Vill tacka dessa fantastiska människorna för en underbar tid tillsammans med dom. Ni gjorde den här resan till den bästa.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Nu var det ett tag sen jag skrev här. Först & främst var det på grund av att jag var sjuk, så orkade helt enkelt inte lägga energi på nånting alls. Sedan var det för den sista energin jag hade gick till att packa, packa ihop allting i lägenheten, eftersom det snart var dags att åka hem igen, till mitt hem i Västerås. Förra lördagen, den 29 april, tog jag & Frida våra saker & lämnade något som nu hade varit vårat hem i 6 månader. Det var väldigt blandade känslor. Jag ville hem, för har längtat hem till familj & vänner oerhört mycket, men samtidigt var det någonting som gjorde att jag så gärna ville vara kvar där. Trysil hade blivit mitt hem nu. Så att lämna någonting där jag har fått upplevt så mycket, träffat otroliga människor & utvecklat mig själv, var otroligt tufft. Idag nu när jag sitter hemma, känns det knappt som att jag har vart där, som att allt bara var en dröm. Allting var så underbart där, speciellt med mina nya fina vänner. Att jag åkte till Trysil, är det bästa valet jag har gjort.

Efter en lång biltur hem från Trysil hem till Västerås, hann jag hem till huset bara en snabbis, för sedan bar jag & Frida av oss till Tillberga, där vi skulle överraska våra saknade vänner. Clara hade fixat så att alla tjejerna var hos henne & åt middag. Det kändes helt overkligt när vi klev inom dörren. Där stod alla, alla mina fina tjejer, som jag inte har träffat på 6 månader. Det kändes så konstigt, men samtidigt var det som det alltid har varit, hur bra som helst. Sjukt många olika känslor på en & samma gång. Har vart hemma i en vecka nu & har fortfarande inte landat helt. Allting känns jättebra & Västerås känns hemma verkligen. Men det är även någonting som saknas. Har inte kommit in i någon vardag här än, men snart så.

Att kliva in i mitt rum igen var så skönt. Här känner jag mig verkligen som hemma. Mamma hade gjort så fint till mig, du är bäst💗

Dagarna rullar på just nu & jag landar mer & mer för varje dag. Att jag åkte iväg, gör verkligen att jag uppskattar saker & ting här hemma ännu mer. Var ganska trött på Västerås innan, men känner helt tvärtom nu. Eftersom jag har levt i Trysil, som ärligt talat inte har så mycket mer än skidåkning. Men det var helt underbart! Men Västerås har lite av allt & det har jag saknat massor. Att kunna gå ner på stan & ta en lunch eller bara en kaffe, gå på bio, ha nära till sina vänner & familj & mycket mer.

Bloggen var till för att blogga om min resa & vad jag gjorde i Trysil. Denna resa är över nu. Kommer nog publicera några fler inlägg till. Men sedan tar bloggresan också slut. Är jätteglad för alla er som har följt mig på min resa! Ni är underbara. Kram på er.

Likes

Comments

Detta har Frida skrivit. Hon har skrivit en text om Emma, vår sambo. Hon har skrivit jättefint & jag känner verkligen exakt som Frida gör. Emma är verkligen systern man aldrig fick, henne kommer jag sakna så otroligt mycket. Här under har jag kopierat vad Frida har skrivit, så får ni också läsa det.

"Emma. Hon är lillesyrran jag aldrig fick, men som jag stolt och tacksam kan känna är en fantastisk vän för livet. Vi klickade redan när hon knackade på dörren när hon skulle flytta in med oss. Jag och Amanda va så nervösa. Vi ville göra allt för att Emma skulle känna sig välkommen och att hon kom hem till sitt nya hem. För vi pratade mycket innan om hur det skulle vara att komma ensam hit. Så vi ville göra ett gott intryck, och de gjorde vi, det vet vi nu i efterhand. Känns skönt.
När de va nystädat, tända ljus, poppade popcorn och julmusik i bakgrunden, knackade hon och Anton på den 1a december för fem månader sedan. Jag minns att när vi satt i soffan och pratade, att jag tänkte "ååå jaa!! De här, det kommer bli bra". Dock visste jag inte att det skulle bli såhär bra som de blev. Emma och jag är väldigt lika på många sätt. Tänker ofta i samma banor, är väldigt lika när det gäller familj och känslor. Det är märkligt tycker jag, hur man kan möta en helt främmande person, och bli så nära och känna att de är som en slags familjemedlem på ett sätt.
Både jag, Emma och Amanda har stöttat varandra genom den här resan som jag inte ens visste att man kunde göra. Att kunna prata om allt med dom är för mig guldvärt. Hade dom inte bott här, hade jag inte legat här i min säng på Fjellis ikväll.
Nu ikväll stod jag och Emma inne på badrummet i en timme och pratade om säsongens gång. Men främst om att säsongen är slut för henne och Anton om en dag. En dag återstår av ett halvår. Jag kan fortfarande inte greppa de. Jag kan inte. Även fast jag fäller en tår just nu, så kommer jag inte inse helt förrän jag kommer hem hur fantastisk, jordnära, härlig och omtänksam Emma är. Att vi ska splittras nu känns så fruktansvärt konstigt och obehagligt. Vi har ju ändå borstat tänderna tillsammans i nästan ett halvår, ätit middagar och frukostar tillsammans, jobbat tillsammans, haft så kul att de inte funnits en morgondag, gråtit och varit arga tillsammans.
Och nu är de över.
Lyckligt lottad är jag som fått en vän som henne. Världens bästa Ems."

Likes

Comments

Har varit lite off dom senaste dagarna & det är eftersom jag har legat däckad i sängen i 40 graders feber... Har lyckats fått halsfluss. Så typiskt när jag & Frida har valt att stanna kvar i Trysil ett tag för att få vara lediga & hinna göra saker tillsammans, så blir jag sjuk. Så alla andra har grillat, åkt skidor & myst tillsammans medan jag kämpar på att bli frisk. Men idag känns iallafall febern bättre, men halsen är fortfarande väldigt svullen. Men det är troligtvis bättre imorgon, eftersom jag äter penicillin nu. Men har därför inte haft orken till att blogga just nu. Men ska försöka göra det så fort jag mår lite bättre.

Dessa fina människor på bilden saknar jag massor just nu. Men nu är det inte långt kvar tills jag är hemma hos dom. Kram på er.



Likes

Comments

Igår var det allra sista jobbdagen på Sindre. Helt sjukt. Att nu har det gått hela 6 månader sen jag flyttade hemifrån. En resa jag aldrig kommer att glömma.

Denna säsongen har vart så viktig för mig. Jag har utvecklats massor & har växt som person otroligt mycket. Har vart väldigt många upp and downs här med mycket saknad till allting hemma i Västerås & jobbiga stunder där jag bara vill ligga hemma i min säng hemma hos mamma & pappa, där jag vet att jag är trygg. Men alla dessa downs har verkligen vägts upp av alla ups. Alla fina människor jag har träffat här. Trodde ärligt talat inte att jag skulle komma vissa personer så pass nära som jag har gjort. Ni är min andra familj. Det är så blandade känslor att nu är allting över. Längtar hem, men vill samtidigt inte splittras med alla i Sindrefamiljen. Men denna resa som jag har gjort, kan vara det bästa beslutet jag har tagit. Ångrar det inte en sekund.

Igår hade vi en sista grillkväll på Sindre med alla. Det bjöds på Entrécote, kryddsmör, potatissallad & rödvinsås, till efterrätt blev det pavlova. Det var hur gott som helst. Det bjöds på massa skratt då vi pratade om allting som hänt under denna säsong. När vi pratar om allting inser jag verkligen hur mycket vi i Sindrefamiljen har upplevt tillsammans under en sån kort tid. Vi har bott, umgåtts & jobbat tillsammans varje dag i 6 månader. Inte så konstigt att vi kommit varandra så nära. Ni är allra bäst verkligen, ni har gjort den här resan till den bästa.

Tycker ni även ska kika in på Fridas blogg, @Fridaitrysil, där hon har skrivit så fint om vår säsong här.

Likes

Comments

Igår kväll så hade vi bokat bord på Big Horn. Lika trevligt som vanligt. Idag var det jobb som vanligt & imorgon är det dags för den allra sista jobbdagen. Hur sjukt? Att det redan har gått 6 månader.

Likes

Comments

I torsdags så gick jag, Maja, Emelie & Joel ut. Morgan Sulele uppträdde på Loftet. Kunde inte nån låt alls, men så kul vi hade! Bästa kvällen på länge.

Likes

Comments

Likes

Comments

Imorse när backarna öppnade så stod jag, Emma & Anton redo. Vädret var så himla fint & har aldrig varit med om så bra åkning! Backarna var helt perfekta, åkningen var helt underbar. Så skönt nu när det även inte är så mycket turister sista veckan, för det hinner knappt bli uppåkt. Så det var guldvärt att gå upp i tid imorse verkligen. Vi 3 har sedan bara hängt hemma & kollat serier tillsammans & käkat glass. Kvällen bestod av middag på BrasserieT. Lika gott som vanligt. Nu är det godnatt för min del, 4 jobbdagar kvar innan Sindre stänger för säsongen.

Likes

Comments

Att jag har fått lära känna er, det är jag så glad för. Kommer sakna er alldeles för mycket, ni är bäst.

Likes

Comments