Header


#Sambomedkatt


Insåg idag att den 20 februari så har jag och Charlie bott tillsammans i 6 månader (Okeeej det är inte så mycket)

Faktum är att jag adopterade Charlie den 20 Augusti 2014 och det är väl egentligen en ganska big deal personligen, då det bara är hon och jag. Jag har tidigare haft hand om världens underbaraste hund, som tyvärr gick bort för över ett år sedan. Men så är det med djur, då vi har fler år att leva överlever vi oftast djuren.

Jag visste ganska snabbt att jag ville ha en katt då jag hatade ensamheten i lägenheten (kommer från en familj med otroligt mycket djur) så det kändes ganska uppenbart för mig. Trots det faktum att det är ett otroligt stort steg att ta, det handlar ju om att ta hand om en annan levande varelse. Men som sagt, når ju snart milstolpen för ett halvår och det kunde inte kännas bättre. Rådfrågade mycket min fostermamma om vad hon tyckte.

I början var det lite segt, den första tiden låg hon nästan bara under soffan. Men efter ett tag mjuknade även hon och nu är hon där jag är.

Saken med Charlie är att hon inte är någon renrasig primadonna för 7000:-, hon är en äldre innekatt som skulle avlivas när ägaren behövde flytta in på äldreboende (Tyvärr är hon även överviktig, men jobbar på att få ner vikten på henne).

Hon har ingen riktig födelsedag i nuläge. Jag vet att hon är född 2005 något, så hon fyller tio i år. Satt och funderade just på detta igår och bestämde mig för att hon får fylla år den dagen som hon flyttade in hos mig, den 20 Augusti.

Jag ställde mig själv en viktig fråga innan jag bestämde mig och det var hur det blir att ha katt när man jobbar heltid. Det ä något alla ska överväga innan man skaffar katt. Som tur är hade jag några dagar på mig att lära känna Charlie innan det blev jobb igen och efter det har det bara fungerat. Vet inte vad jag ska skriva, men Charlie har inget problem med att jag jobbar, kan komma hem efter en lång dag på jobbet och lägga mig i soffan så dröjer de bara ca 10 sec innan hon ligger bredvid mig på armstödet.

En anledning till att jag adopterade en äldre katt var just pga jobbet, att skaffa en kattunge kräver väldigt mycket arbete och skulle aldrig våga lämna den själv så länge som jag jobbar, det skulle aldrig gå. Det bästa med Charlie är nog att hon är väldigt självständig men ändå kärleksfull. En annan sak är att hon är otroligt busig för att vara gammal!! (Antar att åldern inte spelar roll!) Har ett flertal rivmärken/bitmarken då hon försökt ta leksakerna av mig.. (Jo.. tyvärr... skämmer bort henne med leksaker... but she loves them.. faktum att en del är så pass trasiga att jag fått kasta dem)

Jag ångrar inte mitt val, trots det faktum att jag inte har samma frihet som de utan katt har, men jag har en hjärtevän som på något sett hjälper mig vidare, bara att få säga att hon är min, är helt ofattbart.

PÖSS på dig Charlie!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments