comments

Hej hej!
Jag har inte haft orken till att skriva så mycket sedan Eddys bortgång den 11 September, livet efter har varit jobbigt och gott så himla upp och ner. Känslorna jag känner är extrema, jag känner otroligt hat och ilska men jag har igen att rikta det emot och det är jättejobbigt, det är otroligt svårt och jobbigt att inte kunna rikta sitt hat och ilska emot någon, det är så mycket enklare att känna de känslorna om man kan rikta dem.
Jag önskar inget hellre än att få tillbaka Eddy men jag vet att det är helt omöjligt, men det är det enda jag kan tänka på varje dag!
Jag drömmer ibland om att jag har Eddy hos mig och att allt är bra och vi är en lycklig liten familj, men sen vaknar jag av att jag gråter. Det är hemskt!
Jag har inte känt mig glad och lycklig en hel dag på snart 2månader, jag kan känna mig lycklig och glad en stund ibland men det försvinner nästan lika fort igen.
Trots detta som hänt så vet jag att innerst inne så är jag glad över att jag har Sonny vid min sida, han är en helt otrolig människa, utan honom vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Varje gång jag faller och mår som sämst så finns han där och plockar upp mig, han är otroligt klok min sambo och väldigt kärleksfull!
Eddy hade fått den bästa pappan någonsin! Jag vet att Sonny kommer bli en underbar pappa åt nästa bebis!

Kort efter att Eddy hade gått bort gick även Sonnys mormor och min farmor bort, det har varit några tuffa månader med bortgångar för oss nu.
På fredag är det begravning för båda och det känns otroligt jobbigt, jag hade ingen bra kontakt med min farmor så jag känner egentligen inte att jag behöver gå på hennes begravning, men det känns fel att inte göra det oxå. Relationen till min pappa är inte heller så bra, vi pratar någon gång i kvartalet kanske så det känns inte som att jag behöver vara där men som sagt det känns fel att inte gå.
Sonnys mormor har jag aldrig träffat, men jag känner att jag vill finnas vid Sonnys sida under begravningen i fall han behöver mig.
Men samtidigt känner jag att jag orkar inte gå på en begravning till nu, det är mindre än en månad sedan jag begravde min son och det gör så ont att jag knappt kan tänka på det utan att återfå samma känslor jag hade dagen han gick bort och på begravningen. Sonnys mormors begravning är dessutom i Uppsala inte långt ifrån sjukhuset där Eddy gick bort, det gör det ännu jobbigare.
Jag vill inte gå på en till begravning nu! Så himla svårt att avgöra vad jag ska göra!

Likes

Comments