Header

I början av mitt utbytesår så gick jag inte med i några aktiviteter, vilket jag önskar att jag hade gjort. Men nu har jag äntligen gått med i något!!

Power lifting: Som jag nämnde i förra inlägget så har jag gått med i tyngdlyftning! Dont ask... Min kompis gör det och hon tyckte att jag också skulle göra det så why not. Är som sagt svagast utav alla, men en söt rumpa är på väg iallafall. Fått mina tävlingskläder and oh man... Alltså tröjan är så tajt att halva magen syns och jag kan inte ta ner armarna, dom står rätt ut! Men coachen sa att den passade, så jag hoppas att alla ser u så...

WW2 Group: Min US history lärare har en andra världskriget grupp som han ville att jag skulle gå med i, so i did. Han väljer ut personer från skolan som han tror skulle passa och ger ut olika roller. Någon är en australiensk soldat, någon är en sjuksköterska, någon är en filipinsk spion m.m. Han tyckte jag passade som en amerikans filmstjärna eftersom jag har blont hår, så det är vad jag är. Vi har köpt kläder från 1940 eller som är inspirerade av det årtalet. Så klär vi ut oss i dessa kläder och åker runt till olika skolor och berättar om andra världskriget och de roller vi hade i kriget. väldigt intressant actually.

UIL Journalism: Ulitmate Intelligence League för journalistik. Tävlar helt enkelt i att skriva artiklar. Kom automatiskt med eftersom att jag har journalistik som ämne.

UIL Ready Writiing: Ulitmate Intelligence League för att skriva essäer. Skrev en essä för min engelska klass, och så sa min lärare att hon gillar sättet jag skriver, och undrade om jag ville vara med, så jag sa ja.

Tänkte gå med i tennis pga av den söta tenniskjolen, spelade en gång men tror inte det är min grej.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Heeej, min mamma köpte en adapter till mig i julklapp och skickade över den så jag kände mig skyldig att blogga.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Allt är vardag nu, så vet inte riktigt vad som är intressant för er att läsa.

Går upp 4:45 varje morgon för att träna powerliftning, som är helt enkelt tyngdlyftning. Kan helt ärligt säga att jag är svagast där inne, om man jämför med killarna som gör knäböj med 300 kg på axlarna... oh well jag blir starkare.

Efter träningen går jag på ett möte 7:25 (tisdagar, torsdagar)

Sedan går jag i skolan från 7:55 till 3:35... Varje dag! Såhär ser min dag ut:

1st period: Anatomy (vi ska se en otopsi nu på vårterminen, vet inte om det heter så på svenska, men det är när dom skär upp en död kropp för att se vad det var som var dödsorsaken)

2nd period: Algebra 2

3rd period: Government

4th period: US history ( fun fact, hade högst betyg av alla AMERIKANER på skolan i detta ämne)

5th period: Engelska 3

Lunch

6th period: Piano

7th period: Journalism

8th period: Audio video (läraren ger ut olika jobb varje 6 veckor, och sedan gör vi skolan news show eller vad man vill kalla det. Har varit ankare, berättat om "nöje" och boys sports reporter (intervjua snygga killar DRÖM))

Efter skolan så tränar jag antigen powerlifting igen, åker hem eller åker till Sonic. Sonic är en drive in restaurang med seriöst världens bästa snabbmat. Äter alltid cheese sticks (smält ost omringat av ett friterat skal) eller Cinnasnacks (smält choklad omringat av ett friterat skal). Det är huuuur gott som helst. 

Likes

Comments

Dagen började utan planer men det ändrades snabbt. Caseys mamma frågade mig fall jag ville klä ut mig som en ängel och hjälpa till på hennes resturang, med barnlekar osv. Sa såklart ja eftersom jag har ett hjärta av guld.
Från 5 till 8 hjälpte jag, Casey, Kimber och Kandyce då till med barnen som kom efter sitt trick or treating. Vi höll i olika lekar, dekorerade kakor och målade. Alla som känner mig vet att barn inte är min grej, men vad gör man inte för att göra ett gott intryck på sin crushs mamma.

Sedan vid 8, kom Daniel (Kimbers bror) och hämtade upp mig, kimber och Kandyce för att åka vidare till ett haunted house. Jag är hur rädd som helst för allt som är läskigt; mörker, läskiga kostymer och ljud. Men fem åringar stod i kön, hur läskigt kunde det vara?

Oj så fel jag hade! Från första sekund där inne klängde jag mig fast på Daniel o blundade, så läskigt var det. Efter några steg vände jag mig om o började gå tillbaka och sa "Nope I cant do this!" Men dörren var redan stängd och Daniel drog mig framåt.

Jag trodde att Gasten på Liseberg var läskig, men det var ingenting jämfört med detta! Här var det tillåtet för "monstrerna" att ta på en så det var konstant något läskigt som drog i mitt hår och armar eller putte mig. Det var läskigt, demoner som kröp på golvet, men när clownerna kom skrek jag högt och tydligt. Fy!

Eftersom jag var så rädd, så hamnade jag och Daniel bakom gruppen och vi tappade bort var vi var. Plötsligt kommer det äckliga
Människor från alla håll och omringar oss och jag får panik. Så töntig som jag är börjar jag gråta. När ett av monsterna såg hur rädd jag var så tog han av sig masken och sa "Evelina its okey! Its me, Caden!" Han är en av mina killkompisar från skolan. Sprang fram till honom o kramade honom utav rädsla. Asså ni förstår inte, det var hemskt!! Sen så gav han oss direktioner hur vi skulle gå. Så vi fortsatte. Men till min fasa började jag höra ljudet av det värsta jag vet, det som har spökat i mina mardrömmar de senaste 3 åren, den enda anledningen till varför jag inte ville åka till Texas. En motorsåg.

Alla som känner mig vet att min största rädsla är motorsågs massaken. När jag förstod att sista delen av spökhuset var en åter gjord scen ur The Texas Chainsaw Massacre, så trodde jag att jag skulle dö på riktigt. Fick panik och började gråta ännu mer började backa bakåt. Brydde mig inte om att jag bakade tillbaka in i famnen av clowner och blodiga demoner, inget var lika läskigt som vad som var framför mig. Försökte skrika över ljudet av motorsågen. "You dont understand, I can't deal with chainsaws! I can't deal with the Texas chainsaw massacre..." Min röst dog bort, jag trodde jag skulle svimma. Monstrerna Putte mig framåt och tvingade mig in i rummet med leather face.

Det här är alltså det värsta jag gjort i hela mitt liv. Grät av shock när Jag kom ut. Jag som trodde att jag hade kommit över filmen jag såg för 3 år sedan, men icke.

Likes

Comments

Jag har nu överlevt första veckan på High school! Det var precis som jag hade tänkt mig, men ändå så annorlunda! De populära tjejerna, fotbollskillarna - they're all there. Men alla är så himla trevliga! De är lätta att prata med, väldigt generösa med komplimanger och bara allmänt trevliga! Det kan i och för sig bara vara en fasad, men det funkar.

Läxorna är helt okej, det svåraste jag har i skolan är nog Anatomy och Music theory. Anatomin säger sig själv - alla kroppsdelar på engelska är svårare än man tror. Och i music theory måste jag lära mig två låtar på piano varje vecka, vilket är lite svårt att ha tid för, men men.

När man befinner sig i Sverige så är det lätt att tro att man är bra på engelska om man har A i ämnet. Men icke. Det är så mycket svårare! Hade ett test i Algebra i veckan, och när jag fick "provet" var jag tvungen att räcka upp handen och säga att jag inte hade en blekaste aning om vad frågorna betydde. Svaret jag fick var "do your best." Inte jätte taggad på att få tillbaka det test resultatet alltså.

Alla har varit väldigt intresserade av "the new girl." Jag antar att det beror på att skolan har typ 320 elever och jag är den enda utbytesstudenten. Men jag är tacksam för det! Hade inte velat ha det på något annat sätt faktiskt.

Igår var jag på min första football game! Ett ord: Amazing! Tänkte skriva ett enskilt inlägg om det, så det kommer!

Likes

Comments

Skulle publicerats 21 Augusti

Okej, första dagen iTexas. Vakande mitt i natten och kunde inte somna om. Jag förstod då att detvar den omtalade ”jet lag” Efter några timmar, så gick jag upp och såg till minförvåning att Linda hade gjort frukost till mig. Gissa vad det var? Kött. Jagtror att hon tror att det är det enda jag äter… Hon hade även gjort chokladmuffins. Väldigt omtänksamt!

Sedan åkte jag ochRachel och mötte upp Linda, och åkte sedan vidare till Comanche High School,för att välja vilka ämnen jag ska läsa det kommande året! Det mesta verkaderedan vara valt åt mig, och vet inte riktigt hur jag känner inför mitt schema…Om allt går igenom, så ser det ut som att jag ska läsa US history, Algebra 2,English 3, Economy, Anatomy, Journalism, theatre och kanske band. Min värdfamiljsäger att band är en jättebra lektion där man kan lära känna människor, men jagvet inte.

Jag tog även uppcheerleadingen igen, men det fanns ingen möjlighet för mig att få vara med. Ärså otroligt besviken! Men jag tänker inte ge upp hoppet om det just yet.

Träffade lite lärareoch elever på skolan och alla var jättetrevliga! Rachel berättade i bilen påväg hem att hon hade pratat med en kille, som sett mig, och sagt ” she’s reallypretty! Can you introduce me?”, vilket jag tyckte va lite kul. Sen berättadeLinda att en tjej i korridoren hade sagt ”She’s the prettiest girl I’ve everseen”, detta gjorde mig såklart jätteglad!

Sedan åt vi lunch ochskulle shoppa lite. Inte jättestort utbud om man säger så… Fick i alla fall medmig en t-shirt med skolans tryck som jag kan ha på min första fotbolls match!

Under dagen såkollade vi på film, åt middag (kött) och åkte till Sonic och köpte glass! Vid11 var vi alla dödströtta och somnade.

Likes

Comments

”Everything’s bigger in Texas” är enmening med mycket sanning. Måltiderna, bilarna men även insekterna. Det ärgräshoppor och syrsor ÖVERALLT. Det är en invasion, som de kallar det. Jag ärjätterädd för dessa insekter och snacka om att jag fick panik när det kom in eni bilen. En annan sak som är större är grodorna… ÅNGEST.

De har runda dörrhandtag.

Det bor mer kor här än det görmänniskor.

Allt, än så länge, är väldigtbilligt! När vi var på Sonic så fick vi hur mycket glass och milkshake somhelst för 7 dollar. Detta gillar vi.

Alla är så snälla! Alla hälsar ochsmåpratar med alla. Väldigt trevligt.

Även om det är hur varmt som helsthär, så fryser jag mer än jag gjorde i Sverige. One word: Air condition.  Jag sover numera med täcke, överkast OCHfilt. Överväger seriöst på om jag ska ha jeans och min rosa fluffiga tröjaförsta dagen i skolan, bara för att hålla värmen.

Hundarna äter kakor och ormar.

Evelina uttalar dom som Eveluna.

Modet är verkligen inte som iSverige! När vi shoppade häromdagen så såg jag inga andra byxor än miss mejeans. Lindas pappa kom även över igår, och sa att vi behöver köpa en cowboyhat, blue jeans och cowboy boots till mig.

De har Cayotes som ylar vid fullmåne.Screw Jacob liksom.

Likes

Comments

*Skulle publicerats den 21 Augusti*

Hej! Jag sitter nu imin säng i Comanche när jag skriver detta. Klockan är 4 på morgonen och jagväntar på att dag två i Texas ska börja! Så länge, tänkte jag berätta allt omflygresan.

Den 20/8, 5:00började resan för mig. Kunde inte somna om. Massor av känslor strömmade igenommig. Lycka. Sorg. Nervositet.

Vid 8:oo begav vioss, min mamma och jag, till flygplatsen. Min pappa kunde tyvärr inte följa medeftersom att han var på Kreta, och min syster jobbade. Väl på flygplatsen möttejag upp en tjej som också åker med STS, Andrea, som nu befinner sig i Oklahoma.Vi skulle nämligen ta flyget till London tillsammans.

Såhär kan det se utefter man sagt hejdå till sin mamma. Kunde inte hålla inne tårarna när jagvisste att jag kramade henne för sista gången på 10 månader. Det var efterdetta jag slutade känna något över huvud taget.

Flyget till Londongick väldigt bra och snabbt, kanske för att jag sov nästan hela flygturen, såbra sällskap var jag. Väl på flygplatsen i London, var jag och Andrea tvungnaatt del på oss, eftersom vi skulle till olika terminaler. Jag kände mig intealls nervös över att hitta till min terminal. Jag kände ingenting faktiskt. Ingen glädje,ingen panik, ingen sorg. Jag var helt blank.

Om jag skullebeskriva flygturen till Dallas med ett ord så skulle det vara: Hemskt. Attsitta på ett plan i nästan 10 timmar var så fruktansvärt jobbigt. Inte bara föratt det var långtråkigt, utan även för att jag fick världens nackspärr. Denhåller i än idag (2 dagar senare), så jag lever på värktabletter.

När jag väl kom avplanet, så ringde min pappa till mig. En kombination av min smärta och hansröst fick mig att börja gråta. Det var då jag riktigt insåg vart jag var, ochhur långt bort alla andra var. Vad har jag gjort?! Jag pratade även med minmamma efteråt och det var inte lätt kan jag säga.

Efter någon timmesväntan och säkerhetskontroller, så gick jag genom de sista dörrarna innan jagsåg min värdfamilj.

Väntandes på mig varLinda, Brian, Rachel och Lindas kusin, Jason. Jag var trots all inte helt ensami världen.

En av de förstasakerna de frågade mig var om jag var hungrig. Mitt svar var ”not too bad.”Men vi bestämde oss ändå för att äta på en restaurang i närheten. Jag bad dembeställa åt mig, eftersom jag inte hade någon aning om vad de hade för mateller vad allt betydde. Jag sa bara att jag gillade kött.

Ni skulle sett vadjag fick. Herregud, så mycket äter jag inte ens på en hel dag! Två skålar medMac n’ cheese, massa korv, revbensspjäll och två toasts. Och vi får inte glömmaden enorma, friterade choklad pajen jag fick till efterrätt.

Sedan begav vi oss”hem”, en tre timmar lång bilresa. Vi kollade på film, sov och pratade liteunder tiden. När vi kom hem slocknade alla direkt.

Likes

Comments

Furry Reminder of Home

När jag och min mamma letade presenter till värdfamiljen, så köpte min mamma en present till mig. En gosig nalle! Vi slog in den och bestämde att jag skulle öppna paketet i min framtida stat. Blev tyvärr tvungen att öppna den hemma, eftersom det stora paketet inte fick plats i min överfyllda väska!

Jag skulle även döpa den efter staten jag blev placerad i.

Soooo, meet Texas!

Likes

Comments

Världens underbaraste vänner skrev brev till mig som jag kunde läsa i USA! Blir så lycklig av att ha så fina vänner!

I måndags (17/8) så ordnade mina vänner en liten sista träff innan jag åkte! Fick så himla fina saker av dem. Allt från pizza till smycken! Världens finaste vänner! Kommer sakna er alla så himla mycket, och hoppas verkligen att ni finns kvar när jag kommer tillbaka!

Nellie - Vem ska jag spela FIFA med? Vem ska vara Sandberg till min Dahlin? Kommer sakna dig mitt obehagliga fyrbenta monster! Post-it, salsa och gnagare, behöver jag säga mer? Som tur är bor jag på landet, så jag får hitta någon annan att böna EPA med, men ingen slår nog dig <3

Lotta - Hur ska du klara dig utan mig, bak på din vackra moppe? Vem ska nu sjunga cheerleader med mig? Min dancing queen, kommer sakna dig till 1000! Kommer tänka tillbaka på alla fina stunder och tjafs vi haft, när det blir jobbigt! Önskar att du kunde korsa Atlanten med mig, och att vi kunde regera High School tillsammans <3

Kristina - din oblonda jävel! Kommer sakna ditt konstiga skratt, din hesa röst och dina selfies med tungan ute! Vem ska du nu snapa alla boyz med? Vem ska nu kolla på, medan du äter som en häst i skolan? Tack för det fina armbandet, kommer alltid att ha på det! Ska läsa ditt brev idag på planet. Saknar dig redan, äckel <3

Likes

Comments

Klockan är nu 21:52 och jag har packat klart. Nästan. De sista mejlen till värdfamiljen är skickade, och jag måste säga att det känns riktigt bra! STS har verkligen fått in en riktig match!

I morgon är dagen jag längtat efter kommen. För ett år sedan skulle precis ansöknings processen börja, och allt jag ville var, att inte hamna i Texas. Mina värderingar ändrades, och nu skulle jag inte kunna vara gladare, för den stat som valts åt mig. Det känns fortfarande overkligt att jag kommer befinna mig i The United States imorgon. Om några timmar slår allt jag önskat mig in.

Likes

Comments