De senaste dagarna har bestått av en himla massa firande och umgänge med min kära släkt. I torsdags tog min LILLAsyster studenten, kan inte fatta att hon blivit så stor och att det var SEX år sedan jag tog studenten. Shit vad tiden går fort! I lördags passade vi också på att fira min examen eftersom min släkt ändå var här från Stockholm och mamma var bortrest när jag gick ut. Vi började med att äta tårta hemma hos mig och R, trångt men finns det hjärterum så finns det stjärterum, haha. Tror vi var sjutton personer totalt. På kvällen åkte vi sedan ut till mamma och grillade och körde femkamp som mitt lag såklart vann, haha! Var otroligt roligt, och alla skratt förlängde nog våra liv med några år. Grenarna var först strutfotboll då man skulle kolla i en strut och spela fotboll två och två, mycket svårare än man tror. Andra grenen var kasta olika bollar i olika hinkar. Tredje var frisbeekast i ring. Fjärde var pilkastning och femte var stafett slå ner spikar med ett slag per person som sprang fram. Det absolut roligaste var nog att alla var med, gamla som unga och de som knappt kunde gå gjorde sitt bästa för att springa ändå. Efter femkampen avslutade vi med kubb där vi också såklart vann, så nöjd, haha! Sedan myste vi ett tag innan myggen började tömma oss på blod och jag behövde åka hem eftersom jag skulle jobba på söndagen. Vet ni vad? Jag jobbade på hotellet, jag måste vara den enda med heltidsjobb som jobbar extra, har lite svårt att slita mig tror jag och svårt att säga nej, haha! Efter jobbet kom Evelina och firade mig lite, åt tårta och surrade så det blev lite firande även på söndagen.

Jag har fått så sjukt mycket fina presenter. Bland annat har jag fått massa pengar, presentkort på olika ställen, ljusstakar, Omaggio vas, sjuksköterska halsband och massa blommor. Känner mig så bortskämd, borde nog ta examen oftare, haha!

Tänkte inte skriva så mycket mer utan jag låter bilderna tala för sig själv.

Ett gott skratt förlänger livet!
/A

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Varning för ett "gråt ut" inlägg men som jag sagt förut på min blogg är jag 100% ärlig och bloggen är frivillig att läsa.

Jag har funderat på en sak under en tid nu, är jag tråkig? Jag har alltid haft väldigt mycket vänner runt mig men märkt på senare tid att många ändå räknas som "festar vänner" eller vad man ska kalla det och när man inte festar så umgås man inte heller. Just nu är jag inne i en period jag inte är sugen att festa så mycket och därför umgås vi inte, är jag tråkig annars?

Likadant med killar. Jag har alltid haft många killkompisar men framförallt den period jag var singel då det var mer "okej" att lära känna nya killar. Dessa killkompisar har alltid bara varit kompisar och vi har ändå stått varandra ganska nära men de har ändå försvunnit efter att jag skaffat kille fast min kille inte har något emot att jag har killkompisar, är jag tråkig för att jag har kille?

Sen mina andra vänner då, dem jag umgås med även en nykter myskväll eller en sväng på stan, de jag pratar om allt med. De har ju också vänner på "sidan om" (eller hur man ska säga) via ex jobb eller skola som de umgås med, går ut och äter med osv som gör att de inte alltid har tid för mig när jag har tid och tvärtom. Det är normalt och så ska det vara, vi är vuxna nu och har egna rutiner, intressen och måsten att ta hand om. Ibland känns det dock som att jag inte har nån, speciellt när alla har något annat för sig, då känns det som att jag inte har några vänner alls. Eller när jag vill göra nått men ingen kan, tycker de att jag är tråkig då? Sedan händer det ibland när man jobbar mycket och bla varannan helg att man hellre sitter hemma ibland än gör något när någon frågar just för att man inte orkar, är jag tråkig då också?

Jag har alltid varit en sån person som älskar att planera och anordna fester och aktiviteter och folk i min närhet har verkligen uppskattat det men på senare tid känns det som att folk inte uppskattar det längre, tar inte ledigt/byter pass eller ändrar planer för att kunna komma och då blir det inte roligt att planera heller, det känns lite tråkigt eller är det jag som är tråkig nu?

Känns som att jag så sällan gör roliga saker nu för tiden och att det kan gå flera veckor mellan att jag umgås med mina vänner, känns som att både jag och dem sällan frågar varandra och det känns tråkigt! Måste nog skärpa mig eller skaffa lite fler vänner, dock umgås man ju med vänner varje dag på jobbet och jag trivs verkligen med mina kollegor! Mina vänner måste också skärpa sig om de vill vara med mig så jag känner att de vill det, haha. När jag väl är med mina vänner är dock som att vi aldrig varit ifrån varandra och då inser jag verkligen hur roligt vi har tillsammans och vad de betyder för mig, det är i och för sig positivt!

Imorgon ska jag dock ut och äta med mina flickor, haha! Det ser jag fram emot, vi ska fira våra examen eftersom två av mina närmsta vänner också tagit examen nyss. En av dem är dessutom hemma från Umeå och det är underbart när vi alla är samlade i samma stad, älskar det! Förra sommaren hade vi en bucket list vilket var jätteroligt för då gjorde vi saker även på kvällarna och försökte ta vara på sommaren och umgås mycket, kanske borde göra en ny iår, vore kul! Har du något tips på något roligt som kan vara med på listan?

Nä nu ska jag sluta klaga och försöka bli en roligare människa igen, nu har jag ju inge plugg att skylla på längre! Skärpning!

Behandla alla som du själv vill bli behandlad!
/A

Likes

Comments

I lördags var vi på ett helt underbart fint bröllop och bröllopsfesten var bland det roligaste jag varit på. R var bestman så han åkte ganska tidigt på morgonen till brudgummen och jag startade dagen med att sy upp min klänning eftersom jag inte ville ha långklänning. Det var inte igår jag sydde sist men det gick bättre än förväntat och väldigt roligt att få använda symaskinen jag fick av mina älskade vänner när jag fyllde tjugofyra. Så otroligt roligt att gå på ett bröllop i vuxen ålder, sist jag var på bröllop var jag elva år och då är man inte riktigt med på samma sätt. De som gifte sig är dessutom sånna otroligt härliga människor så stämningen var på topp genom exakt hela bröllopet. Vi dansade i flera timmar och var inte hemma fören vid fem på morgonen, längesen jag hade så kul och träffade mycket nya härliga människor dessutom.

Tänkte inte skriva så mycket utan jag låter bilderna tala för sig själva.

Ta hand om kärleken, den är underbar!
/A

Likes

Comments

Jag klarade tentan och precis som rubriken säger så är jag nu ÄNTLIGEN sjuksköterska och i fredags tog jag examen, hur sjukt?! Denna fantastiska känsla önskar jag att jag kunde få dela med mig av för den är underbar, en stor sten har släppt från mina axlar.

Onsdagen innan examen hade vi avslutningsmiddag med Vårdförbundet på restaurang Invito. Jag och mina närmsta flickor i klassen möttes upp lite innan och skålade i ett glas bubbel innan vi gick till restaurangen, solen lyste och det var supermysigt! Under middagen delades det ut nomineringar, hölls tal, dracks shots och jag gjorde en lek med påståenden och sa några väl valda ord som verkade uppskattas så det var jätteroligt. Efter middagen var vi ett helt gäng från klassen som gick ut. Jag tror vinet smakade alldeles för gott för jag avslutade kvällen inte alls nykter och mycket pengar fattigare men det var sjukt roligt så antar att det var värt det. Dagen efter däremot mådde jag inte som någon prinsessa och jag hade lovat klassen att förbereda lite skoj till klassfesten efter examen men det var helt omöjligt. Att-göra-listan var lång men var väldigt få punkter som checkades av.

I fredags var dagen jag längtat efter äntligen kommen. Vaknade tidigt för att hinna locka håret och göra mig klar. Jag hade missat beställa min examensklänning med expressleverans så den beräknades komma strax efter min examen, typiskt va? Men jag var på Birsta några dagar innan och köpte en plan B som jag fick använda istället. Vid niotiden samlades vi på innergården hos en i klassen och hade en champagnefrukost tillsammans innan vi gemensamt gick till kyrkan där examen skulle äga rum. Jag trodde att båda mina föräldrar var bortresta under min examen men när jag och klassen var påväg till kyrkan såg jag min pappa på andra sidan gatan, blev så otroligt överraskad och glad så jag skrev "pappaaa" och sprang dit och kramade han, haha! I kyrkan var det lite tal och sång osv innan det var dags för alla klasser att bli uppropade för att få ett tackbrev osv. Vår klass var supermånga jämfört med de andra klasserna och vi fick dessutom en brosch utdelad till oss som man kan bära på kläderna när man jobbar sedan. Efter examen tog vi lite kort ute och sedan åkte jag, min lillasyster, R och Alle på grekiska kolgrillen och åt lunch tillsammans, gott och mysigt! Sedan åkte vi hem och jag fortsatte ta tag i att-göra-listan och han fixa lite lekar i alla fall. På kvällen var jag inte supertaggad men åkte såklart dit ändå och det var trevligt, spelade beerpong och gjorde mina lekar men jag drack bara två glas vin och åkte hem strax innan midnatt. Hade ju ett bröllop att se fram emot på lördagen och en klänning att hinna sy upp innan så kände att jag ville vara pigg för det (mer om det i nästa inlägg). Känns lite tråkigt att vi i klassen nu delas upp så mycket och många flyttar tillbaka till sina hemstäder och man troligen inte kommer att träffa dem igen, hoppas att vi framöver kan fixa nån reunionklassfest och se hur alla har det. Min stjärna och vapendragare Nika som jag skrivit alla uppsatser och grupparbeten med har också flyttat och det känns jättetråkigt, måste se till att hälsa på henne och hoppas att hon kommer hem mycket också.

I måndags började mitt första inskolningspass som sjuksköterska på kardiologen och som det känns hittills kommer jag trivas som fisken i vattnet där! Redan första dagen fick jag vara med vid ett hjärtstopp, eller jag stod utanför och kollade hur de jobbade, sjukt imponerande och ett strålande exempel på teamwork. Min andra dag började med en akut dålig patient så även där fick jag se ett strålande exempel på exemplariskt teamwork och strax efter ett väntat dödsfall så händer en hel del på avdelningen precis som jag vill ha det. Majoriteten av patienterna åker ju hem välbehållna så det är också underbart att se och de flesta är väldigt glada och tacksamma. Jag älskar mitt jobb redan! Det tråkiga är att jag började måndagen med att vakna upp med enormt halsont och på tisdagen med snuva och feber men ville inte sjukanmäla mig redan andra dagen men febern ville inte ge sig. Under natten till onsdagen vaknade jag flera gånger av att jag antingen höll på att frysa ihjäl eller att jag var dränkt i svett så vid femtiden på morgonen klev jag upp för att duscha men när jag stod i duschen höll jag på att svimma. Efter duschen testade jag tempen och den visade 39,3 och jag kände att det varken vore bra för mig eller patienterna att komma till jobbet så jag fick ringa och sjukanmäla mig tyvärr sedan tillbringade jag resten av dagen med att i stort sätt bara äta alvedon, dricka nyponsoppa och sova. På kvällen mådde jag bättre och spelade en omgång yatzy med min R sedan gick jag och la mig igen och vaknade imorse som en helt ny människa. Fortfarande snorig och har en förjävlig hosta men ingen feber och har orkat äta lite toast. Var dessutom ledig idag enligt schemat så slapp få dåligt samvete och sjukanmäla mig och perfekt att återhämta mig en till dag eftersom jag var så dålig igår. Hoppas hostan och snoret hinner lugna sig lite också innan jag är tillbaka på jobbet imorgon. Håll tummarna för mig!

Tillbaka till inskolningen då, som sagt så trivs jag redan jättebra fast jag bara gått två dagar men shit vad svårt det är. Allt är så nytt, det är till och med vissa uttryck jag aldrig hört talas om. Ska bli spännande att se vad jag kan om några veckor men känns läskigt att jag snart ska kunna allt själv. Hoppas jag lär mig fort nu när jag mår bättre och hjärnan är mer med! Längtar tills jag känner mig duktig, om jag någonsin känner det vill säga, haha!

Du är värdefull!
/A

Likes

Comments

Nu har jag gjort mitt sista pass på praktiken med godkänt resultat, nu väntar jag bara på resultatet av matten jag gjorde förra fredagen som jag egentligen vet att jag klarat men ju mer jag tänker på det är jag rädd att jag skrivit fel enhet eller något liknande slarvfel. Jag skulle bli så besviken att inga ord skulle kunna beskriva det, tänk om man skulle snubbla på en sån sak?! Usch mår dåligt av att bara tänka på det men på tisdag får jag svar och om det är som jag hoppas tar jag examen på fredag, äntligen!

Denna helg trodde jag skulle bestå av 100% soffhäng men icke. R och hans vänner skulle ha svensexa för Tobbe som gifter sig nästa helg så igår skjutsade jag dem till bussen för att de skulle åka på kryssning till Finland och tillbaka. De var så peppade och jag blev så lycklig av att se dem, tänk att vi blivit så gamla att folk gifter sig till och med, haha! Jag räknade med att inte höra så mycket ifrån honom och bara låta han ha roligt men det ni vad som hände? När jag kom hem började jag städa lägenheten och plötsligt ringde det på dörren och där stod en man med en bukett blommor i handen. Ett blombud, från min alldeles egna R, hur sött?! Jag blev så rörd att jag började gråta, haha! Svårt att inte älska den mannen!

På kvällen kom Jossan och Malin till mig och vår granne Johan kom ner en sväng så vi drack lite (läs mycket) vin och det slutade med utgång för oss tjejer. Det blir nästan alltid så sjukt roligt när det är spontant, älskar det! Vi hade verkligen sjukt kul, vi sjöng, dansade, pratade gamla minnen och bekände lite synder. Stackars Johan fick höra en massa om killar, bröst och sundsvallsskvaller, haha! Jag hade en perfekt fylla, kände mig nästan nykter ett tag till och med men efter att vi hängt på Rå ett tag så gick vi och åt och där slog min fylla till (eller om det var trötthet) men då blev jag helt slut. Jossan gick hem och jag och Malin åkte hem till mig, drog på oss myskläder och satte på vår favoritfilm svanprinsessan från när vi var små (vi har känt varandra sen hon föddes). Vi såg Max en kvart innan vi båda slocknade i soffan och jag vaknade kl 8 av att jag mådde illa men la mig då i sängen och tvingade mig själv att somna om och det gick tillslut men mådde som jag förtjänade. Sedan gjorde vi toast och såg om svanprinsessan igen innan Malin åkte hem till sin dotter och sambo. När hon åkt såg jag på svanprinsessan två och tre också, man blir aldrig för gammal för svanprinsessan, haha!

Ikväll kommer min kära R hem men svensexa var tydligen inte riktigt slut än så de skulle ut ikväll igen fast här hemma men jag får äran att skjutsa dem igen i alla fall så hinner nog få en puss eller två. Vad jag ska göra ikväll förutom att skjutsa är fortfarande oklart men som jag mått idag är soffan ganska lockande. Maja (en flickvän till en annan i svensexegänget) skulle komma hit en sväng och surra lite skit innan vi hämtar dem så det blir trevligt, synd att vi ska köra annars smakar nog vinet lika gott idag, hehe. Älskar att dricka rosé på sommaren det blir godare på något sätt.

Imorgon ska jag ge mig på att sy lite, både sånt som gått sönder och en klänning jag vill ska vara kortare. Längesen jag sydde nu men är inget avancerat så det går nog bra, hoppas jag! Wish me luck, haha!

Hade inget speciellt att blogga om men var lite sugen att skriva nått så det fick bli såhär, kanske borde börja uppdatera minst en gång i veckan, vad tycker ni? Har ju ändå några trogna läsare verkar det som. Eller är det intressantare när jag skriver om något speciellt? Eller saknar ni nått? Jag är öppen för förslag!

Var lycklig, det förtjänar du!
/A

Likes

Comments

Precis som Ted Gärdestad sjunger om vilken härlig dag, precis så kände jag igår. Vaknade av att min älskade R kramade och pussade på mig och var allmänt mysig. Efter att han åkt till jobbet klev jag upp och gjorde mig klar och åkte till skolan för SISTA gången för vet ni vad?! Igår klarade jag min absolut SISTA tenta i utbildningen och kommer därmed kunna titulera mig LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA i juni, ÄNTLIGEN! Jag är såååå lycklig och för första gången i mitt liv är jag på riktigt stolt över mig själv och jag blir alldeles rörd av alla grattishälsningar jag fått av alla fina människor, TACK!

Men vet ni jag har en till nyhet att berätta som jag vetat om ett tag men inte velat göra officiellt här än (och nej jag är inte gravid, haha). Ni som följer mig på instagram vet dock redan men nyheten är att jag har fått mitt första jobb som SJUKSKÖTERSKA på kardiologen på Sundsvalls sjukhus. Kardiologen är en avdelning där man vårdar framförallt patienter med hjärtproblematik och jag tycker att det ska bli jättespännande att börja jobba där. Dessutom får jag bli kollega med min före detta sambo Evelina som jobbat där i snart ett halvår nu och som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag hospiterat där och alla i personalen var supertrevliga. Den femte juni börjar min inskolning och jag är superpeppad, ser verkligen fram emot detta!

Helt sjukt vad jag har kämpat för att ta mig dit jag är idag, om ni bara visste, men jag är så sjukt glad att jag aldrig gett upp! En positiv sak med mitt kämpande är att jag fått möjligheten att träffa så mycket nya människor på vägen och fått vänner för livet, det ångrar jag inte en sekund! R måste nästan vara en stor del i att jag faktiskt klarat detta också för han har trott på mig sen första dagen han träffa mig och jag har fixat alla rest tentor jag hade sen jag träffade honom och nu tagit mig i mål med allt godkänt! Han är bäst, glad över att ha honom vid min sida och tacksam över tålamodet han haft över mina sammanbrott och miljarder tårar, haha.

Efter tentan mötte jag upp Rebecca och hennes bebis Sixten på Birsta och blev där i över fyra timmar, jättemysigt och lilla Sixten är helt underbar!

Egentligen borde jag ut och fira hela helgen men är så trött och slut så jag firade med myskväll med R igår och myskväll med Jossan och Sandra ikväll, underbart!

Alla kan, bara man vill!
/A

Likes

Comments

Huuuur nyfikna är ni inte på hur det har gått för mig med nksen? Haha. Det har gått bra och ingen är lyckligare än jag just nu. Läkemedelsberäkningen visste jag ju att jag skulle kugga men jag klarade omvårdnadsdelen och den praktiska så nu är jag bara två-tre mattetal ifrån min legitimation, helt fantastisk känsla!

Ni är bäst som trodde på mig när jag tvivlade som mest och alla som hållit tummar och tår för min skull i fredags och idag, tack!

Tro på dig själv!
/A

Likes

Comments

Som ni kanske märkt i tidigare inlägg så är jag ute på min sista (Hur sjukt?!) praktik nu. Jag är som sagt på infektionsavdelningen på Sundsvalls sjukhus och jag trivs fortfarande jättebra. Jag gillar att vara på praktik för då får jag verkligen känna att jag faktiskt kan och även fast det tar emot att säga så känner jag mig duktig ibland också. Speciellt när tentorna varit så tunga och jag tappat allt hopp om att bli sjuksköterska så har praktiken varit anledningen till att jag inte gett upp, utan den hade jag aldrig velat bli sjuksköterska.

Det roligaste nu med sista praktiken är nog ansvaret man får. Redan efter fyra pass hade jag tre egna patienter och de vågar lita på att man kan och släpper på tyglarna. Det är jättebra för mig för går någon bredvid blir det lätt att jag frågar mer än jag behöver och inte tar lika mycket egna initiativ. Självklart frågar jag ju om jag är osäker men ni förstår nog vad jag menar, jag måste tänka lite själv helt enkelt. Det är mycket att tänka på och man är helt slut i hjärnan efter ett pass men slutar nästan alltid med ett leende på läpparna och längtar tillbaka varje dag.

Ibland har jag såklart lite sämre dagar också och det är framförallt om något går dåligt så känner jag mig istället jättedålig. Till exempel så är jag väldigt dålig, enligt mig själv, på att ta venprover och sätta en PVK (den lilla "nålen" man har i armen). Jag har inte gjort det så ofta alls och känner mig därför väldigt osäker och vill för patientens skull inte misslyckas och behöva sticka fler än en gång. Varje gång man misslyckas sjunker självförtroendet rejält men varje gång man lyckas blir man lite stolt, synd det första är mer vanligt för mig tyvärr. På infektion när jag är nu är majoriteten av patienterna väldigt svårstuckna, perfekt att träna på men lätt att misslyckas på också. Dock har jag lyckats på första försöket på två av tre PVK:er jag satt under praktiken hittills och då har jag bara satt två stycken på en levande människa innan.

Har satt min första kateter på en riktig människa också och vet ni, jag fick sätta en tiemann kateter, en speciell kateter bara läkare och vissa sjuksköterskor får sätta. Jag började med en vanlig men det gick inte på grund av en förstorad prostata och medan vi prövade med den kom urologläkaren in och assisterade mig istället för att ta över, läskigt men jättekul!

Nu är lite mer än halva praktiken gjord, shit vad tiden går fort! Nu ska jag bara hålla alla mina fingrar och tår för nkse:n sen är det inte långt kvar till legitimation om allt går vägen, blir nervös av bara tanken, haha!

Le, det gör dig vacker!
/A

Likes

Comments

Vet ni vad, förra fredagen gjorde jag den sista tentan i utbildningen även kallad nkse. När jag gick därifrån kändes det ganska bra om jag ska vara ärlig men ju mer jag tänker på den ju mer känns det som att jag kommer få ett betyg som gör mig otroligt besviken på fredag den femte maj då vi for veta den. Känns som att jag kommer få ett underkänt och det kommer göra mig så ledsen, vill så oroligt gärna bli klar sjuksköterska i sommar, mer än allt just nu vill jag det!

Tentan är uppdelad i två delar, läkemedelsberäkning och medicinsk omvårdnad, och jag vet redan att jag inte har klarat mattedelen för de svaren har vi jämfört med varandra. Det är dock bara två till fyra frågor så det känns inte som hela värden att göra om men omvårdnaden är så mycket och kan komma vilket fall som helst av det vi läst om i utbildningen.

Den senaste tiden har jag varit mer stressad än någonsin, haft magkatarr och ett otroligt svängande humör. Jag har pluggat helger, kvällar och dygnets alla vakna timmar då jag inte varit på praktiken men ändå har inte tiden räckt till. När jag gick till tentan i fredags visste jag flera saker som jag inte hunnit plugga på och bara det gjorde mig stressad. Vår tenta handlade om demens och bukinflammationer och inget av det var jag speciellt inläst på vilket gör mig ännu mer osäker på att jag kan ha klarat den. Ibland känns det som att detta bara var ännu ett sätt för min otur att visa sig och Gud att straffa mig, varför får jag aldrig ha tur med nått? När vänder turen? Varit uppförsbacke länge nu och orken börjar ta slut!

Nkse:n har även en praktisk del man måste klara. Den gör man under praktiken genom att en dag ha fullt ansvar för en patient där allt är väldigt noga och någon går efter en och kollar vad och hur man gör hela tiden. Allt måste vara perfekt och supernoga vilket i och för sig är väldigt bra men känns som att man skulle kunna missa på något onödigt på grund av nervositet och det vore så surt. Efter kommer läraren från skolan och ställer massa frågor man också måste vara inläst på som att inte nervositeten vore nog. Jag har mitt praktiska först av alla vi fyra studenter som är på avdelningen dessutom så jag har ingen att fråga vad det kommer för frågor exempelvis eller hur allt går till, jag måste bara kunna och lita på att jag fixar det. Måndagen den åttonde måste ni hålla alla era fingrar och tår för mig, shit vad nervös jag är!

Jag måste bli bättre på att tro på mig själv, förstå att jag faktiskt kan. Jag kan faktiskt skryta lite om en sak, hehe! Jag hade halvtidsbedömning på praktiken förra veckan och då fick jag mycket beröm och de sa att jag måste kliva ur min "comfort zone" och ta på mig ansvaret över fler patienter. Så nu har jag, fast jag endast gjort nio pass totalt under praktiken ansvaret över fem patienter, det är alla utom en-två stycken i en grupp (beroende på inlagda). Det går faktiskt bra också, dock helt slut i huvudet av allt tänkande när jag kommer hem men det är roligt och jag älskar verkligen mitt framtida jobb. De säger dock att jag måste våga lita på att jag kan och inte kritisera mig själv så mycket. Ibland känns det som att folk säger att jag är duktig osv för att vara snäll och peppa mig bara. Måste nog jobba på att ta åt mig av det positiva man får höra också för det negativa är jag otroligt bra på att ta åt mig av och aldrig släppa.

Längtar tills jag börjar jobba på riktigt, hoppas verkligen att det blir i sommar som planerat!

Tro på dig själv!
/A

Likes

Comments

Jag behöver hjälp! Jag ska på bröllop i juni med klädkod kostym och vet inte vad jag ska ha för klänning. Den mörkblå klänningen nedan har jag köpt redan men den är ju tajt och som ni kanske läst i ett tidigare inlägg så är jag inte speciellt tajt i kroppen just nu. Hade ju hoppas på att hinna fokusera mer på att tappa vikt men det har skolan sett till att jag inte hunnit (för att skylla på nått, hehe). Den hade varit fin eftersom R har en mörkblå kostym och den täcker knän och axlar på ett elegant sätt, jag älskar den men inte min kropp. Nu har jag hittat tre till på Nelly.com (min favoritsida) men kan inte bestämma mig, vilken tycker ni att jag ska ha? Eller har någon något annat förslag som är fin men inte för tajt och inte får mig att se ännu större ut? Inte lätt att va tjej ibland, haha!

Bäst är du!
/A

Likes

Comments