Header

Första dagen. Såsom en första dag antagligen bör vara. En touch av nervositet ända från tårna ut i fingrarna. Lite högre (läs mycket högre) hjärtklappning än vanligt. Mestadels ett leende på läpparna. Första dagen är jobbig men något man ofta tittar tillbaka på med värme och kan skratta åt. Det är fint med första dagen, för precis som med allt annat som sker för första gången, händer det bara en gång. Njut av det medan man kan. Sedan kommer en andra dag, en tredje och en fjärde...

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Fyra dagar.

Det är fyra dagar kvar tills universitet börjar. Bara fyra stycken. Just nu är jag fri. Antagligen är det sista gången på ett bra tag som jag känner just så. För jag har ju inga viktiga tider att passa nu, ingen anställning och inga direkta krav på prestation. Jag har inte heller någon som är direkt beroende av mina handlingar eller för den delen några checklistor som bara måste hinna bli avcheckade innan jag går och lägger mig. Jag har istället tid för att tänka, fundera och för att reflektera. Jag har tid att känna efter vad jag vill och göra just det.

Det är alltså fyra dagar kvar till universitet börjar. Bara fyra stycken. Och här och nu vill jag bestämma att den här friheten jag känner, den tar jag med mig. Jag tar med mig den i stressen, mörkret, tröttheten och kylan. Jag tar med mig den i osäkerheten, i ångesten och i tvivel. Jag bär med mig den på tunnelbanan, på fotbollsplanen, i klassrummet och på kompismiddagen. För det är ju sant. Jag är så fri. Friii. Och nu är det dags att använda den friheten för att anta en ny utmaning och försöka flyga. Låt mig få sväva, högt och länge.

Fyra dagar.

Likes

Comments

Det känns som att jag allt oftare hör människor prata om att man ska hitta sin grej. Att man inte ska jobba med vad som helst, utan något man faktiskt brinner för. Att man ska ägna sig åt något man på riktigt tycker är kul. Och visst är det bra, det är jättebra till och med. Men ibland undrar jag om det inte är lite farligt att tänka att det bara är en enda grej. Kanske söker man då efter denna grej, denna passion, hela livet när det i själva verket finns flera saker man brinner för?

Ett sätt att hitta vad man tycker om att göra är för mig att göra något man inte tycker om. Se en film man inte vill se, äta en maträtt man inte tycker om, umgås med en person man egentligen inte kommer särskilt väl överens med eller testa något som inte verkar särskilt roligt. Det är inte förrän då man börjar fundera vad det egentligen är man inte gillar med den aktiviteten. Hjärnan börja producera tankar såsom "jag gillar inte detta, utan jag skulle mycket hellre...". Det är där vi har det. Det som kommer efter "jag skulle mycket hellre..." är ju nämligen lösningen. Lite häftigt att något man inte gillar kan leda en till något man faktiskt gillar.

Likes

Comments

Jag kommer in genom dörren. Sätter mig vid köksbordet och börjar gapskratta. Skrattar rakt ut för att det känns så konstigt. För 13 månader och 6 dagar sedan tog jag studenten. Jag och Alma sprang ut snabbast av alla och jag gjorde segertecken med fingrarna för nu- nu var det min tur. Därefter passerade en tung höst med jobb och en hel del mörker. I januari bar det äntligen av på livets resa med mina två fina vänner. I april bar det av på resa nummer två, där jag fick vara min egen bästavän. Därefter var det dags för sommarlov och att få återförenas med familjen. Under hela den här tiden har hösten och att börja universitet varit så långt borta. Jag har vetat att det kommer komma en dag när jag börjar men inte velat tänka mer på det. Men nu sitter jag här vid köksbordet och skrattar. Det är den 9:e augusti och framtiden knackar på. Utan att jag hunnit tänka särskilt mycket över det är den här. Känner så mycket men ändå så lite. Tänker att jag vill göra något rent praktiskt för att minnas den här stunden så jag tar en bild. Lika bra att le tänker jag för ett leende har tagit mig genom det mesta det här året och borde väl göra det framöver också?

Likes

Comments

En vecka på Gotland. Några ingredienser som gjorde veckan lite bättre.

  • Äta frukost på altanen till ljudet av bräkande får i hagen bredvid
  • Undvika att göra planer utan istället känna efter precis varje morgon vad man känner för att göra just idag
  • Få med mamma och pappa att träna och skratta åt det jobbiga tillsammans samt belöna varandra efteråt att vi klarade det, tillsammans
  • Promenera på ensliga grusvägar
  • Laga mat enligt Halv-åtta-hos-mig. Ansvara för en trerätters och planera den så bra att man tog hem hela familjesegern
  • Fotografera motiv där bilderna mer eller mindre gör sig själva tack vare de fina landskapen
  • Hälsa på Alma och cykla harmoniskt längs vattnet för att i nästa ögonblick mötas av ett tjugotal tjurar på vägen stirrandes hotfullt mot oss
  • Vara vaken halva natten med sin bästavän och titta på stormen utanför fönstret som stundtals känns alldeles för nära. Känna respekt inför det vi kallar moder jord

Tack Gotland för en fin vecka.

Likes

Comments

Efter att flygplanet med mig och min familj i landade på Arlanda väntade fyra dagar i Stockholm med konstant glädjerus i kroppen. Jag vaknade upp utvilad, glad att ta mig an dagen. Tänkte inte på framtiden eller dåtiden. Inte på eftermiddagen eller kvällen. Jag tänkte på nu. På här och nu. På frukost. På avokado. Jag var glad. Log. Cyklade hela vägen in till stan och log mot varenda person jag mötte. Folk log tillbaka. Nu har det gått en vecka sedan vi landade på Arlanda. En vecka som gått så snabbt. Energin känns inte riktigt med mig längre och jag är rädd. Rädd för att det är mitt rätta jag som knackar på igen. Att det där bara var en kort period, en peak, och nu planar det ut igen. Jag vill inte att det ska vara så. Och i slutändan måste det väl ändå vara jag som bestämmer det? I så fall vill jag göra en beställning. En beställning på fler leenden igen. På lyckorus samt allt-löser-sig-känslor. Jag vill ha gapskratt och fniss. Gärna i mängder, tack. Det borde väl inte vara så svårt att fixa?

Likes

Comments

Ni som är tålmodiga, som inte ger upp utan kämpar vidare trots motgångar. Ni som är kreativa, som trots att det känns som att allt redan är taget ändå lyckas komma på en helt ny idé som ingen sett förut. Ni som gör er helt egna grej och har hittat det som gör er lyckliga oavsett vad förväntningar eller normen säger. Ni som berättar för folk att ni tycker om dem, som aldrig håller en komplimang inne och aldrig skäms över att visa uppskattning för andra. Ni som istället för att känna avundsjuka när ni ser någon som är bättre än er, vänder det till att inspireras och tar med ert det i era liv. Ni är mina största förebilder

Likes

Comments

Det fina i att bara få vara hemma ett tag. Uppleva svensk sommar i Stockholm. Ligga på stranden. Hoppa från en brygga och snabbt simma upp för att det är alldeles för kallt. Ha bra pratstunder med en fin vän. Grilla vid vattnet. Se solnedgången. Träffa nya människor och ha diskussioner om saker man aldrig funderat på förut. Spela beerpong (och sätta fem). Skratta. Leva.


Likes

Comments

• Varför är det alltid så läskigt att sticka ut lite och vara annorlunda
• Varför är det så lätt att vara sig själv när man är med sina vänner, familj och alla dem man känner sig trygg med men så fort man hamnar i en ny situation med främmande människor blir det så svårt
• Varför tar det då bara någon sekund att svika den man är och istället för att visa den personlighet man hela livet jobbat för att bygga upp blir man någon halvdan version av sig som man intalar sig att andra kommer tycka bättre om
• Varför kan man inte skicka ett jag älskar dig sms till en kompis utan att alltid känna en liten gnutta skam efteråt
• Varför är det så svårt att ändra en vana
• Varför är det så lätt att glömma hur bra man alltid mår efter att man tränat 
• Varför är det så svårt att vara modig ibland
• Varför är man egentligen så rädd för ett "nej"
• Varför är det så svårt att bedöma sig själv med sina egna ögon istället för andras

Likes

Comments