Psykisk ohälsa, Egna erfarenheter

för er som inte vet så har jag diagnosen posttraumatisk stressyndrom och tänkte faktiskt testa detta! Och då tänkte jag testa de under ett tag och jag tänkte höra skulle ni vara intresserade att höra ifall jag märker någon skillnad? Isåfall kan ni antingen lämna en kommentar eller gilla inlägget så vet jag om de vore intressant! Nu är ju jag såklart ingen läkare så jag vet ju inte om jag själv kommer märka men det vore ju spännande att testa! Eller vad tycker ni?

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Vardag

Gokväll! Idag har jag faktiskt inte hunnit blogga alls utan jag har varit upptagen enda framtill nu. I morse var jag som sagt på traumabehandlingen och det gick väldigt bra dock känns de väldigt jobbigt att tänka på att snart tar behandlingen slut.. Går ju i världens finaste grupp så det känns jättetråkigt men jag hoppas att vi håller kontakten efteråt verkligen. Men nog om det! Sedan följde jag med Jasmine till stan för hon skulle vaxa benen, stackarn var så nervös och jag fick sitta där och kolla när hon fick lida, såg inte speciellt skönt ut måste jag erkänna. Men ska man vara fin får man lida Pin! Efter det mötte vi upp hennes vän Sofia och hon var hur trevlig som helst verkligen och vi gick och käkade grekisk mat och finaste Jasmine bjöd mig, hur söt?! Det var supertrevligt och sedan följde jag med Jasmine ännu en gång upp till sjukan för att hon hade ett läkarbesök. Efter det tog jag bussen till jobbet men jobbade bara en och en halvtimme så det gick väldigt fort. Nu ska jag lägga mig i sängen och mysa för jag är verkligen supertrött!
Kramisar

Likes

Comments

Vardag

Väcktes av att en brevbärare stod och plingade om och om igen på dörrklockan och jag kände kan du bara dra men efter några pling på dörrklockan steg jag upp alldeles nyvaken och irriterad. Idag blir det ändå ingen sovmorgon för mig eftersom att jag ska till sjukhuset för min traumabehandling och jag hatar verkligen att det är klockan kvart över tio på morgonen för det betyder att jag måste stiga upp åtta. Och jag hatar verkligen att det är alltid så att alla möten med psykologer, läkare osv är på morgonen har de inge pass efter lunch eller vad är det frågan om haha? Jaja, nu ska jag sluta klaga och äta min frukost och sedan ta mig till bussen för att åka upp mot sjukan! Kramisar

Likes

Comments

Inspo, Vardag

Är alltid himla dålig på att äta lunch så då passar ett mellanmål perfekt och jag verkligen älskar yoghurt med valnötter i! Nu ska jag på ett tag promenera in till stan för att sedan ta bussen hem till min brukare. Uppdaterar bloggen mer ikväll om jag orkar det vill säga annars blir det fler inlägg imorgon. Kramisar

Likes

Comments

Get to know me tag
  1. Är du döpt efter någon? Inte vad jag vet, tror faktiskt inte det.
  2. När var sista gången du grät? Hm.. Jag grät senast i lördags.
  3. Har du barn? Nej.
  4. Om du var en annan person, skulle du vara en vän till dig själv? Självklart ;)
  5. Använder du sarkasm mycket? Ojaaa ibland lite för mycket
  6. Vad är det första du märker om människor? Om det går att lita på eller inte.
  7. Vad är din ögonfärg? Ibland är det mer blå och ibland är det gröna men jag vill påstå att det är gröna!
  8. Scary movie eller lyckliga slut? ''Scary movie'' absolut!
  9. Favorit lukter? Oj älskar doften av en god parfym så länge det inte är överdoserat.
  10. Vad är det längsta du någonsin varit hemifrån? Antar ni menar land då skulle det nog vara Thailand eller Florida.
  11. Har du några speciella talanger? Inte vad jag vet om.. Haha
  12. Var föddes du? På Gällivare BB
  13. Vad har du för hobbies? Umgås med vänner, kolla serier, lyssna på musik och skriva.
  14. Har du några husdjur? Nej tyvärr inte.
  15. Har du några syskon? Ja två storasystrar Amanda och Mathilda.
  16. Vad vill du bli när du blir stor? Någonting inom sociala medier eller kanske författare lite osäker.
  17. Vem var din första bästa vän? Min första bästa vän var nog Viktoria.
  18. Hur lång är du? 1.66
  19. Roligaste ögonblicket under hela skolan? När jag tog studenten
  20. Hur många länder har du besökt? Oj har tappat räkningen!
  21. Vad var ditt favorit / värsta ämne i skolan? Bästa var nog Samhällskunskap och sämsta matte.
  22. Vad är din favoritdryck? Djur? Parfym? Min favoritdryck må vara cola, djur är nog hund och parfym har jag glömt namnet på..
  23. Vad skulle du (eller har du) namnge dina barn? Ingen aning inte planerat de än
  24. Vad Sport spelar du / Har du spelat? Jag har spelat badminton, fotboll och dansat men nu är jag för lat.
  25. Vilka är några av dina favorit YouTubers? Oj har så många favvisar men kan länka i ett annat inlägg!
  26. Hur många flickvänner / pojkvänner har du haft? Haft många #player hahah nej men har haft ett riktigt seriöst.
  27. Favorit minne från barndomen? Alla resorna med min familj.
  28. Hur skulle du beskriva dina kläder? oj, har så blandad stil i kläder svårt. Men mjukisar is the best iallafall hemma!
  29. Vad telefon har du? (IOS v Android?) Ios
  30. Berätta en av dina dåliga vanor! Att jag röker

Likes

Comments

Vardag, Psykisk ohälsa

Kom hem för ungefär en halvtimme sedan och mötet med läkaren om min medicin gick bara fint. Och nu har vi tänkt att testa att äta concerta ( adhdmedicin för er som inte vet ) två gånger om dagen. Först 54 mg på morgonen sedan 18 mg vid lunch eftersom att jag känner att medicinen åker ur min kropp för tidigt och att jag tappar orken ungefär vid lunchtiden. Så jag hoppas verkligen att detta kommer hjälpa! Sedan så ska jag även försöka trappa ner på min ena antidepressiva för nu äter jag 100 mg på morgonen och 100 mg på kvällen, vilket känns ganska mycket så jag hoppas verkligen att det kommer funka för mig att sakta men säkert trappa ner på ena medicinen! För man ska ju så klart inte äta allt för många piller i onödan. Nu sitter jag och dricker kaffe och är enormt trött konstigt nog för la mig relativt tidigt igår men men nu ska jag fixa mig i ordning och sedan invänta mitt arbetspass! Kramisar

Likes

Comments

Vardag

När man börjar sent idag på jobbet måste man ändå upp tidigt för såklart ska man ha en läkartid samma dag.. suck! Men men får överdosera med kaffe och gilla läget, varför jag ska träffa en läkare är angående mina mediciner jag käkar så nu har jag en uppföljning efter en såklart lång väntan. Jobbet gick väldigt bra igår men det var väldigt kort pass så idag ska jag testa ett lite längre pass men det ska nog gå lika bra det med. Än så länge trivs jag väldigt bra och jag tror att jag kommer känna så i framtiden med. Efter min läkartid ska jag bara ta det lugnt och invänta mitt arbetspass som börjar 16.30. Men nog om det! Nu ska jag käka klart min frukost och sedan kila iväg till affären för att köpa cigaretter. Kramisar ❤️

TB Håkan Hellström på Ullevi i somras

Likes

Comments

Psykisk ohälsa, Egna erfarenheter, Tankar

Det var i perioder då jag verkligen inte hade någon ork alls för någonting. Jag ville varken stiga upp ur sängen eller umgås med någon. Jag ville ligga inne i de mörka rummet och bara sova och vänta på att allt skulle ta slut, att mitt lidande äntligen skulle bara ta slut. Fick höra hela tiden att jag var lat och att jag bara skyllde på min psykiska ohälsa och det gjorde mig ännu mer nedstämd och ännu mer orkeslös. Ska ingen ta min problematik på allvar? Jag orkade knappt gå upp ur sängen för att borsta tänderna eller att duscha det som brukade vara enkelt var helt plötsligt oerhört svårt. Att behöva gå ut genom dörren att lämna sin trygghet kändes helt omöjligt. Jag tror att de värsta perioderna i mitt liv var under åttan då jag var med om mitt trauma, men jag visste inte ens om det var mitt eller den andre personens fel att de blev som det blev. Jag började klandra mig själv och jag kände mig skamsen och äcklad. Och jag höll allt inombords i två år. Två långa år med självhat och grov ångest. Skolan var ingen plats jag tyckte om, för mig var skolan ett helvete rent ut sagt. Kunde ibland få sådana panikattacker och då var jag så förvirrad så jag knappt visste hur jag skulle ta mig hem. Med skakiga ben och en grov ångest så tog jag mig hemåt för att återgå till det mörka tysta rummet. Under den perioden så utvecklades många olika självdestruktiva beteenden började dricka mycket alkohol, var alltid den som söp tills jag spydde så pass mycket att de knappt fanns någonting kvar i kroppen, träffade män som inte var bra för mig men det var den där bekräftelsen jag sökte, att jag på något sätt var faktiskt okej och det hjälpte väl för stunden men det tog sönder mig på en och samma gång. På sociala medier fick jag enormt mycket hat, anonymt hat. Jag minns en del kommentarer och det gör fortfarande ont att tänka på dessa. Det kunde vara allt ifrån att de önskade att jag inte fanns, bad mig att ta mitt liv eller att det hoppades på att jag skulle bli straffknullad/ våldtagen. Min rädsla växte i denna stad och fortfarande än idag är det jobbigt att vara utanför mitt hem för jag vet ju inte vem som ville mig illa. Första året på gymnasiet skaffade jag en väldigt dålig umgängeskrets där droger var inblandade jag var dock aldrig den som höll på med droger utan jag ville hjälpa dessa människor. Så deras problem blev tills slut mina problem. Och jag var redan då nedbruten av mina egna problem. En dag iallafall rymde jag hemifrån och mamma och pappa hämtade mig och det bestämde sig för att det var bäst att lägga in mig och det var nog rätt beslut eftersom att jag var så trasig som människa. Men nu till i somras eller säger man förra sommaren? Iallafall ni förstår nog vad jag menar. Det kommer nog bli min värsta sommar av alla somrar jag gått igenom. Jag och mitt ex hade haft en väldigt turbulent relation under hela våren trots de så kämpade vi båda för att vi ville väl att det skulle funka men vi drog ner varandra så djupt och det var inte en bra relation alls vilket jag har insett nu på senare tid. Men en dag då rasade verkligen allt för mig och jag har haft svårt att prata om denna dagen. Men det var en vecka innan studenten och jag och mitt ex hade bråkat enormt mycket och jag var hemma den dagen. Den dagen kommer jag alltid att ångra. Jag satt där i vårt vardagsrum och bestämde mig för att dricka öl. Drack enormt mycket och ångesten började växa fram och samtidigt så spelade jag en låt, en låt som påminner mig om mitt trauma. Jag utvecklar panik och ångest och jag känner att nu får det vara nog, jag behöver hjälp men jag ville inte höra av mig till någon utan jag ville bara hantera det själv. Dum som jag var så bestämde jag mig för att svälja en del piller och sedan ta fram en kniv. En kniv för att skära mig i armar och ben. Jag ville bara få ur all smärta men det blev bara värre. Jag hör av mig då till mitt ex som ringer min pappa. Min pappa kommer instormande och är jättearg men jag förstår nu att det var oron som spelade in i det. Jag åkte till akuten och det ville verkligen lägga in mig men jag totalvägrade och fick faktiskt åka hem men det var min riktiga kamp mot min psykiska ohälsa startade. Det var då jag bestämde mig att nu fan ska jag bli frisk och ta tag i mitt liv.

Likes

Comments

Tankar

för mig är det alltid svårt att veta hur öppen ska jag verkligen vara? Ska jag verkligen våga öppna upp mig och lägga alla korten på bordet här på denna blogg. Är så rädd hur folk kommer reagera och tillexempel mina släktingar som följer denna blogg att de ska döma ut mig efter vad jag skriver, låter konstigt kanske eftersom att släkt är släkt men samtidigt så vet jag inte hur mycket jag kan dela med mig utav. Det är som spärrar i mitt huvud och det är så jobbigt för jag vill verkligen kunna släppa ut allt och verkligen berätta för er. Berätta vad jag gått och går igenom. Det är svårt de här med att veta hur pass mycket kan jag skriva egentligen? Det sätter stopp i mitt skrivande verkligen och det är ju så himla tråkigt eftersom jag älskar verkligen att skriva, ifall någon annan har liknande situation hur gör ni? Tänker ni på hur mycket ni kan skriva och berätta. Släng gärna en kommentar ( kommer säkert inte bli några kommentarer men man kan ju alltid hoppas ). Kram på er ❤️

Likes

Comments

Tankar

Nu har de snart gått fyra månader sedan du lämnade oss, jag kan inte riktigt fatta att du nu inte är med oss längre. Fast du är med oss men nu är det bara minnena och i hjärtat du är med oss. Det var en tuff dag då jag vaknade och pappa höll på att packa väskorna och jag fattade ingenting, ville inte förstå. Det var så obegripligt att du var nu påväg att lämna oss. Jag ville skrika, gråta och slå i saker för det var så himla orättvist. Att du skulle behöva lida genom alla dessa sjukdomar. MS, diabetes och cancer. Att du skulle behöva amputera ett ben. Att du var så sjuk och hade så mycket smärtor. Men att du kämpade varje dag för familjens skull och speciellt för min älskade farmor Elsie. Jag vet vart jag har fått min drivkraft ifrån och min styrka och det är just av dig, min farfar och bästa vän. Du är saknad enormt saknad, älskade Hilding darehed ❤️

Likes

Comments