Header
View tracker

Så mycket känslor. Jag vet knappt vad det är jag känner egentligen, mina tankar är överallt, så mycket känslor.. I tio månader har denna plats varit mitt hem. Jag har bott hos en familj, jag har gått i skolan och fått vänner och träffat människor jag inte kan föreställa mig ett liv utan. Hur ska jag lämna detta? Jag tänker på morgondagen och det enda jag känner är rädsla. Jag tänker på de nästa tre veckorna och jag känner spänning. Jag tänker på dagen jag står på svensk mark igen och jag känner lättnad. Rädsla, spänning, lättnad. Allt på en gång.

Jag var väl medveten om att lämna Sverige, min familj, mina vänner, min trygghet, skulle vara svårt. Jag förväntade mig dagar av hemlängtan, timmar av tårar och när mars kom kände jag mig redo. Jag hade varit här i åtta månader, jag hade haft en bra tid här och tanken på att komma hem gjorde mig mest glad. Sen dess flöt allting på som vanligt, fast ändå inte. Det var mer på något sätt, det var något nästintill perfekt över det hela som la sig över de sista månaderna. Och nu står jag här, första juni, min sista dag i Tennessee och imorgon klockan åtta på morgonen åker jag. Varför blev allt så perfekt just nu? Jag tror fortfarande inte att jag har smält det hela ännu. Jag har inte riktigt förstått att det är tid för mig att lämna mitt liv här. Vad menar du med att jag inte kommer gå på Soddy Daisy High School till höst? Att jag inte kommer vara en del av ett cross country lag, att jag inte som de flesta andra av mina vänner kommer ansöka till college i närheten.. Vad menar du med det?

Imorgon kommer bli tufft. Det kommer bli så otroligt tufft. Men det är väl ändå bra att det kommer bli så pass tufft. Att jag inte har spenderat dessa tio månader på andra sidan jordklotet utan att ha något att lämna. Alla dessa vänskaper jag har bildat, alla dessa upplevelser, alla dessa minnen.. Jag har något att lämna här, och jag är så tacksam över att jag har det. Jag må sätta mig på ett flyg bort härifrån imorgon, men Chattanooga, Tennesse kommer stanna med mig i resten av mitt liv.

I'll Always Keep You Close.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker
View tracker

För lite mer än en vecka sedan satte jag mig i bilen med mina värdföräldrar och Esther. Vi och min värdpappas syster och hennes man förberedde mig inför sju långa timmar tills vi äntligen skulle vara framme i Panama City Beach. Vi lämnade Soddy vid tolvtiden och var framme strax efter sju, precis i tid till solnedgången. Det var veklingen underbart. Stränderna var vita, nästan lite rosa på grund av solnedgången, svaga vindar kom från havet, men det gjorde inget, allt var lika magiskt ändå.

När vi hade packat ur bilarna och fått in allt på våra rum gick vi till närmsta skaldjursrestaurang och åt en väldigt god middag innan vi gjorde oss hemma på rummen och gick och la oss. Den kommande dagen började tidigt med lite promenader längst stranden och piren för att senare gå längre inåt land till Pier Park, ett område fyllt av restauranger och affärer, och till sist en mysig båthamn. Vi var ute och vandrade i ett par timmar innan vi drog oss tillbaka till hotellet och sedan stranden. Dagen därpå spenderades mestadels vid poolen. Jag och Esther hade dagen innan köpt jordgubbar och bagels som vi åt emellan doppen. En dag som endast skulle varit en pooldag förvandlades snabbt till något annat när mina värdföräldrar berättade att det var en rodeo i stan. I början av mitt år gick jag på rodeo, och jag älskade det, tyvärr missade jag ju bullriding, något som jag hade sett fram emot rätt så mycket, den här gången fick jag iallafall se det! Det var häftigt, lite läskigt, men mer häftigt egentligen. Jag gick också all in och blev en riktig amerikan när jag köpte mig en cowboy hatt! En souvenir som inte ser alltför pjåkig ut. Lördagsförmiddag spenderades ute på en airboat i förhoppning att se delfiner, alligatorer m.m. Tyvärr blev det inte så, men jag fick iallafall hålla i en alligatorunge. Senare tog vi det lugnt vid poolen igen innan vi hade sista middagen i Panama City på stranden ute på en pir.

Likes

Comments

​Igår var det dags. Det gick fort faktiskt, väntan. Prom kom snabbt och ibland trodde jag inte att jag skulle få till det med alla förberedelser osv. Men när dagen var här var allt klart och de flöt på precis som det skulle. 

Vid tio tiden var jag uppe och började göra mig iordning. Jag sminkade mig och vid halv ett åkte jag för att fixa mitt hår. Lockarna försvann tyvärr efter ett tag, men det var oundvikligt. Klockan tre kom Zach och hämtade upp mig och vi åkte downtown till Chattanooga Cho Cho där vi mötte upp resten av vår prom group, Esme, Mikey, Natalie, Connor, Esther, Lyndon, Daniel och Chris för att ta bilder. När vi var klara åkte vi till Acropolis, en grekisk restaurang som hade väldigt god mat. Efter en som sagt bra middag med väldigt god mat åkte vi till prom. Jag hade väldigt stora förväntningar, det hade jag haft på hela dagen, så jag försökte att ta ner dom en aning så jag inte skulle bli besviken, men det blev jag inte. Prom hölls i skolan gympasal som dom hade dekorerat så det knappt gick och känna igen den. Tyger, ljus, soffor och bord och såklart en liten fotohörna. I början var det lite stelt då nästan ingen dansade, men efter ett tag stod man där själv och dansade. 

Efter mycket skratt och dans var Prom slut klockan elva, men vår grupp fortsatte det roliga med att åka och bowla. Vi bowlade i nästan tre timmar och det slutade med att jag vann! Jag var hemma klockan tre och då var det sängen som väntade. Jag hade en sjukt rolig dag/kväll. Mina förväntningar möttes, om inte mer, och detta kommer alltid vara en kväll som jag kommer komma ihåg. 

Likes

Comments

Efter att ha både skrattat och njutit av skolans talangjakt som hölls under sista lektionen idag åkte jag och Esme till Hamilton Place då vi inte hade någon träning. Jag började med att få min mobil fixad, äntligen! Skärmen har varit sprucken en lång tid, inget som jag har brytt mig om då det inte alls var något mycket, däremot fungerade inte autofokusen på min kamera så fick det fixat! Köpte mig också ett par jeansshorts. När klockan var strax efter åtta hade vi varit där ett bra tag och fått det mesta gjort, så då åkte vi och mötte upp Mikey, Zack och Courtney och åt frozen yoghurt! Bra start på helgen, imorgon blir det upp tidigt för tävling. Önska mig lycka till!

Likes

Comments

Tidigare i år gjorde jag ett inlägg med tio saker jag saknar med Sverige. Det har också gått en väldans lång tid sedan ja sist uppdaterade. Därför, nu när året börjar närma sig sitt slut tänkte jag göra en ny lista med istället åtta saker jag kommer sakna, denna gång med USA.

  1. Min värdfamilj och alla vänner. Jag är fast besluten på att jag kommer åka tillbaka och hälsa på, men vem vet hur länge det egentligen tar och det är inte heller säkert att jag kommer träffa alla jag har träffat under min tid här.
  2. Snow days. Dom uppskattas ju ändå. Att vakna en skolmorgon, få veta att skolan är inställd på grund av den 1 cm snö som ligger utanför fönstret.
  3. Downtown.  Även fast jag har besökt Chattanooga ytterst för få gånger för min sak, måste jag ändå säga att jag absolut älskar Downtown Chattanooga och kommer sakna det jättemycket. 
  4. Cross country & Track. Laget, sporten, tävlingar och träningar, jag kommer sakna alltihop. Att jag skulle börja tycka om att springa som jag gjort här såg jag inte komma, och att hela laget var så tight var självklart en del av det.
  5. Se serier live. Att behöva streama serier är lite sådär. Mycket enklare är det ju att se dom i direktsändning och för en gångskull visas rätt säsong på tv:n också!
  6. Fotbollsmatcherna. Redan efter att den sista matchen för säsongen var slut började jag redan sakna det. Jag har flera gånger hyllat dessa kvällar till skyarna, men de är helt klart värda det.
  7. Den korta vintern. Jag har blandade känslor inför vintern. Från och med November tycker jag att det ska vara snö till slutet på januari, kanske februari också, men sen får det verkligen vara nog. Jag klarar inte av det grå slasket som lägger sig vid vägkanterna och på trottoarerna. Ska det vara vinter ska den vara vit och massor av snö. Här är iallafall vintern, som bara är kallt väder och regn, över I början av mars, slutet av februari till och med, då börjar temperaturen närma sig 20.
  8. Countrykulturen. Även om jag inte har fått ta så stor del i detta så har jag fått en glimt av den och det var det som krävdes för att jag ska sakna det. Det är något speciellt med att sitta I en pickuptruck, med countrymusik i högtalarna när man är påväg till rodeon. Det kanske är svårt att första, man kanske har behövt vara här för att första, om ens det hjälper.

Likes

Comments

Downtown och Lookout Mountain är vad denna fina lördag har bestått av. Vid två tiden åkte jag, Esme, Mikey & Zach Downtown. Där gick vi runt och kollade i lite olika affärer, stannade till lite på kaféer och njöt av vårsolen. Runt fem åkte vi till asiatiska restaurangen Genghis Grill. Helt okej restaurang, jag hade nog hellre ätit något annat, men det beror väl på vad man beställer också såklart. När vi hade ätit oss mätta tog vi bilen upp på Lookout Mountain. När vi kom dit var klockan strax efter sju. Planen var att gå till Sunset Rock, som är en utkiksplats på berget där man får perfekta sittplatsen för solnedgången, därav namnet. Det låg ca 1,5 km bort från parken där vi hade parkerat, och då vi fastnade vid lika olika platser på vägen kom vi dit försent, men vi fick se den från stigen ändå. Zach sprang dock före oss andra så han hann precis dit och fick några fina bilder. Utsikten var verkligen helt otrolig, både över bergen och över Chattanooga. I mörkret fick vi sedan orientera oss tillbaka genom skogen till bilen och trötta bar vi oss av hemåt, men inte utan ett stopp på Dunkin' Donuts.

Jag, Esme, Zach & Mikey.

Likes

Comments

​Idag kom Natalie till mig vid ett tiden, pga storm var vi fast hemma hos mig ett tag, men när det hade slutat regna och vi hade fått i oss middag åkte vi och träffade Jennifer och Courtney. Vi gick runt lite på Northgate Mall och Books A Million, där jag med mitt presentkort köpte Sagan om Ringen. När dom stängde klockan nio drog vi vidare till Starbucks där vi satt i ungefär en timma och pratade ikapp. Då man inte hade set varken Courtney eller Jennifer sen lovet började, fanns det en del att prata om. 

Likes

Comments

Denna dag spenderades med Esme och Mikey på Hamilton place. Jag och Esme gick runt och letade promskor medan Mikey, en aning motvilligt följde med oss. Jag fick inte med mig några skor hem idag, men jag fick däremot beställa från affären så de kommer hem till mig snart! Kollade också runt efter någon kuvertväska jag kan ha till, men hade ingen större framgång där heller. Senare åkte vi till en restaurang downtown där vi mötte upp Zack. Någon gång innan vi hade fått maten hade vi fått matpinnar. Det tog mig ett tag, faktiskt fick Mikey till och med fråga vad som stod på matpinnarna innan jag insåg att det stod "Prom?" på mina. Det var iallafall Zack som hade frågat mig och jag sa ju självklart ja. Ännu en anledning att se fram emot prom som är den sista april!

Likes

Comments

​Idag träffade jag Zack, Natalie, Esme & Mikey. Vi åkte på en drive in movie ca 40 minuter från Soddy där vi såg Batman vs Superman och kanske första 45 minuterna av 10 Cloverfield Lane innan vi åkte hem klockan ett. Vi bäddade Zacks bil med filtar och kuddar, vilket var hur mysigt som helst, och det var ju inte heller fel att det var 20 grader varmt. Har aldrig varit på en drive in förut så jag tyckte det var väldigt kul. Det var dessutom väldigt billigt, bara $7 istället för de vanliga biografernas $11. 

För att vara ärlig så var jag inte ett så stort fan av varken Batman vs Superman eller 10 Cloverfield Lane. Den sistnämnda filmen såg vi ju i och för sig bara ungefär halva filmen, men jag tyckte den var rätt så seg det vi såg. Batman vs Superman hade jag däremot rätt så höga förhoppningar om, men istället så lämnade filmen mig en aning besviken. Det kändes som att de försökte trycka in för mycket i en film, något som endast gjorde mig rätt så förvirrad och enligt mig gjorde filmen lite svår att följa ibland. Jag kommer förmodligen sätta mig ner och kolla på 10 Cloverfield Lane igen när man kan se den online för att se om det var något värt att se, och jag kanske sätter mig ner och ger Batman vs Superman en andra chans också. 

​Jag, Mikey, Esme & Zack.

Likes

Comments