Ni är nog många som känner till #metoo-kampanjen som raserar internet just nu. Jag är imponerad av hur mycket den rivit upp, hur människor äntligen verkar tänka till och agera. För män har litat på att vi kvinnor ska vara tysta, om vad som skett, om vad som dagligen sker och vad som kommer fortsätta ske ifall det inte får ett stopp. Jag har läst så många metoo händelser att jag fått spykänslor, magen vänds upp och ner och jag får en klump i halsen. Det gör så ont, det är så vidrigt och det är så ofattbart. Att ta sig friheten att frånta någon rätten att bestämma över sin kropp, det är ofattbart. Det är vidrigt.

Jag har själv blivit berövad rätten av att bestämma över min kropp, MIN kropp, två gånger, TVÅ gånger. Ska det ens behöva hända en gång i ens liv? Nej. Första gången var jag femton år, andra gången sjutton år. Det är två sexuella övergrepp jag helst vill radera ur mitt minne, men jag kan känna smärtan än idag som om det vore igår. Jag har anklagat mig själv för vad som hände, tänkt att jag kanske inte var tydlig nog. Men jag sa nej, jag sa jag vill inte och jag visade med varje muskel i min kropp att jag ville därifrån. Jag kan också tillägga att jag första gången var nykter, att han var nykter och jag var klädd i vinterjacka. Varken urringning eller alkohol var inblandat vill säga. Ändå så tog dem sig rätten att göra mig rädd, att göra mig illa, att skapa ett framtida obehag och en ångest som aldrig kommer att kunna liknas med någon annan ångest. Däremellan dessa övergrepp har jag blivit tafsad på på festivaler, fått killar upptryckt emot mig på fest och blivit visslad efter och förföljd på stan. När anses det vara okej? Hur kan det anses vara okej? Jag säger inte att det är alla män, men det är för många män. För hur ofta hör vi att tjejer går fram till en okänd kille på krogen och klämmer honom på kuken? Inte ofta. Eller jagar honom från tåget till hans dörr på kvällen? Inte ofta. För jag tror, jag vet att det faktiskt är mer sällan att killar upplever att deras rätt över sin kropp försvinner.

Jag är glad över att jag har en kille som vet vart gränser går, vet vad respekt är, vet vad ett nej betyder och som aldrig skulle lägga en hand på mig ifall jag inte ville. Men alla har inte det. Och jag känner med er. Det måste få ett slut.

Imorgon fyller jag 18, och jag är inte helt bekymmerslös när det kommer till tankarna om mina framtida krogrundor. Jag är nästan 100% säker på att rätten över min kropp kommer fråntas på ett eller annat sätt igen. Och det gör mig rädd. Fruktansvärt rädd.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hemma från Rossön nu, efter en vecka. Hann faktiskt med ganska mycket, träffade alla gamla kompisar, fick rida en sväng, var på travet en sväng, träffat familjen, varit på middag och en hel del bilåkande. Tråkigt nog regnade det typ varje dag men det gör mig inte så mycket. Får se om jag åker upp en till sväng i sommar eller inte..

Likes

Comments

Har hängt på travet nästan hela dagen. Det var iskallt och blåsigt men tycker det är riktigt intressant och roligt ändå. Vi spelade även på ett par hästar och det var ju också en erfarenhet haha. Imorgon ska det i alla fall bli sol för första gången på en vecka så jag hoppas det blir så också :-)

Likes

Comments

Likes

Comments

Likes

Comments

Är tillbaka på Strömsholm efter 4 veckors praktik och 1 veckas sportlov. Hade praktik hos Stall S.E och trivdes hur bra som helst. Tänkte skriva mer om den i ett annat inlägg.

Annars då: Tilda har flyttat med mig till Strömsholm vilket innebär att jag numera bor här på heltid vilket är lite ovant men känns än så länge bra. Hon börjar bli finare och finare att rida och snart är nog en träning inte så långt borta. Det känns att det börjar gå mot vår och det är så himla skönt! Längre och varmare dagar och alla hästar är busiga! Hoppade Delivery idag på lektion och han var så himla fin! Kunde sitta och trimma mellan hindren och fick jättefina lägen! Kul när det går bra för en gångs skull ;-)

Ska försöka skriva oftare nu så jag kan se tillbaka senare i livet faktiskt!

Likes

Comments

Hej på er! Längesen jag skrev nu. Men livet rullar på, skolan, ridningen och Tilda. Det mesta är väl som vanligt, snart är det jullov och jag längtar såååå mycket.

I helgen invigde jag och Tilda vårt nya länsrätten och sen galopperade vi "på riktigt" för första gången sen hon kom och det var så roligt! Har saknat att rida henne i mer än skritt, hon tyckte det var så roligt att få galoppera i pulversnön och hon var så glad!! Älskade häst. ❤️

Visst är täcket snyggt? 😻

Likes

Comments

Spenderar denna helg hemma tillsammans med min Tilda och i mitt badkar haha. Har så mycket i mitt huvud just nu och mår riktigt dåligt men som tur är får Tilda mig alltid på bättre humör. Nästa helg vankas SM, helgstalltjänst och helgen efter är det SIHS som gäller. Såååå taggad!!!

Likes

Comments

Idag har det snöat och regnat hela dagen, mindre roligt när man har häst. Cyklade i alla fall mina 6km till Tilda imorse för en skrittur i stormen. Trots att jag knappt kände varken mina ben eller fingrar och var totalt genomblöt så lyckas hon alltid ge mig energi. 💕 Nu när det är så här ruggigt ute har hon regntäcke på sig trots att hon har Sveriges fluffigaste päls 😉 Så hon var relativt torr trots allt! Det blev en sväng i skogen, och hon var så glad så. Igår klättrade vi lite på åsen och tvättade svansen efter, så idag var den alldeles vit och lockig, prinsessan 👸🏼 Imorgon blir det nog en barbackatur!! Efter jag ridit åkte jag hem och duschade och sen åkte jag till Tierp för att ha körlektion och klippa mig, så nu är håret fräscht och körläraren traumatiserad ;-)

Likes

Comments