Ytterligare några TEDx Talks om hur samhället ser på vissa saker och ting som fler borde lyssna på.

Likes

Comments

Av ren tillfällighet stötte jag på novellen förra veckan när jag tittade på BTS nya musikvideo och det fanns en stor neonskylt som löd Omelas. Läste sedan att budskapet i musikvideon var inspirerad av en novell och det väckte min nyfikenhet. Lite för ivrigt köpte jag den i iBooks och hade läst ut den nästa dag.

The Ones Who Walk Away From Omelas av Ursula K. Le Guin är en novell som handlar om utilitarism, alltså största möjliga lycka åt största möjliga antal. Det är ju en bra teori, men när man försöker sätta det i ett sammanhang och få tanke till handling får det inte bli största möjliga lycka åt största möjliga antal på någon annans bekostnad, och det är precis vad som händer i novellen. En hel bys lycka är baserat på att ett litet barn får leva i rädsla och lida genom hela sitt liv. Om någon försökte rubba det skulle då hela byn börja lida, och det låter som väldigt grymma omständigheter men det är något man faktiskt kan hitta i så många sammanhang om man bara tittar.

Om ni har möjligheten tycker jag att ni ska läsa den och sedan reflektera över samhället. Det är så många ute i världen som lider för att andra ska ha det bra. Vår lycka grundar sig många gånger på någon annans hårda arbete och misär, men precis som några enstaka individer i novellen kan man välja att vända ryggen och lämna Omelas. Till vilken längd man ska välja bort Omelas vet jag inte, det måste man avgöra själv.

Likes

Comments

Umeå stod på schemat igår, klev upp kvart i fyra för att sedan stå på busstationen klockan halv sex med cirka 60 trötta ungdomar som också tyckte set var jättekul at vara vaken så pass tidigt.

Dagen gick ut på att gå på olika föreläsningar som var en halvtimme långa och gav en översiktlig information om olika kurser eller program. Vi var på information om idéhistoria och kulturentreprenörskap samt konst- och bildvetenskap. Intressanta föreläsningar, de sista två blev jag mer intresserad av än idéhistorian, men tänker för mycket på vad man kan jobba som efter man läst programmen eller kurserna. De flesta språk- och kulturrelaterade kurserna leder dock inte till ett konkret yrke, utan man kan hamna lite varstans beroende på vad man vill göra med sin utbildning..låter lite luddigt och då blir jag så osäker på om jag vill läsa det eller inte för att jag tänker så mycket på framtiden.

Vi gick också runt lite på universitetet där det fanns olika montrar med lärare som man kunde få prata med och ställa frågor till om man ville höra mer om någon specifik kurs. Klockan tre begav vi oss hemåt och vid åtta var vi åter på Jämtländsk mark.

Man var ganska trött genom hela dagen men det var ändå kul, bättre än noliamässan och man fick känna på hur det var att befinna sig i en universitetsmiljö. Blev lite motiverad till att läsa en kurs efter studenten på distans, men tror nog att jag ändå kommer hålla mig till min ettårs-plan om att jobba till nästa vår och sedan resa innan jag gör ett djupdyk i nästa utbildning.

Likes

Comments

Tror att de flesta treor kan hålla med om att framtidsvisionerna är ett vakuum. Men förhoppningsvis hjälpte det några att vara på Noliamässan idag. För mig är framtiden fortfarande ett stort frågetecken, vad jag vill plugga, vart jag vill gör det, och i vilken arbetsmiljö jag kan tänka mig tillbringa åren framöver i. Hittade dock några kurser och program som låter intressanta men vet inte vad jag utbildar mig till för yrke om jag läser det och vad man gör efter studierna, och det hör mig så osäker.

Vi ska till Umeå imorgon iallafall och vandra runt på universitetet, hoppas att det blir en lärorik dag även om jag inte har Umeå i sikte i första hand.

Likes

Comments

The Perks of Being a Wallflower av Stephen Chbosky, en suverän bok som platsar in i genren generationsromaner. tittade på filmen innan jag läste boken, men såg om den när jag hade läst ut boken och jag hyllar den fortfarande. Kan delvis bero på att Chbosky även har regisserat filmen, och därför är den inte helt ute och cyklar utan håller sig till boken ganska bra.

Det främsta som jag gillade med romanen var hur den var skriven. Den var skriven i brevform och därmed ur ett första persons perspektiv, men det underbaraste var meningarna. Chbosky skriver både bra och vackert, det var fina formuleringar med bra ordval, och det utgör halva boken.

Tonåren, kärlek, socialt umgänge och psykisk hälsa var även viktiga ämnen som togs upp, och många unga kan relatera till åtminstone ett av dem, men det är ju halva grejen med en generationsroman. Så om man känner för en bok som dels är lättsam och dels är tung, och som man kan relatera till på vissa plan tycker jag att man ska läsa denna. Fint skriven, bra handling, och bra teman..

Likes

Comments

Har tänkt ett tag på att dela med mig av min tillfälliga personliga topplista, men ganska snabbt kom jag på att min musiksmak säkerligen skulle tolkas som skum av andra, plus att ingen skulle bry sig om vad jag lyssnar på. Varför vill man veta vilken musik någon annan lyssnar på? Men sedan kom jag på att jag har den här bloggen för att tillfredsställa mig själv och mitt skrivande, och inte för att tillfredsställa någon annans behov att läsa om mitt liv (inte för att det är så många som är intresserade av detta liv).

Att dela sin musik med andra är på ett väldigt personligt plan då det innebär att man visar världen en egendesignade lista av det som tillfredsställer öronen, det som lugnar kroppen, får en på bättre humör, det som hjälper en att ta sig igenom vardagen, och det som man gillar och själv definierar som musik. Men jag gör ett försök att öppna upp mig, ett försök att visa andra vad jag gillar.

• BTS - Spring Day

• Daniel Jang - River Flows in You

• Jóhann Jóhannsson - The Theory of Everything

• Andy Black - Put the Gun Down

•BTS - Butterfly

• Jóhann Jóhannsson - Camping

• Jun Sung Ahn - Beautiful (Crush)

• Tchaikovsky - The Nutcracker, Waltz of the Flowers

• Peter Hollens - O Come, O Come, Emmanuel

• Ulrik Munther - Du är inte ensam

Varsågod, läs listan om och om igen, den genomsyrar vem jag är. Lär känna mig genom musiken, och döm mig.

Likes

Comments

Att teckna: det är lugnande, kreativt, väl behövligt efter en skolvecka, man känner en förnöjelse när blyertsstrecken börjar ta form, man glömmer bort tid och rum, och det hjälper en att få ordning på tankarna.

Oavsett vad resultatet blir, om man blir nöjd eller inte, så är det skönt att fylla det vita pappersarket med sin fantasi.

Likes

Comments

Satt igår och tänkte och Cirkus Cirkör, delvis på deras kommande show men främst på Limits. Den var så sjukt bra, och jag vill backa tillbaka till stunden då jag satt i den där röda stolen bland publiken på Storsjöteatern och blev överrumplad av alla intryck och känslor som föreställningen gav. Lyckligtvis kom Vilda idag och förde mig så nära jag kan komma Limits genom att rekommendera deras album på Spotify med musiken som de hade med i föreställningen. Jag vet inte hur jag ställer mig inför ödet, men när hon berättade om albumet tänkte jag att det måste vara mer än bara en slump när vi båda gått och tänkt på nycirkusen.

Eftersom de fortfarande turnerar världen runt med föreställningen kollade vi upp om det möjligen inte fanns en chans att se den igen, men turen var icke med oss denna gång då de närmsta orterna var i antingen norra eller södra Norge. Får därmed nöja mig med musiken och fortsätta drömma mig tillbaka till det där minnet då jag satt i den röda stolen.

Likes

Comments

Idag hade vi Minister för en dag hela eftermiddagen, och det var som ett spel där man fick leka regering och ta sig itu med sitt lands problem. Jag var i gruppen Bati, och vårt land var en blandning mellan Ryssland och Kina, sådär lagom problematiskt. Med tiden rörde vi oss mot en demokrati, men innan vi visste ordet av det så var spelet slut och vi fick återgå till vår roll som gymnasieelever. Det var iallafall väldigt kul och lärorikt, men främst skönt med lite omväxling i skolvardagen.

Efteråt firade firade jag och min bror vår fars födelsedag med middag på Vezzo. Hade faktiskt inte ätit där tidigare, men precis som ryktet säger var maten välsmakande.

Likes

Comments