View tracker

10 veckor har passerat - jag kollar tillbaka och funderar över kursen som gått. Läser mina äldre blogginlägg och ler nästan åt mig själv. När ord som multimodalitet, immaterialrätt, tvåpunktsljus, salient, betydelsepotential osv dyker upp idag så reflekterar jag inte över dess betydelse, det sitter i ryggmärgen. Sen tänker jag tillbaka på InDesign-,Illustrator- och Photoshophanledningarna och inser hur långt jag har kommit från den stund man först såg Anja presentera alla delar. Då förstod man knappt hälften och tänkte–äsch, jag kollar in det där själv sen.

Nu har man suttit en hel jul med att måla grönsaker och redigera bilder till förbannelse. Jag rabblar kulörsystem, filformat och bildkompositioner i sömnen och känner mig hyfsat trygg i den kunskap jag tagit till mig. Jag kan nog säga att jag har fått en djupare insikt i både branschen och mig själv.

Personligen jobbar jag ständigt med en prestationsångest som aldrig riktigt vill låta mig slappna av. Fotografi, Illustration och grafisk design är en kurs som jag sett fram emot väldigt mycket -att få vara kreativ och skapa. Dock stöter jag på hinder när jag väl kommer igång med projekt inom detta område. Jag har lite (väldigt) svårt att bli nöjd med det jag skapar -är tyvärr en stor motståndare till mig själv.

I vårt senaste projekt skulle vi skapa kokboksuppslag och jag fick äran att arbeta med en lugn och strukturerad person som stöttade mig i mina prestationer. Det fanns många situationer då jag hade halva arbetet i papperskorgen och Olivia plockade upp det. Det tackar jag för! Idag känner jag att vi skapade ett kokboksuppslag som vi stolt kan visa upp. Visst finns det saker vi hade gjort annorlunda om vi hade haft mer tid, men det va ett extremt lärorikt projekt som både hjälpt mig till en mer teknisk och individuell kunskap.

I framtiden hoppas jag verkligen att vi kommer få mer träning och utmaningar gällande pitch och retorik. Jag har inga problem med att stå inför publik idag men jag har problem med att hålla mig till manus -Efter 3 meningar släpper jag vanligtvis manus och pratar fritt. Vilket kan göra att jag återupprepar mig och tappar den röda tråden.

För att sammanfatta min känsla angående kursen kan jag klyschigt säga att jag inser hur viktigt det är att tro på sig själv och det man gör. Det är bättre att göra fel nu och lära sig av det än att göra samma misstag när man är ute på arbetsmarknaden. Jag vill jobba inom detta område, men jag vill inte leva med den ångest det ger mig. -Där har jag fortfarande en bit att jobba på!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Feminism, är det det jag ska skriva om idag? Nja, detta inlägg ska reflektera över mediernas roll för genusperspektivet. Hur samhällets maktordning avspeglas i den media vi matas med dagligen. Hur identifieras kvinnor och män inom media? - Så ja, detta leder mig väldigt snabbt in på feminism.

Att producera någon form av media gör oss till socialisationsagenter och vi blir därmed ytterst delaktiga att påverka dagens samhälle och dess sociala konstruktioner. Som Örjan sa på föreläsningen: "Ni kommer bidra till att rasera eller bevara den maktordning som är idag" Det innefattar självklart inte bara kön utan frågor kring etnicitet, ras, klass, sexualitet och övriga stereotypa konstruktioner som vi har i vårt samhälle idag!

Vi läser av bilder med hjälp av vår erfarenhetspåse och i många fall sitter samhällets stereotyper så djupt rotade i oss att vi inte märker att vi gör våra val utefter dessa normer. Man vill ju tro att vi börjar gå ifrån bilder där mannen är mer subjektiv. Aktiv, tuff och aggressiv. Medan kvinnan ses mer som ett objekt. Passiv, mjuk och omhändertagande. Visst har vi kommit en bra bit, ämnet är dagligen högt upp på agendan. Men hur ser det egentligen ut på tidningarna på Pressbyrån? Örjan visade upp ett 20tal framsidor och ja, mycket riktigt är det övervägande lättklädda kvinnor på dom. Det klyschiga "Sex säljer" verkar stå i fokus och kvinnan på omslaget förvandlas mer till ett objekt.

En tidnings framsida har som mål att locka till sig läsare och bör spegla tidningens innehåll. Men varför har vi då en lättklädd kvinna både på en tidning som riktar sig mot män och en tidning som riktar sig mot kvinnor? The Male Gaze - nytt uttryck för mig, men så självklart! Mansperspektivet har blivit standard och även vi tjejer är skyldiga till att se andra tjejer som objekt. Vi sätter "mannens blick" framför våra ögon. Vi köper Veckorevyn med den lättklädda tjejen på. ”Ja, men vi lockas väl till att se ut som henne? ” –precis, varför vill vi det då?

Det är tryggt att anspela reklam på sex, det skapar spänning och det säljer. Men kan vi anspela på sex utan att diskriminera och överdriva våra stereotyper? Kvinnans bröst och nakna kroppar är vardagsmat för oss idag, vi ser hud i överflöd. Detta kan ses som objektifierande av kvinnans kropp. Men är det verkligen bröstet som är problemet? Är det inte The Male Gaze som är problemet? Ett bröst är ett bröst, en del av vår kropp. Först med The Male Gaze blir denna del av vår kropp sexualiserad. Man bör funderar på varför reklam för damunderkläder ska representeras av en retuscherad modell som riktar en förförande blick in i kameran, vem är målgruppen?

Kan vi gå mot en förändring där kvinnan visas upp med stolt hållning, pondus i blicken och visar på styrka? Blir hon skrämmande då? Manshatare? Något som folk verkar tro hänger ihop. Att vilja rasera våra styrda konstruktioner kring skillnaden mellan män och kvinnor betyder inte att vi ska vända på steken och göra kvinnan till överMAN, (....). Feminism står för jämställdhet - mer behöver jag inte skriva.

Likes

Comments

View tracker

Nu börjar saker och ting falla på plats. Mina spridda tankar kring vardera föreläsning börjar kopplas samman och jag får en helhetsbild av vad det är vi faktiskt håller på med. Igår studerade och analyserade vi semiotiska verktyg tillsammans med Anja Kalin och Fredrik Hertzman. Jag tar med mig mycket ny kunskap ang. typografi och kulörers påverkan för mottagarens tolkning. Vad olika typsnitt och kulörer säger beroende på hur vi använder dom. När ska vi använda fet stil, kursiv stil, VERSALER, gemener, breda bokstäver, höga bokstäver, snirkliga bokstäver? Vem visste att bredden och höjden på bokstäverna ger oss olika tolkningar? Rena och raka typsnitt står för funktion, ren fakta, effektivitet medan snirkliga texter känns mer personliga och nära. Detta beror på att den snirkliga texten påminner oss om handskrivna texter. Du kan alltså förstärka ditt budskap i texten genom att aktivt välja ett typsnitt som leder oss till den känslan du vill skapa. Ett bra citat som Anja sa var "Ett brev med cancerbesked skrivs inte i typsnittet Comic Sans av en anledning." Det visar så tydligt på vad typsnitten har för erfarenhetsmässig påverkan. Det är först när det valda typsnittet är helt fel som vi egentligen noterar det alls.

Kulörer hjälper texten att förtydliga sammanhang som kan vara svårt att sätta ord på. Säg färgen röd. I en annons om jul är röd alltid inräknad eftersom det hjälper till att förklara sammanhanget. Höstfärger som gul, orange och röd kan stärka känslan av höst osv. Våra tolkningar av färg är såklart baserade på historiska och kulturella ursprung. Anja gav ett exempel med färgen VIT. I västerländsk kultur står den vita färgen för oskuld, renhet och giftermål medan den i kinesisk kontext betyder död och sorg. Ni kan ju tänka er hur detta kan skapa missförstånd. Efter en snabb sökning på internet vet jag nu att den typiska bröllopsklänningen i Kina är röd.

Visst har färger kulturella betydelser men vet du att det även har fysiologisk påverkan?? Anja menar att BLÅ färg sänker pulsen, skapar lugn, medan RÖD färg ökar pulsen och skapar stress. Undra vad som händer om jag ändrar resterande text till röd färg lär ni bara stressläsa resten då? Och blir ni uttråkade och slutar läsa om jag ändrar till blå färg tro?

Som Anja nämnde så anser vi oftast att färgkombinationen gult/svart är en symbol för VARNING, fara, giftighet. Sen ställdes frågan ”Varför är Linnéuniversitetets symbolfärger just utformade i dessa färger, vad vill man säga med det?” Anja svarade att hon i början varit väldigt skeptisk mot färgvalet men att hon idag accepterar och gillar det. Jag kände inte att vi fick något svar om det fanns en baktanke från skolan med färgvalet men hon nämnde att det inte finns någon annan skola i Sverige som använder sig av just färgen gul. Antagligen används färger för att locka till sig ögat, medvetet locka till sig uppmärksamhet eftersom man snabbt reagerar på fara!

Likes

Comments

Jag skriver detta med en sprängande huvudvärk, möjligen på grund av dagens föreläsning. Att sitta i en stark studiolampa och ha sin blickriktning mot huvudljuset känns inte optimalt för huvudet. Men , det känns optimalt för att få ett bra foto, ett bra porträtt. Idag har vi laborerat med ljus och jag har med egna ögon sett hur olika ljuskällor och ljusriktningar påverka bilden på olika sätt.

Vi har experimenterat med tvåpunktsljus, trepunktsljus och ljusbord. Vid fotografering med tvåpunktsljus används, inte helt överraskande, två ljuskällor. Objektet du ska fota belyses först och främst med ett huvudljus, den ljuskälla modellen är vänd mot. Vi vill inte ha huvudljuset precis framför modellen eftersom detta skapar en "platt" känsla av ansiktet, utan placerar detta lite snett framför modellen för att skapa mer dimension i bilden. Höj gärna ljuset lite ovanför modellen och tilta det nedåt för att få fram fina kindben och struktur i ansiktet. I tillägg till detta kommer ljuskälla nummer två, fyllnadsljuset. Den ger inte lika starkt ljus och är placerad vid sidan om modellen på motsatt sida av huvudljuset för att lätta upp de lite för hårda skuggor och kontraster som huvudljuset bildar.

Mitt nya favoritljus är absolut backlight. Utöver ett huvudljus som riktas framifrån och ett fyllnadsljus från sidan så har vi även ett ljusflöde snett bakom modellen som höjer kvaliteten på bilden och skiljer objektet från bakgrunden. Detta skapar alltså trepunktsljus. Jag tog med två exempel av detta. Den ena fotad i studion och den andra utomhus. Du behöver självklart inte vara i en studio för att experimentera med ljus. Använd dagsljuset, solen och reflexskärmar på olika sätt för att fånga upp ljusets alla möjligheter.

I denna bild används bara huvudljus och bakljus och hade behövt ett fyllnadsljus till höger i bild för att lätta upp de hårda kontraster som bildas. Notera även ljusreflektionerna i ögonen (dom vita prickarna). Det är absolut en kvalitetshöjare i ett porträtt, ger bilden mer liv. Ett knep är att hålla en ficklampa över din kamera när du fotar för att få en återspegling i ögonen och därmed skapa mer liv och känsla!

Att fotografera med blixt ger ett starkt ljus rakt på objektet vilket skapar hårda slagskuggor. Testa att rikta din blixt, om möjligt, mot taket för att få ett mjukare ljus. Du kan även använda dig av en ringblixt, detta ser vi på bilden. Den ger ett mjukt ljus som omringar objektet och skapar därmed inga hårda skuggor på någon sida. Perfekt vid produktfotografering!

Jag har en tendens att bli lite smått arg på mig själv när jag inte får till bilderna på det sätt jag har tänkt i mitt huvud. Detta märktes idag. Som tur är har vi en fd. psykolog i klassen som lugnade mig och sa "Andrea, jag ser din frusturation men tänk såhär: Skulle du göra rätt direkt skulle du inte lära dig någonting" Tack Peter!

Likes

Comments

De senaste föreläsningarna har Örjan Petersson och Fredrik Hertzman utökat min kunskap inom fotografi och visuell kommunikation! När Örjan slänger med uttryck som ISOtal, bländare och slutartid så känner jag mig ganska med i matchen. De tusentals bilder som fyller upp all plats på min dator kan väl ses som en del av min kunskapskälla. Men att verkligen studera vägen till en rätt exponerad bild och på djupet förstå sig på hur slutartid, bländare och ISO lever i symbios med varandra gör fotografering så mycket mer spännande. En ovärderlig kunskap! Jag tänker inte snöa in på alla inställningar men jag vill nämna vikten av vitbalans. Örjan gav mig en tankeställare när han började prata om vitbalans. Jag tog upp min kamera och kollade inställningar, WB stod på AUTO, ajdå! Kameran är inte så smart som du tror, du är smartare. Hjälp kameran med att berätta vad som faktiskt är vitt, annars kommer du få den där gula, gröna, röda, blå tonen på ditt foto som du alltid försöker redigera bort.

VAD vill du säga med bilden, till VEM vill jag nå ut och HUR ska jag göra detta? F. Hartzman talade mycket om hur vi förmedlar känslor med bilder och vad det är som påverkar detta. Han nämnde hur olika former av komposition i ett foto skapar bildens helhetskänsla. Triangelkomposition och diagonalkomposition fastnade hos mig och jag stötte snabbt på det när jag kollade igenom mina bilder.

TRIANGELKOMPOSITION

Triangelkomposition ger en trygg och stabil känsla.

I denna bild har vi även mycket luft framför objekt vilken också indikerar på lugn. Hade tjejen i grå tröja stått åt andra hållet hade vi fått mycket luft bakom objektet vilket indikerar på stress - att objekt är på väg ut ur bild. Val av fokus i denna bild visar läsordningen. Vad gör vi, vart är vi?

DIAGONALKOMPOSITION

Diagonalkomposition. Inbjudande och spännande diagonal.

Dock borde kanske bilden ha mer luft framför objekten för att följa blickriktningar och skapa mer spänning? Ang. beskärning i bilden, noterar ni att ex antal armar är avhuggna, AJ!? Även här berättar placering på fokus vad vi gör och vart vi är. Och ja, jag är medveten om överexponerade tröjor.

Kommer dessa tekniska kunskaper göra oss till fullfjädrade, framgångsrika fotografer? Jag ser det som ett hjälpmedel, en bit på vägen. När kunskapen finns så kan man bygga vidare på den. Mitt mål är inte att skapa perfekt tekniska bilder, jag har en kärlek till att skapa känslor med bilder. Att då veta vikten av komposition, perspektiv, rörelseriktningar osv för tolkarens uppfattning gör det lättare för mig att förmedla mina tankar.

Likes

Comments

WOW. Igår stod det "Immaterialrätt och Upphovsrätt" med Örjan Petersson på schemat. Jag gick dit utan förväntningar och kom ut tre timmar senare fylld med känslor, proppad med kunskap och överrumplad av alla mina egna frågor -en bra/kaosartad hjärnförvirring. Jag antar att Örjan är lika trött i huvudet efter våra frågor som vi är av hans svar. Extremt innehållsrik och viktig föreläsning som blir betydande för vår framtid inom mediebranschen!

Mitt ordförråd välkomnar nu Immaterialrätt. Som jag förstår det är det som ett samlingsnamn för Upphovsrätt och de Industriella rättigheternaVarumärkesskydd, mönsterskydd och patent. Fokus låg framförallt på upphovsrätten där den ideella rätten, som är en av två grundpelare tillsammans med den ekonomiska rätten, va det som fångade mig mest. Skaparen till en artefakt (ett verk) SKA ha cred för det den gjort om denne vill! En rättighet som aldrig går att förhandla bort hävdar Ö. Petersson( föreläsning, 12 November, 2015) och refererar till grundlagarna.

Örjan återberättade en situation där ett företag struntade totalt i hans ideella rättigheter och publicerade hans bilder i en reklamkampanj utan att nämna namn. Just denna berättelse fick ett lyckligt slut eftersom Örjan starkt stod upp för sin rätt och med lite hjälp fick företaget att erkänna sitt fel och åtgärda det. MEN kollar du dig omkring så händer detta hela tiden. Som Örjan själv nämnde så kanske inte lagstiftningen riktigt har hängt med i vår digitala samtid. Utvecklingen av sociala medier gör att det bara bli lättare och lättare att sprida och kopiera andras verk. Jag började reflektera och räkna mina egna vardagliga brott och erkänner att jag nog fortfarande räknar. Fy vad fel man gör, och så ofta utan att veta om det! Spela musik från din egen Spotify på stor fest, använda/klippa i låtar när du gör egna videos, kopiera bilder OSV.  Och vilka rättigheter har jag egentligen lämnat över till Facebook, har någon läst avtalet på riktigt?

Nu säger vi såhär: Vill du kopiera, ta kort, filma något för eget bruk, fine, gör det. MEN börjar du sprida detta utanför din privata sfär utan att nämna källan eller notera vilka licenser materialet har via Creative Commons -Då börjar du komma ut på olaglig mark!  

ps. precisera "eget bruk" och "privat sfär" tack. ds

Likes

Comments

Multimodalitet.

Ett begrepp jag inte hade kunnat sitta här och reflektera över innan måndagens föreläsning. Om jag skulle försöka mig på en liten reflektion idag skulle jag säga att multimodalitet är ett sätt att kombinera olika semiotiska resurser som skrift, bild, tal, ljud för ett meningsskapande i vår kommunikation. Enligt M. Wahlberg (föreläsning, 9 November, 2015) är det genom sociosemiotik vi lär oss hur dessa resurser används och tolkas. Hur betydelsepotentialet styrs av mottagarens perception, kultur och kontext.

Föreläsningen öppnade mina ögon för något jag utsätts för hela tiden, hur semiotiska resurser kombineras i t.ex. annonser och hur informationen struktureras med hjälp av vetskap om vart folk lägger sin första blick. Wahlberg visade flera annonser för att ge bevis på den tänkta strukturen och hävdar att vi till vänster i bild hittar det givna, höger i bild hittar vi det nya, det spännande. Nedåt i bild finns praktiskt information och uppåt hittar vi idealet, det vi vill uppnå. Detta beroende på att vi som regel lägger vår första blick på den "optiska mittpunkten" strax ovanför mittlinjen om inget annat är salient, framskjutet, i bilden. Detta tog jag med mig i bakhuvudet och stötte ganska snart på ämnet när jag skulle välja ny podcast inför min kvällspromenad. Jag scrollade genom podcastomslagen och funderade på om Wahlbergs ord gick att applicera på podcastomslag. Det är ju en form av annons där dom säljer in sig själva istället för en produkt. Jag väljer vad jag ska lyssna på med hjälp av vad jag ser.

Wahlberg refererade till boken "Moving into pictures" av Barry Salt (2006) och menar att vi känner olika attityd och distans till bilder beroende på val av utsnitt, kameravinkel och vektorer som t.ex. blickriktningar. En närbild ger en mer personlig känsla medan en helbild uttrycker ett mer socialt eller distanserat avstånd. En podcast har som syfte att bjuda med lyssnaren i en konversation med interpersonell känsla och noterar jag utsnittet på podcastomslagen så är det helt riktigt övervägande närbilder och talande blickar. Om jag ska överanalysera något brutalt kan jag ändå tycka mig se att den "mest kända" personen i podcasten ofta håller sig till höger på omslaget. Kan detta jämföras med den säljande produkten, "det spännande"?

Likes

Comments