Idag när jag var på väg in från min promenad möttes jag av en uppriven, gråtande granne. Tina, en kvinna som bor i min trappuppgång. Jag frågade lite försiktigt hur det var med henne. Då bröt hon ut i storgråt och kastade sig i min famn. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till men jag kände hennes desperation av att få prata med någon. Hon bjöd in mig till sig på ett glas rosé. Jag tycker egentligen inte om rosé men jag ville inte vara oartig, framförallt inte med tanke på hennes emotionella tillstånd. Vi pratade i några timmar, eller ja, hon pratade och jag lyssnade och försökte flika in med ett och annat kärleksråd. Hon verkar så ensam. Jag undrar var hon ska fira jul...


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag har längtat efter det här ögonblicket hela mitt liv. Det har fyllt mina drömmar, under dagar och nätter.

Så många nätter.

Har jag drömt.

Om dig.

Nu står du framför mig. Du har sett mig. Jag som trodde att jag var osynlig. Till och med för dig. Du såg mig och jag vågadeinte stå kvar. Jag vågade inte bli sedd.

I hela mitt liv har jag längtat efter dig.

Likes

Comments

Charlie, som får mitt hjärta att slå volter. Charlie, med rösten som ger mig gåshud enda in i märgen. Charlie, med de lena händerna som varje gång de snuddar vid mina, gör att jag inte får fram ett enda ord. Charlie, med ögonen som får mig att smälta till en plaskig liten pöl. Charlie, allt jag vill är att du ska dyka ner i oceanen av kärlek som uppstår när vi ser in i varandras ögon, att du aldrig ska sluta prata och att dina händerna aldrig ska sluta snudda vid mina.


Likes

Comments

Charlie har fortfarande inte gett mig något tecken på att han ens sett min lapp. Känslan av ensamhet kommer krypandes och är välbekant, kall och påträngande. Det känns helt omöjligt för mig att träffa någon. Det känns som att jag skriker men att ingen ser. Det känns som att jag är osynlig i en värld där allt handlar om att synas.

Varför skulle Charlie se mig, när ingen annan gör det? Livet är inte en romantisk fransk film. Vem skriver ens en lapp och lämnar till någon? Folk träffas på tinder!

Likes

Comments

Jag vaknade nyss svettig, omtumlad och lycklig. I natt drömde jag om dig. Om dig med de stora gröna ögonen och det där subtila leendet som får mina muskler att vekna.

Jag ska försöka somna om…

Likes

Comments

Det fascinerar mig med vilka olika perspektiv vi människor väljer att se på livet. Det förundrar mig hur vissa bara verkar ha bestämt sig för att allt är och kommer förbli skit. Det förbryllar mig hur vissa inte bara tänker dessa mörka tankar utan även förpestar sin omgivning med dem.

Bakom ilska gömmer sig ofta smärta, säger man ju. Jag tror att den här smärtan grundar sig i en ensamhet hos en ung kvinna som inte följer sina drömmar. Hos någon som har tappat glöden, gett upp och nöjt sig utan att egentligen vara nöjd.

Likes

Comments

Det är fredagkväll och jag ligger hemma och funderar kring en speciell person. En person som de senaste veckorna gjort att varken min hjärna eller mitt hjärta fått vila. Men det gör ingenting. Låt mig berätta…

På min gata finns ett litet café, ett litet café som också är en liten bar. Ett sånt där lokalt ställe som inte alla hittar, men när de väl gör det, ofta kommer tillbaka till. I den här lilla baren på min gata jobbar Charlie. Självsäkra, mystiska Charlie som ofta gömmer sig bakom den där kepsen. Men när hen väl tittar upp och hens blick råkar möta min så känns det som de stora gröna ögonen tränger in i mig på ett sätt som inte ord kan förklara. Jag känner mig naken på ett sätt som jag aldrig känt förut. Inte fysiskt, såklart, men själsligt. Som att hen tränger sig igenom alla mina lager. Som att hen redan känner mig utan och innan. Som att hen redan vet vad jag ska säga, innan jag ens öppnat munnen.

Likes

Comments

Här bor jag, på tredje våningen mitt på torget. En av mina favoritsysslor är att sitta här i fönstret och titta på människor som går förbi. På barnen som leker, paren som håller hand, farbröderna som småpratar med varandra, grönsakshandlarna som tjafsar om vem som sålt flest bananer, den försynta brevbäraren som samma tid varje dag levererar våran post, den tjuriga kvinnan på Bellas Livs och stammisarna på baren nedanför… Allt det finns precis utanför mitt fönster, som en egen litet värld. Ibland glömmer jag att det finns något bortom det här lilla kvarteret, vid det där färgstarka torget längst nere i södra Sverige. Möllan <3

Likes

Comments