Äntligen dags för rutinultraljudet. Samtidigt som jag var så nervös att jag fick hjärtklappning och handsvett.
Vi fick en jättebra barnmorska som förklarade hela tiden vad vi såg och vad hon gjorde.
Tack och lov såg allting bra ut och det va en sån skön känsla att få veta! ❤
Vi (eller Anton mest) ville inte veta kön så det får bli en överraskning.
H*n vägde 225g, lilla hjärtat! ❤
Barnmorskan flyttade fram en dag, så 9 juli är det beräknat nu. Alltså redan halvvägs ungefär, helt ofattbart vad tiden går fort nu helt plötsligt. 😊

Lilla magen. ☺

  • 1 readers

Likes

Comments

Bara 12 dagar kvar till rutinultraljudet. Längtar ihjäl mig! Vill bara se våran lilla krabat och hoppas att allting ser bra ut. ❤

Igår kände jag första rörelserna. När jag hade gått och lagt mig, precis släckt lampan och lagt mig till ro på höger sida kände jag något!
Mina tarmar är ju lite konstiga (IBS) så det brukar röra sig i min mage, även när jag inte är gravid då. 😄 Men den här känslan var annorlunda. På höger sidan kändes det som det fladdrade ungefär och det höll på en liten stund också. Det var svårt att hålla tårarna tillbaka, lilla hjärtat! ❤ Hoppas det fortsätter såhär och att jag snart får känna mer också. 😊

Jag har även börjat fundera mer och mer på förlossningen. Självklart är jag livrädd, men jag har ändå börjat få ett lugn. Jag längtar på något konstigt sätt, att jag förhoppningsvis ska få föda ut ett barn, det är så sjukt häftigt ändå och jag känner mig taggad liksom. Sen kommer säkert den här känslan ändra sig på vägen, men just nu känns det väldigt bra i alla fall! 😊

Snart halvvägs alltså, jösses! ☺
Magen har inte växt så mycket, men jag är ganska glad för det och hoppas att det fortsätter så jag kan jobba så länge som möjligt, utan att bli för tung och osmidig. Men vi får se, det kanske säger "pang" en dag så blir jag superstor. 😄

  • 1 readers

Likes

Comments

Oj nu går plötsligt tiden väldigt fort, bara två och en halv vecka sen är vi halvvägs, helt sjukt! 😃
Jag har även börjat må lite bättre nu, mår inte lika illa så jag kan äta bättre och inte lika trött heller, det känns väldigt skönt!
Dock kan jag får väldigt ont typ i mellangärdet ibland, men jag har läst på lite och jag tror det är min IBS som krånglar.. Jag får kolla med barnmorskan nästa gång om det inte blir värre så jag få ringa eller åka in innan.

Vi har fått datum för stora ultraljudet också 13 februari är det dags. Och jag är redan ganska nervös, men ska bli så skönt och se hur det går där inne. Hoppas verkligen att det ser bra ut! 🙈

Vänder och vrider mig mycket när jag sover och jag har fått för mig att det inte är så bra för barnet, så jag är lite nervös för det med..
Pjuh, det är mycket man inte vet när det är första barnet och graviditeten alltså!

Igår var Johanna och jag och kollade barnvagn på babyproffsen. Mamma och pappa är så snälla och har lovat att köpa den till oss. 😍
Jag tror nästan jag har bestämt mig vilken det blir, en grå Britax smile 2. Den kändes smidig och bra finesser och inte för stor och klumpig. Snygg också förstås. ☺

Lite har det börjat landa att Anton och jag ska bli föräldrar, att vi ska ha en egen liten snart (om allt fortsätter gå bra då förstås)! 😍 Fast ändå fortfarande svårt att greppa.
Magen är fortfarande liten så det är nog därför man inte förstår heller. ☺

  • 3 readers

Likes

Comments

Idag var det äntligen eller ja med skräckblandad förtjusning egentligen, dags för oss att göra KUB-testet.
Igår kollade vi på en film på 1177 om fosterdiagnostik som vi blivit rekommenderade att se av barnmorskan.
Och den skrämde upp mig ganska rejält, de gav exempel på olika fall där det inte hade gått så bra på ultraljudet.
Innan filmen hade jag en känsla som ändå sa att det går nog bra, men sen efter filmen kände jag att det här går inte..
Nu är det ju ett ultraljud till v.18-20, så detta är ju inte garanterat heller.
Men jag har inte sovit så gott inatt kan jag säga och var väldigt nervös på förmiddagen.
Klockan 13.00 blev vi inkallade av "Eva", jag fick lägga mig på britsen och dra ner byxorna.
Hon la på sån där "kräm" på magen och drog igång direkt.
Hon berättade att hon skulle mäta olika saker på barnet. Första sekunderna såg jag ingenting på skärmen, så jag hann tänka, "nej det är ingenting där inne", men så plötsligt dök det upp en liten figur.
Alltså den här känslan, jag låg och log som ett fån hela tiden och Anton med (trodde dock innan att jag skulle börja lipa). Så häftigt, det bor faktiskt nån liten där inne på riktigt!
8 juli blev beräknat bf, istället för 5, som appen räknat ut, då är det 40 fulla veckor sa hon.
Men det stod 13+0 på bilderna så jag vet inte hur det räknas riktigt.
Det var i alla fall låg risk på allting och det kändes så himla skönt och lättande när hon sa det!
Vi fick se när den drack och den sprattlade, rörde på sig höjde armarna, det va så häftigt alltså. Även urin syntes tillslut, så då vet man att en njure fungerar i alla fall som hon sa. Så liten men redan så utvecklad!
Den ville mest ligga på sidan, så hon hade lite svårt att mäta nackspalten på den, men tillslut efter ca 20 minuter fick hon några bra bilder. ❤
Så nu har vi bestämt att vi ska berätta det för våra närmaste som vi inte har berättat det för än. Får se när vi lägger ut det på sociala medier, om vi nu ska göra det. Svårt beslut det där. På ett sätt vill jag lägga ut det där snart, så
"vi" får berätta det och folk inte får reda på det av andra. Men fortfarande lite tidigt kanske.. Vi får fundera helt enkelt. ☺


Nästa gång blir det stora ultraljudet v.18-20, där kommer kallelse på posten så vi vet inte när det blir än riktigt.

  • 0 readers

Likes

Comments

Just det, ska försöka skriva lite här med, tiden flyger förbi.. Jag är nu inne i slutet på vecka 11 och idag var det dags för inskrivning hos barnmorskan.
Jag fick börja med att göra kissprov (aldrig gjort innan), det kändes så konstigt att kissa i ett glas, haha.
Sen tog vi blodprov i fingret, kollade blodtryck och allt såg bra ut där.
Så gick vi (Anton va också med idag) in i barnmorskans rum och pratade om pappret jag hade fyllt i om sjukdomar i familjen och liknande. Allt såg bra ut där också.
Vi pratade om mitt illamående också och hon erbjöd att be läkare skriva ut tabletter mot det, men jag känner att jag vill vänta till v.14 i alla fall och hoppas det går över av sig själv innan jag börjar krångla med massa tabletter..
Tillsist var det dags för stick i armen, vilket jag har fasat för då jag typ höll på att svimma sist jag gjorde det.. Men jag kollade bort när hon satte i nålen, sen gick det bra faktiskt som tur va. 😊
Om det var något så ska hon ringa, till exempel att jag har väldigt lågt järnvärde.

Så nu är det bara 16 dagar kvar till kuben, längtar så jag håller på att spricka!! 😊
Tror att efter det, om det går bra, kan det bli mer verkligt.
Det är pyttelite mer hårt längst ner på magen, än vanligt, men det är ju långt ifrån att det syns än, fast jag inbillar mig att jag ser lite. ☺️

  • 0 readers

Likes

Comments

Jodå magsjukan hittade mig också. Fast jag blev smittad av jobbet, inte av Anton. I fredags va 8 av 15 barn hemma med magsjukan. Jag fick torka två spyor, så det hade varit mer konstigt om jag inte hade fått det. 😝 Idag, måndag, har jag fortfarande inte repat mig riktigt. Jag spydde bara i fredag kväll och från andra hållet en gång på lördagen. Men magen vill inte repa sig ordentligt, så jag mår illa, har ont och har svårt att äta fortfarande.. Jag är hemma imorgon också och hoppas det rättar till sig ordentligt då, trött på det här illamåendet. 😬 Jag ringde barnmorskan på morgonen också och kollade i fall jag behövde oroa mig, men hon sa att fostret får i sig det den behöver såhär tidigt, så dricka va det viktigaste nu och vila ordentligt så jag blir pigg.
Det är mycket att tänka på, fast på ett positivt sätt såklart. 😊
Längtar till nästa barnmorskebesöket och KUBen! ❤️

  • 0 readers

Likes

Comments

Då går vi in i vecka 8 idag, tiden går såå sakta, fast ändå lite fort.
I tisdags och igår mådde jag så himla illa, svårt att veta om det är bebis eller om jag också fick en släng av magsjukan.. Vi får se om det fortsätter eller inte, så kan jag ju räkna ut vad det är. 😬
Jag berättade för Lotta och Laleh (mina närmsta kollegor) igår också.
Jag har funderat länge på när jag ska berätta för dem. Sen igår va Lotta D där och jobbade (hon gick i pension i somras) och hon frågade hur det gick med huset "eller är det nåt annat också?" sa hon sen och då kunde jag inte hålla mig så då berättade jag för henne. Sen sa jag att jag inte berättat för de andra, men hon sa att det kan vara bra att göra det, i fall det händer något. Så då gjorde jag det och de blev jätteglada också. ☺️

  • 0 readers

Likes

Comments

Igår va första besöket på barnmorskemottagningen.
Ett så kallat hälsosamtal.
Barnmorskan, Therese, pratade om kost, motion och sånt. (Det mesta hade jag redan läst, men ändå bra påminnelse.)
Och jag kunde ställa lite frågor som jag oroat mig för. ☺️
Sen bokade vi in ett möte för inskrivning (13 december) och ett för KUB-testet (29 december) och hoppas allt går bra fram tills dess.
Nu känns det lite mer verkligt när jag har varit på mottagningen, men fortfarande har jag inte fattat det helt.
Anton skulle följt med också, men han fick magsjukan stackarn.
Men jag bokade de andra tiderna så att han kan följa med då, jag vill ju såklart att han ska följa med så att han får höra och se allt också.
Vi fick en bok att läsa i alla fall och en film vi ska kolla på på 1177, om KUB-testet.

  • 0 readers

Likes

Comments

Imorgon går vi in i vecka 7, bara 5 veckor av den osäkraste tiden kvar.. Puh, vilken pärs det här är för mitt tålamod! Det är så många delmål och nervöshet för allting. Men det kanske inte är så konstigt när det sker en sånhär stor förändring i ens liv. Första delmålet är i alla fall tisdag och första besöket hos barnmorskan. Sen blir det v.12 typ när det är dags för KUB test som jag tänker att vi ska göra och hoppas på att allt se bra ut! (Och att jag först och främst kommer så långt, nojjig...) Så att vi sedan kan berätta för alla (förhoppningsvis), jag har varit så nära att berätta på jobbet, eftersom jag mår lite konstigt ibland. Men om det inte blir värre, så ska jag försöka hålla mig tills vi har gjort KUBen.
Lyssnar på podd om graviditet, väldigt intressant och det känns bra att lyssna på erfarna personer, än att bara söka på Google. 😄
Fattar ärligt talat fortfarande inte att detta är sant, samtidigt som det typ är det enda som fyller mitt huvud varenda dag. 😊

Likes

Comments

Idag berättade vi för våra närmaste.
Först min mamma och pappa. Jag var så nervös innan, vet inte varför egentligen. Så när jag hade berättat släppte det och jag, känslomänniska som jag är, började lipa igen och mamma lite också. De blev såklart glada och lite chockade med tror jag.
Sen berättade vi för Antons mamma och pappa, de blev också glada.
Jag hade även velat träffa min syster och berätta men hon var inte hemma, så jag ringde faktiskt henne och berättade det och hon blev också glad förstås. Som sagt, det är tidigt, men vi ville ändå berätta för de närmaste och det kändes som ett bra beslut. 😊
Jag har märkt att jag känner mig väldigt trött också och aptiten är fortfarande lite sådär med. Spännande ändå, tycker jag att se vad som händer med kroppen.
Längtar till första barnmorskebesöket!

  • 0 readers

Likes

Comments