Header
View tracker

Inlägget jag skrev igår "råkade" bli lite större en vad jag tänkte. Såklart både på gott och ont. Alla har vi olika åsikter, denna gången tog jag en dressyrtävling som exempel. Men det hade lika gärna kunnat vara en hopptävling eller något annat. Detta har resulterat i blandade känslor säkert bland dressyr ryttare, men jag tog endast deras gren som ett exempel.

Budskapet i inlägget som var att vi alla är lika mycket värda har nu setts över 6000 gånger och delats över 1200 gånger på facebook! Riktigt kul!

Har inte jättemycket för mig idag då jag är sjuk som jag varit sedan i måndags. Så det är bara att skriva om ni vill att jag ska skriva om något speciellt ämne eller göra något kul :)

Kram



Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

OBS... Detta inlägget är inte till för att dra någon/några ryttare över en kant utan bara en tankeställare! Denna gången tog jag dressyren som exempel och det är inget illa menat då jag vet att det finns otroligt mycket trevligt folk där också! :)

Saken jag ska berätta om nu har egentligen pågått väldigt länge men det var först i höstas jag fick nog. Jag hade anlänt med min ponny till en regional dressyrtävling där jag skulle starta en LA:1. För att helt enkelt känna av dressyren som vi fälttävlansryttare måste göra ibland, inget mer med det. Jag kom till sekretariatet och anmälde mig, det var ganska mycket folk så jag ställde mig snällt i en kö och började titta på startlistorna.

Då hör jag röster bakifrån som börjar döma ryttare innan dom ens startat klassen. Jag hör hur dom kastar skit utöver mig som - den där hästen är en skäck hon kommer aldrig lyckas slå dig, dessutom har den okänd härstamning och kommer från Irland. Undra om ryttaren ens kan rida dressyr eller rida överhuvudtaget, för man rider inte sådana ponnys i LA var det sista som sa innan dom gick därifrån. Jag KOKADE inombords, jag var så arg så att jag lätt hade kunnat gå och slå ner denna tjejen face to face. Men jag lugnade ner mig som tur var och gick in i min tävlingsbubbla som vanligt.

Bilden har inget med tävlingen att göra..

När jag kom tillbaka till parkeringen insåg jag att det var just hon, samma person som med sin familj stod och snackade skit om mig och hela startfältet vi hade fått bredvid oss. Jag klistrade på mig ett smile och började ta på mig mina prylar. Tjejen tog fram en pall satte den 1 meter från vårt släp och började packa upp sina saker på den. För varje sak hon la på flyttade hon pallen närmare våran transport och tillslut hade jag hennes dressyrsadel, Vita lindor, Boots med ludd, lyxiga dressyrstövlar, Den dyraste hjämen på marknaden 30 cm från VÅR transport. Om det var för att imponera eller knäcka mig vet jag inte, jag har aldrig varit intresserad av andra har för saker. Jag tog ut och sadlade upp min fantastiska ponny. Då började hon flina för sig och pekade på mig samtidigt som hon vände sig för att få kontakt med sina föräldrar för att "visa".

Nej, jag har inte massor av pengar. Jag rider dressyr i mina hoppstövlar, hoppsadel, förbygel och en hjälm jag haft sedan 2012 men va är det för problem! Jag har inte världens snyggaste håruppsättning men det går lika bra som i att rida i sakerna som är finare och dyrare.


dressyrklassen gick mycket bra, jag slutade på 69,8 % i en regional LA:1... Men det slutade inte där, direkt efter tjejens start öppnade hon upp sin smartphone för att titta resultaten för mig och de andra. Precis när hon går förbi mig med sin häst skriker hon - Den där Amanda, hur F*N kan hon få dryga 70% med en okänd ponny och med hopputrustning till sina föräldrar... Att jag sedan slog tjejen i resultatlistan bryr jag mig egentligen inte om. Jag stod upp för mig, alla andra ryttare som inte har den där utrustningen som alla väntar sig och tycker man ska ha. Men det fungerar lika bra och mina hästar är lika glada för det....

Bilden har inget med denna tävlingen att göra....

Jag åkte från tävlingsplatsen med en 2:a placering och med nya uppfattningar om vissa delar av dressyrfolket. Varje tävling efter den har jag njutit av den glädjen och hjälpsamheten som finns på fälttävlanstävlingar. Istället för den annorlunda känslan som finns på dressyrtävlingar. Jag åker numera aldrig på dressyrtävlingar, förutom när jag verkligen måste. Jag hoppas att ni skämms, för detta var inte den enda gången detta hände på en dressyrtävling.... TACK!

​Edit: Jag vet att det finns många snälla och trevliga dressyrfolk också! Klappa er på axeln för detta är inget ni ska ta åt er av!

Likes

Comments

View tracker

Hej! Eller välkomna vill jag först säga till min helt nya blogg! Jag har tidigare bloggat tillsammans med Cajsa Thelander på Equis men vi valde att gå skilda vägar och lägga ner bloggen av olika anledningar.

Information om mig, mina hästar och sponsorer finns uppdaterat här. Är det något ni önskar att jag ska skriva om så är det bara att slänga iväg en kommentar. Jag kan göra lite vad som helst, allt från att skriva om fälttävlan - till att lära er baka eget hästgodis, så bara fantasin kan sätta stopp!

Kram

Likes

Comments

​Mail: ​Anderssoneventing@gmail.com

​Instagram: @​Amandaandersson02

Facebook: Amanda Andersson

Snapchat: ​aaamandaaaaaaaa

Likes

Comments

Mardi Gras Hunter

Sto, född 1999, Import Irland ägare Martina Paterson

Jag kom i kontakt första gången med Mardi i sammanband med att min tidigare ponny Gizmo blev skadad. En av våra vänner som äger affären Horse Farm hade en kund som skulle börja plugga till polis och ville låna ut sin D-ponny. Vi tog chansen och åkte och provred. Mardi var helt fantastisk redan från början och jag kände på mig "detta är en ponny för mig". Mardi hade gått MSVB hoppning (120cm) tidigare innan hon fick föl pga skador. Men aldrig varken varit på en terrängbana eller sett dressyrstaket. Det har varit en otrolig resa hitills med Mardi och hon är en fantastisk individ att jobba med varje dag. Jag hoppas innerligt att Mardi fortsätter hålla sig frisk! Det är det enda jag önskar, för hon sprider så himla mycket glädje till mig varje dag!


Tillsammans har vi ridit LB Hoppning, LA dressyr på 70% och vinster i P90 Fälttävlan. Vi ingår även tillsammans i SvRFs observationstrupp för ponnyfälttävlan 2016.

Tusen tack till Martina m familj som gör det möjligt för mig att få rida och umgås med en sådan once in a lifetime pony varje dag!


​Resonancé

Sto, född 2003​, Import Tyskland, e.Accusé, ue.Sonnenstrahl ägare Rebecka Andersson

Jag fick tips om att Rosie var tillsalu via min tränare i Augusti. Vi hade då varit och tittat på en storhäst i Danmark men när det väl var besiktning gick den tyvärr inte igenom. Vi bestämde oss för att åka upp och titta på Rosie då hon verkade fin och ha kapaciteten som jag strävar efter senare. Vi passade från början och ja, redan första travsteget visste jag att "denna vill jag ha". Vi testade henne på dressyrbana, hoppbana och även på Hermanstorps terrängbana med min trygga tränare vid min sida - Anne Persson. Det gick grymt bra med allt från ridning till besiktning så i början av November stod hon vips i mitt stall! Jag håller tummarna här också för att Rosie håller sig frisk, man vet hur fort allting kan gå...

​Rosie har med tidigare ägare startat Prix st.George dressyr, 130cm Hoppning och CNC* Fälttävlan. Planen är att debutera på tävlingsbanan med mig i början av Mars!

Tusen tack till världens gulligaste familj från Kungsbacka som gjorde det möjligt för oss att köpa Rosie! Vi är evigt tacksamma för det! Dessutom tusen tack till bästa "banken" Mamma och Pappa som är så snälla och stödjer mig i min satsning!

Likes

Comments

Att få ihop en satsning på elitnivå fungerar inte utan sponsorer. Jag är evigt tacksam för att dessa fantastiska företag tror på mig, mina hästar och mitt team! Tack!

Jag är ambassadör för Långt Hästliv .se, ett mycket ärofyllt uppdrag som jag behandlar med all respekt. Långt Hästliv arbetar för att främja hantering av äldre hästar och att dessa hästar minst är lika mycket värda som de yngre. Jag själv har alltid ägt och ridit äldre hästar vilket jag är mycket glad för! Klicka här för att komma till hemsidan!

Hönryds Kvarn har allt till dig, din häst och stallet. De säljer foder i mycket hög kvalité och till bra pris från bl.a Hippo, Krafft m.m. I butiken hittar du allt från Flugspray till täcken! Har du katter, hundar, hönor, kaniner och andra husdjur kan du hitta lika mycket fint till dom här som till hästarna! Hönryds Kvarn ligger beläget utanför Falkenberg och deras hemsida hittar ni här!

Likes

Comments

Mitt namn är Amanda Andersson, jag är 14 år och kommer från Falkenberg i Halland. Jag går även i skolan som de flesta ungdomar gör,. Jag börjar 9:an till hösten och gymnasievalet närmar sig. med stormsteg... I början av december fick jag det mycket ärofulla uppdraget att vara en del av SvRFs Observationstrupp för ponnyer i fälttävlan. Extremt roligt!


Jag har sedan barnsben alltid ridit då jag har redan vid några veckors ålder satt för första gången på en häst. Redan som 2 åring fick jag min första B-ponny. En liten Welsh Mountain vid namn Timon, han lärde mig väldigt mycket men fick problem med luftvägarna vilket senare resulterade sig i hans problem med hoppningen - det var för jobbigt och tungt att andas.

Eftersom jag ville hålla på med hoppning blev det så att jag skaffade mig en annan B-ponny som jag tävlade med vinster och placeringar upp t.om LB Hoppning och LA dressyr. Om ni känner mig sedan tidigare vet ni såklart att den ponnyn hette Rövaren!

Min tränare lät mig även prova på lite fälttävlan och där var jag fast.....

Tyvärr kommer det ju tider då man måste byta upp sig till en större ponny, och i detta fallet lämna B-ponnytiden förevigt. Jag fick mig istället en fantastisk läromästare, en fälttävlansponny som hade gått allt jag ville. Gizmo heter han och jag slutade rida han så sent som i somras efter några fantastiska år tillsammans. Tyvärr försvann hela 2014 och 2015 pågrund av skador men nu är han back on track med min syster på ryggen. Tillsammans tog vi Lag-SM Silver i Fälttävlan 2013

I 18 månader har jag hitills även lånat en fantastisk D-ponny. Mardi Gras Hunter. Det går inte förklara mer än att hon är en once in a lifetime pony! Tack även till Martina Paterson m familj som gör det möjligt för mig att rida henne fortfarande!

Jag har sedan i början av November också en storhäst i stallet, Resonancé (aka Rosie). Ska bli spännande att se hur långt vi kan komma!

Mer om mina hästar hittar ni under "My horses"

Jag är en person som lever varje dag för sig. Mina högsta önskningar är att mina hästar, jag. familj, släkt och vänner ska vara friska och lyckliga!


Kram

Likes

Comments