Tvättat, städat, handlat, lagat matlådor, beställt hem välbehövliga ting, tagit ett långt bad och tillslut hamnat i soffan framför en serie. Jag älskar att ladda om inför en ny vecka, ha saker planerat och i ordning - dock prioriteras det inte alltid tyvärr.

Imorgon känns det som saker och ting återgår till vardagen på riktigt efter julledighet och annat. Jag vaknade upp för några månader sedan och kände i princip bara "Nej nu behöver jag något nytt" Levde vidare och hoppades helt ärligt varje dag på att jag skulle vakna upp och känna samma gnista för jobbet, staden och livet som innan - Men det var som en nära vän sa "Ibland tappar du känslor, varesig du vill eller inte, precis som att du älskat någon men inte längre har några känslor kvar"
Jag har nog alltid sett mig själv som en människa som varit lite på språng, alltid påväg någonstans sökandes, men sedan jag flyttade till Stockholm för två år sedan har jag känt mig så bekväm och lugn i själen, så när framtiden kom och knackade på dörren och sa till mig att det är dags att gå vidare var det tufft, svårt beslut att ta. Den vardagen jag är van vid är nu tidsbestämd och samtidigt som jag försöker ta livet för vad det är här och nu så kan jag inte rå för det faktum att jag redan börjat smyg packa.

  • DAILY

Gillar

Kommentarer

När det finns för mycket i min lilla hjärna så har ju detta alltid varit ett sätt för mig att sortera ut, reflektera och få saker lite mer svart på vitt - att blogga har alltid varit en bra sak för mig som tyvärr blivit lidande totalt då livet kom mellan.

Det svider lite att erkänna det såhär, men mycket av saker som betyder något för mig har fallit undan och jag vet ju innerst inne varför och vad det beror på. När negativa saker händer i mitt liv så är jag väldigt bra på att gå in i det enda som kanske känns meningsfullt och köra gasen i botten och oftast bromsar jag inte in fören det säger totalstopp och jag kör rakt in i en betongvägg och inser att jag kanske inte alls blivit varken klokare eller lyckligare. Det är väl så, man tror man ska lära sig med åldern men jag vacklar fortfarande fram och funderar på vad min mening här i livet är. Vem vet egentligen?

Nu har jag traskat in i år 2019. Med fröjd och förhoppning. Jag är för tillfället i en ond spiral då jag helst bara vill isolera mig själv och anser att jag inte har någon positiv inverkan på varken mig eller någon i min omgivning - men jag vill inte fastna här, måste bara hitta redskap att ta mig upp. Skrivandet kanske är ett? Vi testar. Att flytta hem kanske är ett? Jag testar. Men framför allt måste jag andas och filtrera bort en mängd tankar som tar över min tankspridda hjärna. Så är det bara.

Hej och hå, då var vi igång igen

  • Nära Oxelvägen , Älta

Gillar

Kommentarer

I tisdags åkte Mamma, Emelie, Marita och Sussie ut på vandring så jag och Ida blev kvar själva på hotellet. Vi tog sovmorgon som var uppskattat och körde sedan ett soma move pass i följd utav vattengympa.

Hade en rätt lugn dag vilket var skönt på sätt och vis - låg i ”solen” (hade en rätt molnig start på veckan, men i och med att jag lyckades bränna mig ganska så rejält så kan jag säga att solen slår igenom rätt mycket ändå..) Vi tog iallafall en promenad i olivlunden under eftermiddagen och sedan körde vi yinyoga och jag blev frälst. Men mer om det i ett annat inlägg!

  • Nära Platanias , Grekland

Gillar

Kommentarer