Jag är så nyförälskad i mitt eget liv. I mitt huvud snurrar allt mellan himmel och jord som jag vill göra, både nu och snart och aldrig, men allt är vackert och lite pirrigt. Världen ligger för mina fötter. Att allt detta skulle finnas av en slump är för mig inte logiskt. Jag får tanketrassel av allt som vill ut och det känns som en åttafilig motorväg i min hjärna, det bubblar snart över och vad som händer då återstår att se. Kanske exploderar jag. Kanske flyger jag upp till månen. Som kossan, i en dikt av Robert Frost. Kanske dör jag, fast antagligen inte, jag har för mycket att göra innan dess.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

​Jag är hemma! Det är ganska konstigt. Det känns väldigt bra, men jag tror inte att det riktigt har sjunkit in att jag är hemma för att stanna längre än två veckor denna gången. Stressen ligger där och trycker på som i julas, och jag vill hinna göra allt, helst igår. 

Allt gick smidigt i söndags, och vi åt en fantastiskt god lunch på Ködbyens Fiskebar i Köpenhamn, mamma och pappa, August, Sigrid och jag. Igår kväll åt vi skaldjur och jag har tryckt i mig danskt rågbröd till varje måltid hittills tror jag. Boken till farmor är utskriven och väskorna är uppackade (samt garderoben ordentligt rensad som följd) . Min säng är fortfarande lite ovan, men jag vänjer mig. Det är mysigt att vara hemma med familjen. Ikväll åker en del av oss upp till Grinnebacken, vilket är det enda jag vill just nu. Allt det praktiska som ska göras här i Göteborg kan vänta lite. 

Hur det kommer att bli med bloggen här vet jag inte. Det har varit så roligt att skriva varje dag och jag kommer sakna det, men nu när jag kommer träffa familjen och släkten varje dag, vet jag inte vad jag ska skriva om, för det jag gör kommer jag ju att berätta tête-à-tête. Kanske skriver jag då och då, och kanske behåller jag den för att kunna skriva när jag reser. Kanske när jag flyttar till Uppsala. Det hade varit roligt att göra en större grej av bloggen, men det håller jag för mig en stund till. Ni lär ju märka. 

Så. Mitt år i Schweiz är slut. Det gick fort och jag är så glad över att ha fått uppleva allt. Vi hörs kanske här eller någon annanstans. Tack för att ni har läst. Bisous! 

Likes

Comments

Nu sitter jag på flygplatsen, i SAS lounge. Jag äter fruktsallad, croissant, dricker grapefruktsjuice och kaffe. Jag kan lätt vänja mig vid att flyga i business. Det är najs, allt går snabbt (får gå förbi alla köer!) och även om jag är den enda här i håliga jeans, så trivs jag fint.

Jag är alltså på väg hem nu. Eller, till mitt hem i Sverige. Det är najs, men jag är lite nervös, som jag har skrivit tidigare. De senaste veckorna och dagarna har varit så underbara, men jag tror att det är för att jag har fått ett så fint avslut som jag känner mig så till hundra procent till freds. Jag är redo och jag kommer komma tillbaka.

Igår var vi och klättrade i bergen. Det var tredje gången i mitt liv som jag klättrade, och första gången som jag klättrade utomhus, på riktig sten. Det hade varit roligt att fortsätta med det, för det var verkligen kul. På kvällen åt vi mysig middag med vänner på en restaurang i dalen där vi var. Åh, vad jag kommer sakna denna tiden!

Idag har jag träningsvärk och lite ömma händer samt ett litet men ovanligt färgstarkt blåmärke på rumpan, Jag försov mig men kom ändå till flygplatsen i god tid, tack vare Johanna och Nic som hjälpte att lassa in väskor och gjorde frukostsmoothie att snabbt skölja ner stressen med. Jag är så glad för dem och för denna upplevelse, hur klyschigt det än må låta. Låt det vara klyschigt. Det är inte mindre sant.

Nu ska jag dricka upp min juice och se viktig ut när jag går härifrån. Det är ju trots allt business.

Vi ses i Sverige!

Likes

Comments

Här sitter jag nu, med en glass i handen. Köpt för mina sista mynt på café Folie Voltaire. Jag har fixat allt som ska fixas och packat nästan allt som ska packas.

Första gången jag var här åt jag hallonsorbet och hasselnötsglass. Nu äter jag en perfekt rosa sorbetkula som smakar persika. I gräset där jag satt med min familj när de var här, sitter jag. Här fick vi reda på att Hamlet hade dött. Jag grät en skvätt och sedan gick vi och åt lunch. Snart äter vi lunch i Köpenhamn och jorden fortsätter att snurra.

Likes

Comments

Hit vill jag gå idag. Äta glass hos Folie Voltaire i parc Mon Repos. Då är cirkeln liksom sluten.

Jag vaknade vid tio idag, efter att ha legat uppe till två inatt och kollat på Riverdale. Det är väl sådant som semester är till för? Jag har ätit frukost och ska yoga innan jag ska åka in till Lausanne, kanske för sista gången för i år, och uträtta några ärenden - present till Nic och Jo, en liten del i presenten till tjejerna. Kanske åker jag ner till Ouchy för att doppa fötterna i sjön. Vi får se hur mycket tid jag har. Ikväll vill jag packa, så att jag nästan är klar. Det är jag nästan faktiskt, till skillnad från när jag skulle hit i augusti och packade allt dagen före. Man skulle kunna tro att jag har lärt av mina misstag, men jag tror att jag bara vill känna att jag är på väg nu.

Idag är en vanlig dag, imorgon ska vi äta middag med Jean och Isabel, på lördag ska vi ha en sista dag tillsammans och sedan är det söndag. Det är lite nervöst, bara för att jag ofta gör saker som jag ska klara av själv till större grejer än vad de egentligen är, till exempel flyga med onödigt mycket bagage. Att ha två små tjejer med till poolen för simskola de senaste dagarna var pulshöjare för mig. Jag som annars tycker att jag är ganska cool. Låt inte skenet bedra. Det är ren fake it 'till you make it-attityd.

Likes

Comments

Dagarna går snabbt. Idag är sista dagen som jag jobbar, sedan är jag inte au pair längre. Då är jag här som en vän, antar jag. Vi ska säga ordentligt hej då med picknick och en heldag tillsammans, och jag har en del jag ska fixa i Lausanne imorgon. På söndag åker jag. Undrar hur många gånger jag har skrivit det nu?

Det känns bra. Mitt Göteborg saknas mig. Det ska bli underbart att komma ut till Grinnebacken och havet och få några veckor helt ledigt. Träffa vänner och familj och ha kräftskiva, min bästa fest på hela året. Sedan ska det bli skönt att ha ett jobb som jag kommer hem ifrån på kvällarna och skaffa lite nya rutiner. Börja thaiboxas igen, ha fredagsmys och äta skaldjur som inte har skeppats långt. Jag kommer tänka tillbaka på detta året med mycket kärlek, men som jag har skrivit innan, så är jag redo för något nytt nu.

Likes

Comments

Om en vecka är jag hemma i Göteborg. Om en vecka är jag inte o Schweiz längre. Jag är lite nervös. Mest ser jag fram emot att komma hem och vara ledig i några veckor, men jag är nervös för att jag tror att jag har förändrats och kanske ser på saker annorlunda nu än för ett år sedan. Tänk om jag blir besviken, för att jag har romantiserat att komma hem? Tänk om Göteborg plötligt känns ännu mindre än det gjorde förut? Allt kanske har förändrats på nåt sätt, fast det är bara  jag som ser för att jag inte var med i förändringen. Jag är rädd för att allt ska vara annorlunda och jag är rädd för att allt ska vara precis som det alltid har varit. Tänk om jag fastnar? Tänk om, tänk om, tänk om...

Mest är jag ju glad över att komma hem och få börja jobba - även om jag inte vet med vad - för att tjäna pengar och kunna resa ännu mer. Jag är klar här, för tillfället. Resten får lösa sig.

Likes

Comments

Kom hem halv fyra inatt. Det var inte planerat, men otroligt roligt. Festival de la Cité är i full gång i Lausanne och i Montreux är det fortfarande jazzfestival och vi lyckades få in båda på en dag, bada länge i sjön under eftermiddagen och dansa under bar himmel och till grym musik tills tåget - som blev en ersättningsbuss - gick hemåt klockan tre. För mindre än 12 timmar sedan var jag hög på livet. Det är jag fortfarande. Ganska ofta.

Nu väntar jag på att Anges och Ida ska vakna så att vi kan åka in och äta brunch i Lausanne. Jag är hungrig och sugen på scrambled eggs och juice och kaffe. Söndag. En vecka kvar här.

Likes

Comments

ABBA kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, och denna filmen likaså. Allt med den är perfekt.

Likes

Comments

Jag är något fruktansvärt sugen på fika. Det har jag väl skrivit förut, men det är jag. Jag och Sigrid ska ha gemensamt kalas för att hon fyller 16 och jag var inte hemma när jag fyllde 20, och då ska vi nog ha eftermiddagsfika. Jag ska baka och fixa och göra klassiska kakor, cheesecake kanske också och så ska vi dricka kaffe och prata och kanske ta ett dopp i havet efteråt. Åh, sommar och Sverige och fika!

I övrigt så blir jag mer och mer sorgsen över att lämna Schweiz. Det känns konstigt att inte ha bergen utanför, och jag kommer sakna att åka skidor så ofta som vi har gjort under året. Jag kommer sakna familjen och barnen och mina vänner, även om vi kommer ses igen. Det känns så slutgiltigt. Och samtidigt - jag är så klar.

Likes

Comments