Jag kommer inte ihåg när du gick bort min älskade morfar. Alla somrar som jag spenderade med dig och mormor. Alla fisketurer som vi gjorde, all den tid vi spenderade har betyd mycket för mig. Alla upplevelser du gjorde med oss vad du har betydde för dina barn och barnbarn. Du har gjort din prägel på oss alla i familjen, speciellt mig. Saknar dig något ohört mycket vissa stunder.

Min älskade farmor du har alltid haft en speciell plats hos mig då du alltid har varit så långt ifrån mig. Men vi har haft många roliga somrar både i din lägenhet som du bodde i sån lång tid och sommarstugan som du till slut sålde. nu efter så många år så är sista minnet av dig borta när den försvann helt tidigare i år. Men du har alltid kvar din plats i mitt hjärta.

Min kära plastsyster även om vi inte lärde känna varandra så bra så ska du veta att jag ville lära känna dig men visste inte hur jag skulle få en kontakt med dig. Du hade problem som jag inte visste hur jag skulle hantera på ett sätt som du kunde acceptera. Tiden som vi fick blev väldigt kort och din bort gång tog hårt på din bror och din mor. Men du ska veta att du är aldrig glömd hos verken oss eller din släkt. Hade verkligen hoppats på att vi hade kunnat blivit som bror och syster.


Ni ska bara veta hur mycket ni är saknade och hur älskade ni är och kommer att vara för all framtid.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag har sån jävla ångest av att jag inte orkar vara bland folk som jag själv vill. Känns nu bara som att jag vill släppa allt och stänga in mig och inte träffa någon mer. Jag vet inte vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra.

Träffade lite nya personer för två veckor sen allt var lugnt och fridfullt för mig. Var i väg på jobb under veckan. Började chatta med en av dom under veckan som jag var borta. Även om jag vet vad hon sagt om att hon inte gillar skägg så spelar det ingen roll för mig. Jag behövde mer den sociala biten mer än något annat, så känns det nu också.

Allt började i lördags jag och några vänner var ute på krogen och tog några öl. Allt var helt ok, det kom lite mer folk som jag har träffat förut, inga problem. En av vännerna lämnade då han var trött och inte orkade mer. Kändes som att jag blev lämnad helt själv när jag satt med personer som jag knappt kände. Det fungerade bra tills jag lämnade för jobbet i tisdags, var iväg på jobb även denna vecka. Jag var helt själv, vilket för mig är lugnast då jag kan jobba i lugn och ro och tänka för mig själv.

Tyvärr så tror jag nog mer att tankarna blev lite för djupt gående och jag inte riktigt kan släppa att jag var både social och var nära folk som inte jag känner. Det brukar gå över på ungefär en dag eller två. Men denna gång så verkar det som att det ligger kvar och det finns tankar och personer som inte jag kan släppa ur huvudet och jag kan inte riktigt komma på vad det är eller hur jag ska ta mig ur denna dåliga cirkel

Likes

Comments

God natt.

Jag har haft en vecka med mycket tankar om mig själv och om andras problem.

Mina tankar har mest kretsat runt varför jag inte kan vara social med personer i allmänt. Klarar av det väldigt bra i jobbet. skulle vilja vara samma person även på min fritid. Så det har varit en tung vecka efter i lördags då jag gjorde mina två mest jobbiga som jag vet och det är att vara social med personer som jag inte känner samt att jag hade nära kontakt med personer. Vilket oftast är jobbigt någon dag senare när jag har lugnat ner mig och samlat tankarna. Jag har under många år undrat varför som jag inte klara av det, har ännu inte kommit fram till något bra svar på det men hoppas på att jag kommer på något snart så jag slipper ha märkliga tankar ibland. Men det har blivit bättre dom senaste åren, vilket är en stor lättnad för mig.

Det andra som har varit i huvudet är polarens problem, han har haft ett år med många problem men även några positiva delar. Den jobbigaste är att det tog slut mellan han och tjejen, men det var ett lustigt förhållande som dom hade. Hon hittade en ny ganska fort och är i ett förhållande redan. Kan inte säga så mycket om det mer än att hoppas att det håller och att dom är lyckliga. Polaren har haft många dagar där han mått dåligt och haft många tankat om hur hans förhållande alltid har slutat på samma sätt.

VI hade ett långt samtal i fredags där vi nystade i många av hans tankar, även om vi inte löste dom så kunde han komma loss från några tankar som han hade fastnat på. Vilket gjorde det lättare att finna svaren. pratade med honom i lördags och han hade funnit problemet och det är att han är manipulativ, vilket tog hans polare ännu lägre tid att komma fram till. Men mycket kan vara att dom dividerade med varandra, sen kom jag in med ett helt annat sätt a se på sakerna och då gick det fortare för han att hitta felet.

Nu är det bara jag som måste hitta orsaken till varför jag är som jag är. Jag har haft väldigt lätt att bli vän med alla en gång i tiden, men under min upp växt så hände något och jag blev mer osocial. Men det lustiga är att jag har sen jag började sommarjobba alltid haft social arbeten. Mycket har visserligen gått framåt för mig men jag känner att jag inte har nått hela vägen framåt, men jag är på väg framåt.

Detta får min polare hjälpa mig med när han har löst sina problem. Vi hade diskuterade mig lite grann också under lördagen, han erkände att han kan läsa dom flesta men han kunde däremot inte läsa av mig. Sa att jag har haft många år på mig att bygga upp en glad och positiv fasad för att slippa frågor om hur jag mår. Men det ska jag försöka ändra på nu mera.

God natt på er.

Tänk positivt annars kan man missa något roligt eller kärleken i ens liv.

Likes

Comments

Det är ungefär 1.5 år sen mitt liv tog den störst vändningen någonsin. Jag hade aldrig någonsin kunna tänka mig att det skulle kunna hända.

Jag och en kollega var med om en olycka som ändrade inte bara mitt liv utan även hans. Att han kunde överleva den olycka som han var med om utan större skador, är något som jag inte kan förstå. Men att han klarade sig så bra som han gjorde kan inte göra mg lyckligare. Att ha vetskapen om att man har tagit ett liv på grund av ett misstag i kommunikationen är inget jag vill leva med eller att någon annan någonsin ska behöva leva med.

Jag mådde så dåligt att jag inte visste vad jag skulle göra eller hur jag skulle visa vad jag mådde, jag åter gick till jobbet redan dagen efter vilket hjälpte mig att komma igenom det. Det är tyvärr den enda plats som jag känner en stor trygg het. Har ett jobb där man måste kunna lita på sina kollegor till 110 procent. Annars kan det sluta riktigt illa. Vilket jag fick uppleva på ett obehagligt sått.

Men det som hände några veckor efter olyckan är inget som jag någonsin kunde förstå, Jag har aldrig mått så dåligt som jag gjorde efter det. Jag har ändå fått uppleva en hel del. Men jag har alltid tagit mig igenom det. Men när den man älskar väljer att göra slut så när man mår så dåligt som jag gjorde då, så trådde jag inte att man kunde komma längre ner än helvetet. Tydligen så fanns det. Det var inte ett roligt ställe att vara på, finns många som har varit här nere kan jag tänka mig. Alla tror jag skulle säga samma sak, vill inte hamna här nere igen någonsin.

Jag tog mig ur det nästan genom att göra det enda som jag kände att jag kunde göra. Jobba till förbannelse. Var iväg på jobb nästan 3 månader i sträck. Jag slapp tänka på något annat än att fokusera på jobbet där jag kände mig trygg. Det blev inte lättare heller med tanke på dom två pällsbollar jag hade hemma som jag skaffade med exet.

Kan inte tacka min granne, vänner och familj som har hjälpt mig att mata och ta hand om dom små krabaterna när jag har jobbat så mycket som jag gjorde.

Tillslut så kom verkligheten i fatt mig och jag var nog inte långt ifrån att springa in i väggen med dunder och brak. All ork, styrka och glädje jag har på jobbet var som borta. Jag kände att jag inte ens kunde ta hand om pälsbollarna. Gick så långt att jag hade en konversation med ett katthem, men som tur var så rann det ut i sanden och dom är hos mig fortfarande. Älskar dom så fruktansvärt mycket. Känns jobbigt när jag måste vara ifrån dom en längre tid.

Jag mår i dag betydligt bättre, men har mina bättre och sämre dagar.

Men jag kan inte tacka mina vänner som jag älskar något fruktansvärt mycket. Dom har hjälpt mig att komma igenom detta. Det är inte alla som vet om vad jag har gått igenom, men dom finns där för mig oavsett hur jag har varit mot dom. Det är därför som jag är så tacksam att dom finns där för mig.

Jag har svårt att utrycka mina känslor och hur jag mår, det kan vara en del av varför mitt ex lämnade mig när jag mådde som allra sämst. Jag försökte att träffa henne men det var värre än att vinna på lotto kändes det som. Jag ville prata med henne om hur mycket jag hade behövt henne oavsett om vi var tillsammans eller inte. Jag behövde någon där för mig. Jag ville försöka förklara för henne hur jag kände och hur jag mådde.

Jag har idag ingen som helst kontakt med henne vet inte om jag mår bättre eller sämre för det. Finns bara en fråga som jag nog inte kommer att få svar på och det är om hon kommer att läsa detta.

Jag mår betydligt bättre idag och har en bättre kontakt med min kollega än jag hade tidigare.

Jag har även hittat vänner som är kvar trots att jag har mått skit, Vilket är ovanligt idag.

Jag hoppas verkligen att dom kommer att fortsätta att finnas vid min sida länge till.

Förlåt om det är lite luddigt skrivet, har skrivit allt med lite blandade känslor och tankarna är barra ett kaos.


//Andy2000

Likes

Comments