livet, mina sjukdomar, psykisk ohälsa
Under rådande omständigheter i mitt yrkesmässiga liv, tänkte jag att det kanske vore bättre om jag gjorde min blogg privat och gav de närmaste läsarna mitt lösenord. Jag loggade precis in för att göra slag i saken och såg att jag hade fått en ny kommentar. En kommentar som fick mig att bli påmind om varför jag väljer att ha min blogg offentlig. Om varför jag väljer att skriva om hur det är att leva med GAD. Om varför jag väljer att skriva om hur det är att leva med en kronisk sjukdom, som är minst lika viktig som en fysisk, även om den inte syns med blotta ögat.
Varför?

Därför:
"Hej Amanda!
Jag läste ett "brev" i en annan blogg där du förklarat om GAD.
Enligt mitt läkarintyg anser min läkare att jag har denna diagnosen. Och efter att själv ha sökt på Google så känner jag igen mig i det. men känner att verken läkaren eller F-kassan tar det på allvar. Om du känner att du har tid och lust så skulle jag bli glad om du skickade ett mail till mig. Har lite frågor jag inte vill ta upp öppet här."

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

livet
Det är över ett år sedan du lämnade oss. Men bara för den sakens skull betyder det inte att vi saknar dig mindre - snarare tvärtom. Du finns alltid med oss, i våra minnen och i våra hjärtan. Jag önskar att vi hade fått mer tid tillsammans med dig, men du har det bättre där du är nu och du lider inte mer.

Men vackraste Bella, du ska veta att din mjuka päls, ditt glada leende och ditt underbara ylande fattas oss.

Likes

Comments