Vad gör man när allt faller samman? Vad gör man när ingenting går som man vill? När ingenting någonsin löser sig?


Hur behåller man hoppet? Hur orkar man kämpa? HUR. För min ork är slut. Jag ser inget ljus i tunneln. Jag ser ingen positivt. Jag sover dåligt, mår ännu sämre, känner mig otroligt ensam. Allting flyter på bra för alla mina vänner. ALLA mina vänner har ett jobb de trivs med, där de tjänar sina egna pengar, där de försäkrar sig om att de gör något bra. Jag? Jag jobbar 4 timmar i månaden på ett jobb jag inte trivs på och som dessutom ger mig noll. 

Jag söker hundratals jobb, får aldrig svar och får jag svar så är det ett nej. Alla frågar hur det går och jag vill inte prata om det, för det är så fruktansvärt pinsamt att alltid misslyckas. Jag har aldrig lyckats med något. Aldrig lyckats med något som uppriktigt gjort någon stolt över mig. Jag har alltid varit den som gör människor besvikna. Jag har inte mått bra på väldigt länge, men jag vill inte heller prata om det. För återigen blir jag då bara en börda för de i min omgivning. 

"Det löser sig" säg hon som haft jobb sen hon var 15. "Det kommer" säger han som blev chef efter 1 år på sin arbetsplats. "Fortsätt kämpa, håll ut" säger de. Dom som varje månad har en garanterad inkomst och har haft det sedan ung ålder. NEJ det löser sig inte. Det kommer inte. Och jag går sönder mer och mer för varje dag. Jag gör folk besvikna dag ut och dag in men dom förväntar sig inget annat för det enda dom får ut av mig är besvikelse och har alltid varit. 

Så vad gör man när allt faller samman? Vad gör man när ingenting går som man vill? Och vad gör man när ingenting någonsin löser sig?

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Universitetet. Det har alltid känts så långt bort. Jag har ju aldrig tänkt mig ta studenten på riktigt, det är bara något som skulle ske flera flera år framåt. Men nu står jag här, fyra månader efter studenten och är helt vilse. Jag är inne i en period av oklarheter. Jag har noll rutiner, ingenting särskilt att gå upp för på morgonen och för snart två timmar sedan stängde antagning.se sina ansökningar.

Har jag sökt rätt? Kommer det vara roligt? Kommer det kännas bra? Kommer jag orka plugga vidare nu? Så mycket frågetecken. Jag vet inte om jag har valt rätt, varken kurs eller skola. För det kan jag tillägga, att jag sökte bara kurser, inte program. Jag sökte in till kurser nu i höst, men när det väl kom till kritan så tackade jag nej, just för att det kändes så extremt fel att åka iväg för att plugga något som jag egentligen inte tyckte var superkul. Men nu i efterhand ångrar jag mig lite, dels för att jag mer än gärna vill flytta hemifrån, men också för att jag undrar vad det är för underbart jag kan ha missat. Jag sökte till Linköpings universitet då och ja. Linköping, en stad som jag är så djupt kär i att jag är redo att släppa allt för att börja om i den staden. Den ligger mig nära hjärtat och den känns så rätt. Men jag stannade i mitt älskade Stockholm som jag nu för tiden önskar att jag lämnade för länge sedan.

Ska jag vara ärlig så är en av kurserna jag sökt nu till våren också på Linköpings universitet. Och jag vill komma in på den kursen och flytta iväg, börja om, hitta mig själv. Nu råkar mitt ex bo i Linköping, men jag känner att det får inte stoppa mig och det är inte heller han som drar mig ditåt, utan det är jag själv. Mina känslor för staden, atmosfären och universitetet. I hjärtat så känns det så rätt. Mina andra kurser jag har sökt är i Örebro och Kalmar. Örebro känns otroligt roligt att flytta till dels för att det känns som en trivsam stad, men också för att jag vet absolut ingenting om Örebro. Jag har aldrig satt min fot där, aldrig ens tänkt tanken att åka dit. Och den känslan av att allt ska vara helt nytt, känns rolig och spännande. Kalmar känns inte superlockande nu i efterhand när jag insåg vart det låg någonstans och efter lite sökningar på Google där många hade dåliga saker att säga om Kalmar. Å andra sidan ska inte det heller stoppa mig, jag kanske älskar det. Men fokus just nu är på Linköping och Örebro.

Jag hoppas att jag kommer in på någon av dem. Att flytta är prio ett för mig just nu. Flytta, bo själv, framförallt hitta mig själv. Detta ska bli spännande. Svarsbesked kommer i december, tills dess ska jag leva loppan.

Likes

Comments

weheartit.com

Likes

Comments

Instagram@andrea_stigell