jag ligger och tänker på helt seriöst allt och ingenting, varför allting skulle bli så orättvist och varför jag skulle bli den utvalda. varför skulle det vara min mamma som blev sjuk, eller jag? varför skulle anorexin drabba mig så hårt och varför skulle denna depressionen komma smygandes i hela mitt liv? jag vill ut och resa, se världen och se vilka fantastiska människor som lever kring mig. jag vill till Stockholm, Borås, Linköping och massvis med ställen. för jag vet att jag mår bra där. jag får oftast frågan varför jag inte mår bra i lilla Falkenberg, och oftast får man kommentarer som att man måste lära sig och leva hemma också. men sanningen är den att jag inte har någonting hemma utan min familj som får mig stanna kvar här. jag går och tänker på mamma varenda fotsteg jag tar, hur ska jag någonsin finna lycka på en kyrkogård? om 16 dagar ska jag till Stockholm, leva life och som i somras verkligen bara vara. leva, för det är de som livet handlar om. jag har lärt mig en sak, och det är att livet inte alltid handlar om att må bra, livet handlar om så mycket mer och genom att komma ut och utforska tror jag att livet smygandes kommer tillbaka. det är iallafall det jag vill, komma tillbaka och hitta den rätta Alma, inte falla för någonting utan bara vara jag. som jag alltid varit. jag är jag, jag skrattar, skämmer ut mig, gråter, jag gör allting på samma gång och skäms inte en sekund. det borde du inte heller göra. livet kan vara så värt att leva, livet kan inte bara, utan livet ÄR värt att leva. ge det en chans, oavsett vad. för det tänker jag göra, ge det en till chans, inte låta någonting vinna över mig denna gång. inte anorexin, mobbarna, killar, inte någonting. jag är stark ensam men starkare med mina vänner. tro mig, du kan alltid mycket mer än vad de säger att du kan. believe in yourself, your pretty amazing 💜

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

I alla år jag levt, sedan jag började med sociala medier. Har jag brunnit för ett ämne. jämndställdhet, att tycka om sig själv. När jag hamnade djupt långt ner i anorexin så började jag brinna för att skriva om min kroppen. Det var en viktig del av mig, att förmedla ett budskap till mina följare på Instagram och alla sociala medier. Jag började verkligen påriktigt. Det var en kraft för mig, samtidigt som jag skrev till andra så var jag någonstans tvungen att säga orden till mig själv också. För om jag skrev ut något som jag själv inte tycker om mig själv, vad skulle folk säga då? Tyvärr så är det så än idag. Jag har börjat påriktigt att sprida ett budskap till mina vänner, följare och anhöriga.


Jag har inte alltid varit såhär stark, för några år sedan skulle jag aldrig våga stå för mina åsikter, skriva ut de, Jag skulle aldrig våga hjälpa andra, det skulle inte blivit rätt, jag var vilsen rädd och orolig för allt. Idag försöker jag förmedla detta budskap till alla, att du är du, du är fin, du duger och du är absolut värd att leva. Jag vill ingenting annat än att få människor inse detta. För mig är det viktigt att påminna sina nära och kära varje dag att de duger. Därför brukar jag ringa ett samtal till de och berätta vad jag vet de tycker illa om sig själv, säga att de duger och är mer än tillräckligt och att det inte är något fel på dem. Det är viktigt att göra, tala om för sina vänner och att sprida ett budskap till någon, spelar ingen roll om din talan blir hörd. Jag började med 0 följare, till detta. Jag får dagligen sms om hur stark jag är och att jag duger som person, och vet hur detta kan göra min dag bättre. Det är ju trots allt alla dessa meddelanden som får mig att fortsätta.


Att älska sig själv är inte lätt när det finns många individer som säger att man måste se ut på ett sett. Det är inte lätt att gå i detta samhälle och se ut som man vill. Men. Jag hoppas att vi kan göra skillnad, för det finns ingenting viktigare för mig än att ändra detta, att älska sig själv är inget som kommer bara så, det tar tid att hitta vem man är och sig själv. Jag vill bara säga att varenda en av er som läser detta, oavsett vem du indifenterar dig som, hur gammal du är, eller hur din kropp ser ut, eller kanske har du lite snea tänder? jag gillar dig, jag tycker att du är lika fin som alla andra människor och att ditt värde är exakt lika stort. Du är du och det vill jag att du ska fortsätta vara.


Lova mig en sak. Ta vara på er, varandra. Detta måste få ett slut. Ni är så fina, varenda en av er. Jag gillar er. <3





ni hittar min Instagram under namnet: almalindell3

Likes

Comments

Varje dag, varje sekund och varje minut frågar jag mig själv varför jag låter mig själv detta hända. Varför jag låter mig tänka att varenda steg jag går är för att bränna kalorier, att varje sak jag stoppar i mig gör mig tjock. Att alla blickar jag får är för min kropp är stor, när jag vet att det inte är fel. Att behöva dölja sitt ansikte samt kropp och att behöva sitta eller stå där man inte kan bli utpekad. Denna ätstörda hjärnan och denna socialfobin har börjat spåra UT. När man inte hittar vägen ut och inte finner sig själv, vart ska man då ta vägen? ligga i sängen varje dag, DAG IN och dag ut? Jag tillåter inte mig själv det hända.


Jag har en sak, en sak som får mig fortsätta. Som nog alla i en ätstörning förstår. Det är familjen, mina fina vänner. Det skulle aldrig vara möjligt utan dem. Det skulle aldrig vara möjligt för mig att åka till stockholm om de inte vore för mina kompisar. Jag har så många drömmar i livet och jag tänker inte låta denna sjukdom stoppa mig igen. Just nu är jag helt utan kontroll. Jag har försvunnit i min egna bubbla och jag finner inte längre lycka i någonting. Min depression går ner och ner för varje dag och jag kan inte längre göra något åt det. Jag vill hitta lyckan i något, någonting som får mig glad, som får mig tänka på annat och någonting som framför allt kan göra mig till en bättre människa. Jag är trött på denna sjukdom. Hur mycket jag än vill döda den så som den nästan dödade mig, så går det inte. Det sägs att man lever med ätstörningen resten av livet, är det sanning så tänker jag motbevisa det. Jag ska visa alla att det går. Att bli frisk, att bli helt frisk från denna sjukdom, 100%. Jag måste bara hitta viljan igen.

Likes

Comments

Ja. som ni hör på rubriken, anorexia (eller andra ätstörningar) är som en ångestdämpande medicin. Man blir kontrollerad och kontrollen får en att få en stor klump av ångest. Man vet inte vart man ska, hur man ska dit, eller varför man ska dit. Men man vill bara dit. Man vill bara nå dit. Men vad händer egentligen när man väl är där ? Nere på botten, sjuk, okontrollerad? Man är helt borta, man är inte sin sanna jag, man vet inte vart man ska ta vägen. Varför vill man då komma dit? Jo svaret på den frågan är lätt. Man är fullt gjord av denna förbaskade sjukdom som säger åt dig att komma dit. Du är fast i detta. Du måste dit säger rösten. Jag tänker inte ljuga, jag har fått ett återfall. Jag är fast i sjukdomen. Rösten som säger åt mig vad jag ska göra. Jag är okontrollerad samtidigt som jag sitter fast i kontrollen. Jag sitter långt djupt nere med mina tankar och får inte bort dem. Jag är fast. Jag behöver hjälp. Jag får hjälp. Så min stora punkt i detta inlägg. Det är INTE värt det. Det är inte värt att komma ner på botten. Som ni alla med en ätstörning i dessa fallet nog redan vet. Ta vara på er. Ni är kämpar.



Likes

Comments

Hej på er goingar!!


Nu ska det gå snabbare och smidigare för mig att blogga då jag har fått min macbook air nu i skolan. Längtat efter att få skriva och göra det jag verkligen älskar. Det har blivit lite snett och konstigt med bloggen nu, mycket har hänt och mycket har förändrats, För att inte ta upp allt för mycket, men såklart förstår jag om ni undrar vart jag varit, jag fick ett återfall i anorexin och är nu på banan och gör allt jag kan för att inte trilla ner igen. Under tiden jag varit borta har många frågor i mitt huvud ställts. Jag vet inte om folk uppskattar dessa inlägg nuförtiden. Jag brinner för detta men såklart är det mina läsare som gör allt mycket roligare. Jag ville bara säga hej, jag ska bli bättre på detta. godnatt. glöm inte att du behöver din kropp. att din kropp är det starkaste och finaste som finns! <3

Likes

Comments

Du är så långt bort men ändå är du så nära. I 8 år har jag bett varje kväll för dig, i 8 år har jag sörjt. Jag finner inga ord för hur stor min saknad är. Min mamma. Varför skulle detta hända dig? Livet är inte rättvist och jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde spola tillbaka tiden 😪

Likes

Comments

Ikväll äter jag min första b&j, pint, på flera år. Jag är så glad att jag tog detta beslutet 💜nu ska jag hugga in i denna puddingen 😍

Likes

Comments

Godkväll på er mina fina läsare.

Igår hade jag nationella prov i samhällskunskap, vilket inte är mitt starkaste ämne men ett ämne som man mest kan tänka själv över. Provet var oerhört långt, 27 sidor och flera långa uppgifter, bland det svåraste lärarna sett. Det gick inte så bra, hann inte klart trots att jag satt i 6 timmar i rad. Fick bara chansa och göra mitt bästa helt enkelt!

Men på tal om en bra sak? Hur skönt var inte vädret igår? 19 grader här jag bor, typiskt att man alltid ska få solsting efter 10 min i solen. Oavsett hur mycket jag än dricker. Sorgligt men sant..ja vad har hänt mer i veckan?

I helgen träffade jag kompisar från Göteborg som kom hit, både en på lördagen och söndagen och även måndagen, vi träffade en kompis från Västerås på gekås, roligt roligt! Har träffat kompisar rätt mycket nu och idag var jag och en kompis och fikade, tog en cookies and cream frappe och WOW vad god. tog en kladdkaka till denna, eller snarare mugcake. fyfan säger jag bara. När jag ätit fika känner jag alltid att jag kommer spy, mår så illa och får ont i magen, fortfarande trots jag har utmanat mig så mycket nu. Och blev de bättre med bara choklad smak? Nej haha! Juste, Valborg, det firade jag med min kompis hela dagen och vi var ute och grillade och firade Valborg från 7 till 2 typ haha. Ska vi tala om att vi cyklade 30 min hem själva i mörkret? Sov hos min vän och det var första gången på över flera flera år. Är så lycklig lottad att min kompis fanns där hela tiden och stöttade mig! Jag kunde somna, var så himla trött, trots att jag bara sov några få timmar.

Här kommer iallafall lite bilder från denna veckan. Hur har er vecka varit? Hoppas erat väder är lika skönt som mitt❤

godis shopping på gekås

Likes

Comments

Hej alla söta fina följare!!!
Jag hade hoppats börja detta inlägg med någon rolig nyhet, insåg sedan att det inte finns någon haha! En rolig sak som hänt mig är att jag bestämt mig för att börja blogga igen, jag vet att det gått i perioder men ibland måste man få vila ut och bara tänka och ta hand extra mycket om sig själv.

Så vad säger ni? Ska vi köra en omstart? jag kommer att lägga ut inlägg när jag känner för det, vill inte få pressen av att lägga ut inlägg som förut utan att det ska komma av sig själv!!❤

Jag idag!

  • vardag

Likes

Comments

Hej på er. Det var väldigt längesen och de vet jag om. Jag vet inte längre om jag mår bra utav att skriva av mina problem här, blir så mycket bara. Jag vet att ni inte kan avgöra om jag ska fortsätta blogga eller inte. Men om jag fortsätter, vad skulle ni vilja läsa om då? Jag mest gillar personliga bloggar där man får veta om människors bakgrund och olika bra budskap. Ni får jätte gärna kommentera. Behöver eran hjälp!🌸

Likes

Comments